Syftet med propositionen är att genomföra de ändringar som måste göras i den nationella lagstiftningen till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar direktivets syfte att säkerställa en hög skydds- och säkerhetsnivå för tjänstepensionsplaners (avtalsbaserade till-läggspensionsarrangemangs) medlemmar och förmånstagare. 

Genom de föreslagna ändringarna främjas en inre marknad för tilläggspensionsarrangemang genom gränsöverskridande överlåtelser mellan de berörda pensionsanstalterna, införs mer exakta bestämmelser om kraven på anstalternas företagsstyrningssystem och om nyckelfunktionerna för att trygga de försäkrades förmåner och förbättras de försäkrades tillgång till information om tjänstepensionerna (tilläggspensionerna). Ändringarna gäller pensionsstiftelsernas och pensionskassornas frivilliga tilläggspensionsverksamhet. Tilläggspensionerna har inte stor betydelse i Finland eftersom största delen av vårt pensionsskydd bygger på lagstadgad arbetspension. 

De föreslagna ändringarna kommer att öka det administrativa arbetet och verksamhetskostnaderna för de pensionsanstalter som tillhandahåller avtalsbaserade tilläggspensioner. Det är bra, menar utskottet, att man nu genomför direktivet på ett sätt där bara de nödvändiga ändringarna görs för att på så sätt minska den administrativa bördan för de pensionsanstalter som direktivet gäller. De nya bestämmelserna ska tillämpas på pensionsanstalter med mer än 100 försäkrade, med undantag för vissa allmänna principer som gäller investeringar och företagsstyrning. Utskottet vill ändå påpeka att ökad administrativ börda trots avgränsningarna kan leda till att tilläggspensionsverksamheten krymper. 

Propositionen innehåller förslag om ändring av regleringen av den ränta som ska användas vid beräkningen av pensionsstiftelsernas pensionsansvar respektive pensionskassornas ansvarsskuld i fråga om den frivilliga tilläggspensionsverksamheten på så sätt att Finansinspektionen meddelar föreskrifter om maximiräntesatsen. Syftet med regleringen av den ränta som används för beräkning av pensionsansvaret är att se till att pensionsstiftelserna kan betala ut de pensioner som ska betalas. Med hjälp av räntan diskonteras de pensioner som ska betalas i framtiden till dagsläget, vilket ger beloppet på det pensionsansvar som ska täckas. Med andra ord har räntan avgörande betydelse för bedömningen av huruvida uträkningen av pensionsansvaret är korrekt. Pensionsansvaret ska kunna täckas fullt ut med pensionsstiftelsens tillgångar för att stiftelsen ska ha kapacitet att betala ut de utlovade pensionerna. 

Det är motiverat att ge Finansinspektionen rätt att bestämma, menar utskottet, eftersom maximiräntan då i alla marknadslägen kan sättas på en säker nivå. De pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsverksamhet har inte buffertar som överskrider pensionsansvaret för att garantera kommande pensioner. Utskottet ser det också som viktigt att maximiräntan sätts på en nivå som kan hållas långsiktigt, eftersom räntefluktuationer kan ha stor inverkan på arbetsgivarnas försäkringspremier. Utöver bestämmelser om en säker räntenivå innehåller propositionen bestämmelser om metoder som ska se till att arbetsgivarnas avgifter inte stiger för mycket. Syftet är att sörja för att de arbetsgivare som försäkrar arbetstagare i pensionsstiftelser inte i onödan och plötsligt ska få höjda avgifter.  

Utskottet påpekar att ändringarna till följd av att direktivet genomförs ytterligare komplicerar regelverket om pensionsfonder. Riksdagen har godkänt ett uttalande med anledning av ett betänkande av social- och hälsovårdsutskottet. Det godkändes den 25 februari 2009 och där förutsätter riksdagen att regeringen bereder en övergripande reform av pensionsfonderna som innefattar nya tilläggspensionsarrangemang, tillgodoser de försäkrades och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter och tryggar pensionsstiftelsernas och pensionskassornas villkor på lämpligt sätt (RP 152/2008 rd — RSv 8/2009 rd). Utskottet vill ha överskådlig lagstiftning och anser därför att riksdagen så snart som möjligt bör föreläggas en total översyn av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor för behandling.