2.1  Allmänt

Denna U-skrivelse baserar sig på det engelskspråkiga allmänna materialet om kommissionens beräkningar. 

EU:s budget för 2024 är det fjärde budgetförslaget under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det fjärde budgetförslaget som har beretts i enlighet med kommissionens nuvarande program och prioriteter. 

2.2  Utgifter

Enligt kommissionen är syftet med budgetförslaget att svara på de aktuella betydande utmaningarna, bland annat att stödja återhämtningen av ekonomin inom EU samt att fortsätta att stödja Ukraina. Budgetförslaget ska dessutom främja prioriteterna inom den gällande fleråriga budgetramen, såsom omställningen till ett grönare, digitalt och hållbart Europa. Under rubrik 1 i budgetförslaget ligger fokus på att stödja digitalisering och forskning. Hållbar strukturomvandling och grön tillväxt stöds särskilt genom finansieringsprogrammen under rubrik 2 och 3. Programmen under rubrik 4 och 5 i budgetförslaget gäller bland annat migrationsåtgärder och säkerhet. I programmen under rubrik 6 ingår finansiering för EU:s yttre förbindelser.  

När det gäller den totala nivån på åtaganden uppgår budgetförslaget för 2024 i fråga om de program som hör till budgetramen till sammanlagt 187 780,1 miljoner euro (1,06 % av EU27:s BNI). I fråga om betalningarna ligger den totala nivån i budgetförslaget på 141 682 miljoner euro (0,8 % av EU27:s BNI). När de särskilda instrumenten utanför budgetramen räknas in uppgår budgetförslagets totala summa till 189 341 miljoner euro i åtaganden (1,07 % av EU27:s BNI) och till 143 053,4 miljoner euro i betalningar (0,81 % av EU27:s BNI). Totalt sett ökar åtagandena med 1,4 % medan betalningarna minskar med 15,2 % jämfört med 2023. I budgetförslaget är marginalen för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och budgetramens tak när det gäller åtaganden 367,9 miljoner euro och när det gäller betalningar 30 608,3 miljoner euro. De nämnda siffrorna omfattar inte betalningsbemyndigandena som gäller finansieringen som allokeras genom återhämtningsinstrumentet. 

Genom de särskilda instrumenten kan man reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom gränserna för de maximala belopp som finns att använda under en eller flera rubriker i budgetramen. De särskilda instrumenten står utanför budgetramen. Kommissionen föreslår sammanlagt 1 560,9 miljoner euro i åtaganden och 1 371,4 miljoner euro i betalningar till tematiska särskilda instrument utanför budgetramen (Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven). Jämfört med 2023 minskar åtagandena för tematiska särskilda instrument med 1 294,3 miljoner euro (- 45,3 %) och betalningarna med 1 308,4 miljoner euro (- 48,8 %). Därtill föreslår kommissionen att flexibilitetsmekanismen tas i bruk i åtaganden för 1 635,5 miljoner euro och betalningar för 1 747,3 under rubrikerna 2 b och 5, samt det samlade marginalinstrumentet tas i bruk i åtaganden för 549,4 miljoner euro under rubrikerna 2 b och 7. 

Nedan finns en tabell, presenterad i kommissionens budgetförslag, om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik under budgetåren 2023 och 2024. Siffrorna för 2023 inkluderar även tilläggsbudgeterna nr 1/2023 och nr 2/2023. 

Rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering 

Rubrik 1 har en central roll när det gäller att möjliggöra innovationer, utveckling av den inre marknaden, strategiska investeringar och digitalisering. Under rubriken ingår bland annat ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, programmet Ett digitalt Europa, det centrala programmet för strategiska investeringar Fonden för ett sammanlänkat Europa och investeringsprogrammet InvestEU. De viktigaste decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 1 är bland annat Europeiska unionens rymdprogrambyrå, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. 

Som totalnivå för rubrik 1 föreslår kommissionen 21 431,4 miljoner euro i åtaganden och 20 916,2 miljoner euro i betalningar 2024. Detta betyder en minskning på 0,8 % i åtaganden och en ökning på 0,1 % i betalningar jämfört med 2023. Marginalen för rubriken blir cirka 167 miljoner euro. 

Till rubrik 1 föreslår kommissionen därtill en ökning om 2 797 miljoner euro i betalningar från finansieringen för återhämtningsinstrumentet. Åtagandena utifrån den finansiering som tilldelats från återvinningsinstrumentet ska fullföljas före utgången av 2023. 

