1§
Tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs om riksdagsgrupper, registrering
av riksdagsgrupper, stöd till riksdagsgrupper via statsbudgeten,
hur stödet får användas och om övervakning
av användningen.
2 §
Riksdagsgruppernas uppgifter
Riksdagsgrupperna ska ha hand om de uppgifter som föreskrivs
i grundlagen och andra uppgifter som de godkänner i sina
stadgar.
3 §
Status som juridisk person
Riksdagsgrupperna antecknas i ett register över riksdagsgrupper
som förs av riksdagens centralkansli (register).
En registrerad riksdagsgrupp kan förvärva rättigheter
och ingå förbindelser i sitt namn samt vara part
i domstol eller vid en annan myndighet. Medlemmarna i en registrerad
riksdagsgrupp har inte personligt ansvar för gruppens åtaganden
eller rätt till dess tillgångar.
Riksdagsgrupperna får bedriva sådan närings-
och förvärvsverksamhet som anges i deras stadgar
och som har direkt samband med deras uppgifter och som inte kan
anses ekonomiskt betydande.
Riksdagsgruppernas hemort är Helsingfors. En stämning
eller någon annan delgivning anses ha kommit till gruppens
kännedom när den har delgivits riksdagsgruppens
ordförande eller någon annan person som enligt
stadgarna har rätt att företräda gruppen
ensam eller tillsammans med någon annan.
4 §
Stadgar
I riksdagsgruppernas stadgar ska följande nämnas:
1) riksdagsgruppens namn,
2) riksdagsgruppens ledning och organ samt deras uppgifter,
mandattid, valsätt och antal medlemmar,
3) hur riksdagsgruppens företrädare i riksdagens
organ och andra organ som väljs av riksdagen ska utses,
4) vem som har rätt teckna gruppens namn,
5) hur riksdagsgruppens revisorer ska väljas samt deras
antal och mandattid,
6) vilka frågor riksdagsgruppen kan besluta om och
hur besluten fattas,
7) hur riksdagsgruppens stadgar kan ändras,
8) hur riksdagsgruppens tillgångar ska användas
om gruppens verksamhet upphör.
5 §
Riksdagsgruppernas namn
En riksdagsgrupp ska ha ett namn där ordet "riksdagsgrupp"
ingår. Namnet får syfta på det parti
som majoriteten av gruppens riksdagsledamöter hör
till. Det ska inte kunna föräxlas med namnet på ett
annat registrerat parti, en annan riksdagsgrupp eller en registrerad
förening. Namnet får inte heller strida mot lag.
6 §
Medlemskap i en riksdagsgrupp
En riksdagsgrupp består av de personer som vid senaste
riksdagsval blev invalda från samma registrerade partis
eller valmansförenings kandidatlista från andra
valkretsar än landskapet Ålands valkrets och av
andra riksdagsledamöter som gruppen har godkänt
som medlemmar.
Under valperioden kan en riksdagsledamot utträda ur
riksdagsgruppen genom att underrätta gruppen skriftligt
om detta och byta från en riksdagsgrupp till en annan,
bilda en ny riksdagsgrupp eller låta bli att gå med
i någon riksdagsgrupp.
7 §
Registrering av riksdagsgrupperna
Efter att en riksdagsgrupp har haft sitt konstituerande möte
ska den genast lämna en grundanmälan om riksdagsgruppen
till riksdagens centralkansli. Gruppens ordförande ansvarar
för att anmälan görs. Efter riksdagsval
behöver ingen ny grundanmälan göras om
minst en riksdagsledamot har blivit invald från samma partis
kandidatlista.
När det sker förändringar i de registrerade uppgifterna
ska en ändringsanmälan lämnas till riksdagens
centralkansli. Ändringsanmälan ska göras
senast två veckor efter att förändringen
har skett.
Riksdagens centralkansli ska på tjänstens vägnar
avföra en riksdagsgrupp ur registret, om den inte längre
har några riksdagsledamöter i riksdagen. När
en riksdagsgrupp upplöses ska dess skulder betalas innan
tillgångarna fördelas. Riksdagens generalsekreterare
har rätt att söka offentlig stämning
på riksdagsgruppens borgenärer och utse en eller
flera likvidatorer som ska ge en slutredovisning för upplösningen
till riksdagens centralkansli.
