Motivering
Propositionens bakgrund
Propositionen bygger på regeringsprogrammet för
Matti Vanhanens andra regering. Enligt det ska faderskapsledigheten
förlängas med två veckor och reformen
ska genomföras i anknytning till budgeten för
2010. Förslaget avses bli ett incitament för papporna
att ta ut föräldraledighet. Förlängningen
går ut på att pappor har rätt att vara
faderskapslediga i 24 vardagar i stället för 12
dagar som tidigare direkt efter avslutad föräldraledighet,
om de har varit föräldralediga de senaste 12 vardagarna.
Således förlängs den så kallade
pappamånaden till 36 vardagar. Utskottet anser att propositionen är
behövlig för att föräldrarna
bättre ska kunna ordna omvårdnaden av småbarn
och för att papporna ska uppmuntras att dela ansvaret för
vård och uppfostran i familjen.
Pappamånaden infördes genom en reform som
godkändes 2002. Då antogs det att ungefär 20
procent av papporna skulle ta vara på möjligheten
till en ny pappamånad i början. Även
om villkoren blev flexiblare tack vare ändringar som godkändes
2006, tar fortfarande bara ungefär en sjättedel
av papporna till nyfödda ut en pappamånad. Däremot
tar upp till fem sjättedelar av alla pappor ut faderskapsledighet
i anknytning till barnets födelse eller mammans moderskaps- eller
föräldrapenningsperiod.
Undersökningar visar att det i första hand är ekonomiska
orsaker som hindrar pappor från att vara föräldralediga.
Men familjens ekonomi påverkas inte i så hög
grad av att pappan tar ut en del av föräldraledigheten
som man tidigare trott eller som familjerna antar. Ersättningen
för föräldra- och faderskapsledighetsperioden
höjdes i början av 2007 till högst 75
procent av lönen. Den del av lönen som går
förlorad blir dessutom mindre tack vare den lindrigare
skatten. Andra orsaker till att pappor inte tar ut faderskapsledighet är
hinder på grund av arbetet, karriärplaner och
arbetsgivares och arbetskamraters attityder. Det behövs
utökad information om föräldra- och pappaledighet
när reformen träder i kraft, eftersom det verkar
vara vanligt att de berörda har felaktiga uppfattningar.
Den förlängda pappamånaden
Förslaget om förlängd pappamånad
väntas leda till att fler män tar föräldraledigt.
Antalet beräknas bli 15 000 i stället för
10 000 som nu. Utskottet menar att det är ett viktigt mål
och noterar att det bidrar till en tillgiven relation mellan pappa och
barn och en jämlikare användning av vårdledighet
om pappamånaden blir vanligare.
Men sakkunniga har lyft fram att även om förlängningen är
en positiv reform skulle flexiblare villkor förbättra
möjligheterna att ta vara på pappamånaden
i olika familjesituationer. Pappamånaden måste
ju tas ut vid en exakt tidpunkt som familjen inte kan välja
efter behov. Familjer i olika livssituationer får de facto
begränsad möjlighet att använda sig av
pappamånaden därför att villkoren är
att pappan tar ut 12 föräldrapenningsdagar, att
pappamånaden infaller innan barnet är ungefär
ett år och fyra månader gammalt och att barnet
vårdats hemma mellan avslutad föräldradagpenning
och pappamånad. De här villkoren kombinerat med
skyldigheten att två månader tidigare meddela
familjeledighet på över tolv dagar till arbetsgivaren
gör att de familjer där föräldrarna
har kortvariga anställningar får det särskilt
svårt att ta ut pappamånad.
Utskottet välkomnar reformen men anser att systemet
på sikt bör förenas med flexiblare villkor
och förbättras så att pappan får
möjlighet till en eller flera självständiga
pappamånader utan det extra villkoret att perioden infaller
direkt efter föräldrapenningsperioden. Utskottet
pekar på de nordiska erfarenheter som också arbetslivs- och
jämställdhetsutskottet lyfter fram i sitt utlåtande
plus en rad undersökningar som visar att pappor tar ut
de ledigheter som uttryckligen är avsedda för
dem och som går förlorade om pappan inte nyttjar
dem. Vi måste arbeta vidare på olika incitament
för papporna att vara med och ta hand om barnen.
Det är positivt att man i vissa kollektivavtal på senare år,
bland annat i byggsektorn, har skrivit in att faderskapsledigheten är
avlönad. Tidigare har en del av papporna haft rätt
till avlönad faderskapsledighet utifrån sitt arbetsavtal.
Att faderskapslediga har rätt till lön kommer
säkert att leda till utökad användning
av ledigheten och jämna ut skillnaderna mellan kvinno-
och mansdominerade branscher. Frågan bör prioriteras högre
vid kollektivavtalsförhandlingarna mellan arbetsmarknadsparterna.
Förbättrade föräldraledigheter
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt
en arbetsgrupp som på bred front ska undersöka möjligheterna
att se över systemet med föräldraledighet
och lägga fram förslag till översyn.