Horisont Europa 

Det överlägset största programmet under rubrik 1 är Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation. Genom Horisont Europa finansieras viktig forskning på områden som till exempel strategisk autonomi, återhämtning av Europas ekosystem och naturens mångfald, resiliens, grön omställning och digitalisering. Genom programmet finansieras dessutom ukrainska forskares möjlighet att utnyttja europeisk forskningsinfrastruktur och ukrainska städers integrering i klimatneutralitet vad gäller återuppbyggnaden av dem stöds. För programmet föreslår kommissionen åtaganden på 12 812,1 miljoner euro (+ 3,7 % jämfört med 2023) och betalningar på 11 832,8 miljoner euro (- 0,6%).  

I de anslag som kommissionen föreslagit för Horisont Europa ingår ett återinförande av tidigare åtaganden i enlighet med artikel 15.3 i EU:s budgetförordning till ett belopp av 95,3 miljoner euro för 2024, vilket är i linje med överenskommelsen om budgetramen. 

Dessutom innehåller budgetförslaget en ökning av anslagen för programmet Horisont Europa med 460,5 miljoner euro i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen (rådets förordning EU, Euratom nr 2020/2093). Ökningen av anslagen genomförs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Europeiska strategiska investeringar 

De övriga viktigaste programmen under rubrik 1 inom klustret Europeiska strategiska investeringar är investeringsprogrammet InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och det särskilda programmet för ett digitalt Europa. 

Målet med InvestEU-programmet är att komplettera finansieringen i bidragsform och aktivera de privata investeringarna med hjälp av säkerheter inom EU:s prioriterade områden, såsom grön och digital omställning, forskning och innovation, hälso- och sjukvårdssektorn samt strategiska teknologier. Till programmet InvestEU föreslår kommissionen för 2024 åtaganden för 347,5 miljoner euro (+ 2 % jämfört med 2023) och betalningar för 346,7 miljoner euro (- 11,1 %). Också anslagen för InvestEU innehåller en ökning av anslagen med 153,5 miljoner euro 2024 i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

För instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa föreslås åtaganden på 2 699,8 miljoner euro (- 9,9 % jämfört med 2023) och betalningar på 3 011,4 miljoner euro (+ 4%). För programmet för ett digitalt Europa föreslås åtaganden för 1 265,9 miljoner euro (- 3,1 %) och betalningar för 1 149,7 miljoner euro (- 10,5 %).  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden  

Rubrik 2 är den största av de sju rubrikerna i budgeten och den är uppdelad i två underrubriker varav underrubrik 2a omfattar Europeiska unionens region- och strukturpolitik. Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU. Syftet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt att förnya ekonomiska och sociala strukturer. Också åtgärderna för bekämpning av klimatförändringen har stått i fokus. Dessutom har man reagerat på olika kriser, såsom följderna av Rysslands anfallskrig i Ukraina, genom att utnyttja medel inom region- och strukturpolitiken. Underrubrik 2a omfattar följande fonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och Sammanhållningsfonden. 

Underrubrik 2b omfattar fonder i EU-budgeten som gäller resiliens och värden. Av dessa är bland annat följande betydande: Civilskyddsmekanismen (UCPM/RescEU), Hälsoprogrammet (EU4Health), programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som närmast riktar sig till unga, kultursektorns och den audiovisuella sektorns program Kreativa Europa samt program för rättsliga frågor.  

För rubrik 2 föreslår kommissionen 74 979,4 miljoner euro i åtaganden (+ 6,2 % jämfört med 2023) och 34 186,0 miljoner euro i betalningar (- 41,1 %). Enligt kommissionens förslag blir marginalen för rubriken 17,8 miljoner euro, vilket innebär att åtagandena under rubriken enligt budgetförslaget kommer att utnyttjas till så gott som fullt belopp. Kommissionen föreslår att flexibilitetsmekanismen används för 1 335,4 miljoner euro och det samlade marginalinstrumentet för 372,8 miljoner i rubrik 2. 

Kommissionen föreslår att 107 007,2 miljoner euro används nästa år för betalningar från finansieringen för återhämtningsinstrumentet till programmen under rubrik 2. Åtagandena utifrån den finansiering som tilldelats från återvinningsinstrumentet ska fullföljas före utgången av 2023. 

2a Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 

För rubrik 2a föreslås sammanlagt 64 665,2 miljoner euro i åtaganden och 24 155,7 miljoner euro i betalningar. Åtagandena ökar 2,8 % i jämförelse med 2023 och betalningarna minskar så mycket som 52,5 %. De minskade betalningarna beror i synnerhet på att programmen för programperioden 2014–2020 upphört. För förra periodens program betalas endast huvudsakligen betalningar som anknyter till programmens upphörande. På motsvarande sätt är 2024 bara det andra fullständiga genomförandeåret för programmen inom den nuvarande programperioden, varvid betalningsbehoven först nu ökar gradvis. Sänkningen i betalningsnivån anknyter alltså till brytningspunkten mellan programperioderna, då den föregående programperioden upphör och den nuvarande nu först kommer i gång. 