8 §
Uppgifter som ska registreras
Följande uppgifter om en riksdagsgrupp ska registreras:
1) riksdagsgruppens namn och stadgar,
2) namnet på riksdagsgruppens ordförande, medlemmar
och revisorer och på de som har rätt att teckna
gruppens namn.
Registret och dess handlingar är offentliga. Var och
en har rätt att få information och utdrag ur registret
och de därtill hörande handlingarna i enlighet
med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Dessutom hålls registret tillgängligt för
allmänheten på riksdagens webbplats.
Personuppgifter ska avföras ur registret när ett
uppdrag eller en ledamots medlemskap i riksdagsgruppen upphör.
Bestämmelser om insamling och registrering av personuppgifter
och om rätt att använda och lämna ut
uppgifter ur ett register finns dessutom i personuppgiftslagen (523/1999).
9 §
Hur anmälningar behandlas
Riksdagens centralkansli ska kontrollera i grundanmälan
om det finns något hinder för att registrera riksdagsgruppen.
Grundanmälan ska godkännas av riksdagens generalsekreterare.
Den som har gjort grundanmälan ska ges möjlighet
att inom utsatt tid komplettera eller rätta anmälan
om det finns hinder för att registrera gruppen.
Det som föreskrivs om kontroll och registrering av
grundanmälan gäller i tillämpliga delar också för
behandling av en ändringsanmälan.
2 kap.
Stöd till riksdagsgrupperna och övervakning av
användningen av stödet
10 §
Stöd till riksdagsgrupperna i statsbudgeten
Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten får riksdagsgrupperna
bidrag för att anställa personal som är
nödvändig för deras verksamhet och för
andra utgifter som verksamheten medför.
Anslaget ska fördelas mellan grupperna så att varje
grupp får ett lika stort månatligt grundbelopp
och ett extra belopp efter antalet ledamöter i gruppen.
Grundbeloppet betalas dock bara till riksdagsgrupper som är
bildade utifrån valresultatet.
Statsunderstödslagen (688/2001) ska inte tilllämpas
på bidraget.
11 §
Lokaler, arbetsredskap och förvaltningstjänster
Riksdagsgrupperna får av riksdagens kansli avgiftsfritt
tillgång till mötes- och kontorsrum, inventarier,
arbetsredskap, it-tjänster och andra förvaltningstjänster
enligt vad riksdagens kanslikommission beslutar.
12 §
Bokföring, bokslut och revision
Riksdagsgruppernas bokföring och bokslut ska upprättas
på samma sätt som i en förening enligt
bokföringslagen (1336/1997).
Riksdagsgrupperna ska ha en revisor eller revisionssammanslutning
enligt revisionslagen (459/2007) eller lagen om revisorer
inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999).
Dessa lagar ska tillämpas på revisorer och revision.
Riksdagsgrupperna ska lämna sitt bokslut med bilagor
och revisionsberättelsen till riksdagens kansli inom en
månad från det att bokslutet fastställdes,
dock senast i maj.
13 §
Övervakning
Riksdagens kanslikommission ska övervaka hur bidraget
till riksdagsgrupperna används och att denna lag och de
bestämmelser som utfärdats med stöd av
den följs.
Riksdagens kansli ska granska riksdagsgruppernas bokföring
och de handlingar som behövs för övervakningen.
På begäran av kanslikommissionen får
en utomstående expert assistera vid granskningen.
Den som utför uppgifter som avses i denna lag är
skyldig att hemlighålla den information som han eller hon
genom uppdraget har fått om riksdagsgruppens eller någon
annans affärs- eller yrkeshemlighet eller någon
annans ekonomiska ställning eller personliga förhållanden,
om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits
samtycker till att informationen röjs. Övervakningsrapporterna är
dock alltid offentliga handlingar.
Sekretessbelagda uppgifter och handlingar får lämnas
ut till förundersökningsmyndigheter och åklagare
eller till andra myndigheter som enligt lag har rätt att
få uppgifterna.
