Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 239/2006 rd - RP 195/2006 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om alterneringsledighet (RP 195/2006 rd).
Social- och hälsovårdsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (ShUB 51/2006 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 5 kap. 4 § 3 mom., 6 kap. 3 a § 1 mom. 1 punkten, 9 § 2 mom. 2 punkten och 11 § samt 10 kap. 3 §,
av dem 6 kap. 3 a § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 459/2005 och 6 kap. 11 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag samt 10 kap. 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1330/2004, 1364/2003 och 1180/2005, samt
fogas till 14 kap. en ny 1 a § som följer:
5 kap.
Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning
Arbete som skall räknas in i löntagares arbetsvillkor
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kraven för lön uppfylls när lönen är kollektivavtalsenlig. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen, skall lönen för heltidsarbete vara minst 940 euro i månaden.
6 kap.
Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
Förutsättningar för tillägg för sysselsättningsplan
Den inkomstrelaterade dagpenningens tillägg för sysselsättningsplan enligt 2 § 3 mom. betalas till en arbetssökande för vilken en sysselsättningsplan har utarbetats och som
1) har förlorat sitt arbete till följd av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3, 4, 7 eller 8 § i arbetsavtalslagen, av motsvarande orsaker enligt sjömanslagen eller av orsaker som beror på en offentlig sammanslutnings verksamhet och som före uppsägningstidens utgång har arbetat sammanlagt minst tre år hos en eller flera arbetsgivare, eller
Rätt till tilläggsdagar
Till en arbetssökande som är född 1950 eller därefter kan utan hinder av maximitiden enligt 7 § betalas löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning till utgången av den kalendermånad under vilken den arbetssökande fyller 65 år, om han eller hon
2) när maximitiden går ut i minst fem år under de senaste 20 åren har varit i sådant arbete som avses i 11 §.
Beräknande av tid i arbete
Tiden i arbete enligt 3, 9 och 10 § beräknas på grundval av de inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten under respektive kalenderår divideras med talet 423. Kvoten för ett kalenderår avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Kvoterna för de olika åren räknas samman.
När tiden i arbete enligt 3 och 10 § beräknas skall som tid som jämställs med arbete dessutom beaktas varje sådan full kalendermånad
1) för vilken en person har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen,
2) under vilken en person har varit vårdledig med stöd av lag eller kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal eller fullgjort beväringstjänst eller civiltjänst, och
3) under vilken en person har varit arbetsoförmögen och därvid fått pension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, rehabiliteringsstöd eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Av tiden i arbete kan högst en fjärdedel vara sådan i 3 mom. avsedd tid som jämställs med arbete.
10 kap.
Bestämmelser om utbildningsdagpenning
Särskilda förutsättningar för erhållande av utbildningsdagpenning
Rätt till utbildningsdagpenning har den som påbörjar sådan utbildning på heltid som främjar hans eller hennes yrkesfärdigheter. Rätt till utbildningsdagpenning har också den som på heltid återupptar sådana studier som främjar yrkesfärdigheterna och som avbrutits innan han eller hon blev arbetslös.
En förutsättning för erhållande av utbildningsdagpenning är att sökanden när utbildningen inleds
1) under de omedelbart föregående 12 månaderna fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd för minst 65 arbetslöshetsdagar, samt
2) i minst 10 år har varit i sådant arbete som avses i 6 kap. 11 §.
Om sökandens utbildning eller studier enligt 1 mom. ingår i en sysselsättningsplan, förutsätts det inte att villkoret enligt 2 mom. 1 punkten skall uppfyllas för att utbildningsdagpenning skall kunna erhållas.
Om sökanden har fått utbildningsdagpenning eller stöd enligt lagen om stödjande av långtidsarbetslösas frivilliga studier (709/1997), räknas endast tid efter det att utbildningsdagpenningen eller stödet mottagits med i tiden i arbete.
Den som är sysselsatt i arbete på heltid i över två veckors tid har inte rätt till utbildningsdagpenning. Rätt till utbildningsdagpenning föreligger inte heller, när en studerande får studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) för studier som ligger till grund för utbildningsdagpenning eller för andra studier på heltid.
14 kap.
Särskilda bestämmelser
Förhöjning av lönens minimibelopp och det belopp som används vid beräknande av antalet arbetade månader
De belopp som anges i 5 kap. 4 § 3 mom. och i 6 kap. 11 § 2 mom. justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
De belopp som avses i 1 mom. anges i 2007 års nivå.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Då tid i arbete beräknas för tid som infallit före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
ändras i lagen av den 28 december 2000 om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1333/2004, samt
fogas till lagen en ny 31 a § som följer:
Vuxenutbildningsstödets intjäningstid
För att vuxenutbildningsstöd skall beviljas förutsätts att sökanden innan stödperioden börjar har varit i arbete minst fem år. Tiden i arbete beräknas på grundval av de inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten under respektive kalenderår divideras med talet 940. Kvoten för ett kalenderår avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Kvoterna för de olika åren räknas samman.
När tiden i arbete enligt 1 mom. beräknas skall som tid som jämställs med arbete dessutom beaktas varje sådan full kalendermånad
1) för vilken en person har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004),
3) under vilken en person har varit arbetsoförmögen och därvid fått pension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, rehabiliteringsstöd eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).
Förhöjning av det belopp som används vid beräknande av tid i arbete
Det tal som anges i 7 § 2 mom. justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
Det tal som nämns i 7 § 2 mom. anges i 2007 års nivå.
ändras i lagen av den 30 december 2002 om alterneringsledighet (1305/2002) 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1244/2004, som följer:
Arbetshistoria som villkor för alterneringsledighet
Ett villkor för alterneringsledighet är att den anställda innan alterneringsledigheten börjar har varit i arbete i minst tio år. Om den anställda redan tidigare har fått alterneringsersättning, skall han eller hon ha varit i arbete i minst fem år efter det att den föregående alterneringsledigheten slutade. Tiden i arbete beräknas på grundval av de inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
Antalet arbetade månader beräknas enligt vad som anges i 6 kap. 11 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
1) för vilken en person har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), och
2) under vilken en person har varit vårdledig med stöd av lag eller kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal eller fullgjort beväringstjänst eller civiltjänst.
Helsingfors den 12 december 2006