Enligt regeringens ståndpunkt ska målet vara att stödja
föräldraskap, uppmuntra pappor att ta familjeledigt
och att förbättra de ersättningar som arbetsgivarna
får för kostnaderna för föräldraskap.
Utskottet anser att man bör sikta på att göra systemet
mer flexibelt så att det bättre tillgodoser olika
familjers behov, stödet för föräldraskap
och barnens välbefinnande. Finländska föräldrar
arbetar i regel heltid. I det avseendet avviker Finland från
många andra europeiska länder att det är
så vanligt att kvinnor arbetar heltid. Föräldrarna
i barnfamiljer har också långa arbetsveckor. Deras
totala arbetstid per vecka är rentav längre än
bland barnlösa par. Om föräldraledigheterna
kan ordnas flexibelt underlättar det därför
för småbarnsföräldrar att kombinera arbete
och familjeliv. Utvecklingen av föräldraledigheterna
måste väga in kopplingen till systemet för
omvårdnad av små barn.
Under utskottsbehandlingen lyftes också villkoren för
flerlingsfamiljer fram. Föräldrapenningsperioden
förlängs med 60 vardagar för varje barn
utöver ett, om flera än ett barn föds
på samma gång. Familjen kan själv välja
att ta ut förlängningen antingen efter föräldrapenningsperioden
alternativt delvis eller helt under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden.
Faderskapsledigheten gäller däremot fortfarande per
graviditet. Även om den förlängda föräldraledigheten
ger båda föräldrarna möjlighet
att samtidigt vara med och ta hand om barnet, bör social-
och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för
att underlätta för flerlingsfamiljer reda ut om faderskapspenningsperioden
och pappamånaden bör förlängas
om det samtidigt föds flera barn i familjen.
Med hänvisning till arbetslivs- och jämställdhetsutskottets
utlåtande påpekar social- och hälsovårdsutskottet
att det med tanke på likabehandlingen av barn till ensamföräldrar är
viktigt att familjer med en enda vårdnadshavare har rätt till
föräldraledighet på samma villkor som
familjer med två föräldrar. Ensamföräldrarnas
villkor behöver uppmärksammas när systemet
ses över.
Kostnaderna för föräldraledigheter
I sitt utlåtande behandlar arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
hur en jämnare fördelning av familjeledigheter
kommer att påverka jämställdhetsfrämjandet
i arbetslivet och välbefinnandet bland familjer och barn.
Social- och hälsovårdsutskottet hänvisar
i det här sammanhanget till motiveringen i utlåtandet
och noterar att den ojämna fördelningen av föräldraledigheterna
i praktiken fortfarande utgör dolda hinder för unga
kvinnor att få arbete.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet går också in
på arbetsgivarnas kostnader för familjeledigheter.
De direkta kostnaderna har hos oss jämnats ut genom att
arbetsgivarna får dela på dem.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets
undersökning 2007 betyder familjeledigheterna statistiskt
sett bara få direkta kostnader för arbetsgivarna
för familjelediga anställda. Kostnaderna får
effekter i första hand för de kvinnors arbetsgivare
som har en avtalsbaserad skyldighet att betala lön för
moderskapsledigheten. Löneutbetalningen får mindre
kostnadseffekt genom att företagen till stor del får
ersättning för de här dagarna. För
moderskapspenningsperioden är ersättningen högst
90 procent. Den höjda ersättningen har bidragit
till att kollektivavtalen nu mer omfattande täcker in skyldigheten
att betala ut lön.
Så som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar
medför familjeledigheterna emellertid också andra än
direkta kostnader för arbetsgivarna och de drabbar framför
allt kvinnodominerade branscher på grund av den ojämna
fördelningen av familjeledigheter. Kvinnors arbetsgivare har
indirekta kostnader bland annat för att rekrytera vikarier,
organisera en familjeledig anställds arbete och inskola
en vikarie och en anställd som återgår
i arbete efter en lång familjeledighet. Kvinnors arbetsgivare
har dessutom extra kostnader för sjukledigheter under graviditeten
och frånvaro för att vårda ett sjukt
barn. De här indirekta kostnaderna för familjeledigheter sänker
företagens lönsamhet i kvinnodominerade branscher.
Kostnaderna kan också inverka sänkande på lönenivån
för kvinnor som tar ut familjeledigheter. Inte minst i
små och medelstora företag utgör arbetsgivarens
merkostnader för familjeledigheter en s.k. mammarisk, som
kan bli ett hinder för att anställa nödvändig
extra personal, sägs det i utlåtandet. Social-
och hälsovårdsutskottet noterar att ministeriets
arbetsgrupp för närvarande reder ut hur kostnaderna kan
fördelas jämnare mellan mans- och kvinnodominerade
branscher.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft vid ingången av 2010.
Den ska tillämpas i fråga om de barn för
vilka den första moderskapsdagpenningen betalas ut under
2010. Således kommer de första förlängda pappamånaderna
att tas ut från och med oktober. Därför
kommer kostnaderna för förslaget att bli knappt
1,2 miljoner euro 2010.