14 §
Avbrott i utbetalningen av bidrag samt återkrav
Om en riksdagsgrupp inte följer denna lag eller de
föreskrifter som utfärdats med stöd av
den, kan kanslikommissionen bestämma att utbetalningen
av bidraget ska avbrytas till dess att skyldigheten har fullgjorts.
Beslutet ska följas även om det har överklagats,
om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat.
Kanslikommissionen kan bestämma att ett utbetalt bidrag
ska återkrävas till den del riksdagsgruppen har
använt det på fel sätt, om inte felet har
rättats till efter en anmärkning från
kanslikommissionen. Det belopp som återkrävs kan dras
av från ett bidrag som senare betalas ut till samma riksdagsgrupp.
Om gruppen eller oanvänt bidrag inte längre finns,
ska det felaktigt använda beloppet krävas ut personligen
och solidariskt av dem som uppsåtligen använde
bidraget på fel sätt.
15 §
När medlemmarna övergår till en annan
riksdagsgrupp eller verksamheten upphör
Om alla medlemmar i en riksdagsgrupp övergår
till en annan riksdagsgrupp, överförs det utbetalda
bidraget till den mottagande gruppen. Övergår
medlemmarna till olika grupper, ska de utbetalda bidragen fördelas
mellan grupperna i relation till antalet medlemmar som övergår
till dem. När gruppens verksamhet upphör på något annat
sätt, ska det oanvända bidraget återbetalas till
riksdagens kansli efter att alla skyldigheter är fullgjorda.
16 §
Närmare föreskrifter
Kanslikommissionen kan utfärda närmare föreskrifter
om förfarandet för utbetalning av bidrag och övervakning
av bidragsanvändningen.
3 kap.
Särskilda bestämmelser
17 §
Räkenskapsperiod
Riksdagsgruppernas räkenskapsperiod är ett kalenderår.
18 §
Skadeståndsskyldighet
Riksdagsgruppens ordförande, vice ordförande,
en medlem av ett stadgeenligt organ och en revisor är skyldiga
att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen
eller av oaktsamhet har orsakat riksdagsgruppen. Detsamma gäller
skada som har orsakats en medlem av riksdagsgruppen eller någon
annan genom överträdelse av denna lag, andra lagar
som gäller riksdagsgruppen eller dess stadgar. I fråga
om skadeståndsskyldighet för den som har ställning
som arbetstagare föreskrivs särskilt.
Vid jämkning av skadestånd och vid fördelning
av skadeståndsansvaret mellan två eller flera
skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen
(412/1974). En revisor ansvarar också för
en skada som hans eller hennes assistent har orsakat uppsåtligen
eller av oaktsamhet. Om en revisionssammanslutning är revisor,
svarar sammanslutningen och den som bär det huvudsakliga
ansvaret för förrättandet av revisionen
för skadan.
Talan enligt denna paragraf ska i fråga om icke-straffbara
gärningar väckas mot riksdagsgruppens ordförande,
vice ordförande eller en medlem av stadgeenligt organ inom
fem år från utgången av den räkenskapsperiod
då det beslut fattades eller den åtgärd
vidtogs som ligger till grund för talan och mot en revisor
inom fem år från att den revisionsberättelse
som ligger till grund för talan lades fram. Talan om ersättning för
en skada som orsakats en riksdagsgrupp får också väckas
vid Helsingfors tingsrätt.
19 §
Tillämpning av förvaltningslagen och överklagande
Förvaltningslagen (434/2003) ska tillämpas när
kanslikommissionen och riksdagens kansli behandlar ärenden
enligt denna lag.
Ett beslut av generalsekreteraren får inte överklagas
genom besvär. Den som är missnöjd med
beslutet kan begära omprövning hos kanslikommissionen
inom sju dagar efter att ha delgetts beslutet.
Ett beslut av kanslikommissionen får överklagas
genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen
på det sätt som förvaltningsprocesslagen (586/1996)
föreskriver. Högsta förvaltningsdomstolen
ska behandla ärendet skyndsamt.
20 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Riksdagsgrupper
som har bildats innan denna lag träder i kraft ska göra
en grundanmälan enligt 7 § senast den 1 mars 2013.
Genom denna lag upphävs lagen om stöd till riksdagsgrupper
(1091/2010).
Åtgärder som krävs för verkställigheten
av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.