Det största programmet under underrubrik 2a är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), för vilken det föreslås 39 434,5 miljoner euro i åtaganden (+ 2,7 % jämfört med 2023) och 13 079,4 miljoner euro i betalningar (- 52,1 %). Ett annat betydande program är Europeiska socialfonden (ESF+), som främjar sysselsättning och delaktighet och som är ett viktigt finansieringsinstrument inom ramen för EU:s pelare för sociala rättigheter. Kommissionen föreslår åtaganden för 16 782,8 miljoner euro (lika mycket som 2023) och betalningar för 6 855,6 miljoner euro (- 47,4 %) till Europeiska socialfonden. Under rubriken finns dessutom Sammanhållningsfonden till vilken kommissionen föreslår 8 448,0 miljoner euro i åtagandebemyndiganden (+ 8,9 %) och 4 216 miljoner euro i betalningsbemyndiganden (- 60,0 %).  

Till rubrik 2a allokeras finansiering i betalningar från programmet REACT-EU som en del av återhämtningsinstrumentet. Åtagandena i programmet REACT-EU har gjorts 2021–2022, varav det i kommissionens förslag ingår 10 690,9 miljoner euro i betalningar för 2024.  

2b Resiliens och värden 

Finansieringsprogram under underrubriken 2b Resiliens och värden i budgetförslaget är bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), Instrumentet för tekniskt stöd (TSI), Civilskyddsmekanismen (UCPM/RescEU), Hälsoprogrammet (EU4Health), Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden samt programmet Rättsliga frågor. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubrik 2 är Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete och Europeiska åklagarmyndigheten. 

För faciliteten för återhämtning och resiliens och instrumentet för tekniskt stöd föreslår kommissionen i budgetförslaget totalt 123,5 miljoner euro i åtaganden (+ 2 % i jämförelse med 2023) och 104,7 miljoner euro i betalningar (- 8,9 %). För återhämtningsinstrumentets finansieringskostnader föreslås 3 870 miljoner euro i åtaganden och betalningar år 2024 (+ 194,1 %). Kommissionen motiverar detta med räntorna som ökat snabbt och påtagligt. I den ursprungliga finansieringsplanen för 2024 var det maximala beloppet av finansieringskostnaderna 2 071 miljoner euro. På grund av de ökade räntekostnaderna föreslås det under rubriken att det samlade marginalinstrumentet ska användas, samt flexibilitetsmekanismen. Kommissionen kan uppdatera sitt förslag om finansieringskostnaderna genom en ändringsskrivelse då ränteprognoserna uppdateras. 

Budgetförslaget innehåller en ökning av anslagen i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen till hälsoprogrammet (EU4Health) med 445,7 miljoner euro, till Erasmus+ med 261,3 miljoner euro, till programmet Kreativa Europa med 92,1 miljoner euro och till programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden med 122,9 miljoner euro. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Till rubrik 2 b föreslår kommissionen därtill en ökning om 96 316,3 miljoner euro i betalningar från finansieringen för återhämtningsinstrumentet. Åtagandena förknippade med återvinningsinstrumentet ska fullföljas före utgången av 2023. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 3: Naturresurser och miljö  

I rubrik 3 ingår utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, för landsbygdsutveckling och för den gemensamma fiskeripolitiken samt centrala utgifter för miljö- och klimatåtgärder, såsom mekanismen för en rättvis omställning. Åtgärderna under rubriken stöder centralt klimat- och energimålen för EU 2030 som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med 55 %. Dessutom är rubriken central med avseende på biodiversitetstrategin, strategin Från jord till bord och målen med en hållbar utveckling. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubriken är Europeiska miljöbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska kemikaliemyndigheten, som är placerad i Finland. Under rubriken ingår sedan 2023 även utgifterna för genomförande av kolgränsmekanismen (CBAM). 

I kommissionens budgetförslag för 2024 föreslås som totalnivå för rubriken 57 388,9 miljoner euro i åtaganden (+ 0,2 % jämfört med 2023) och 54 232,6 miljoner euro i betalningar (- 5,6 %). Marginalen för rubriken blir 60,1 miljoner euro. Kommissionen föreslår dessutom 3 049,9 miljoner euro i betalningar via återhämtningsinstrumentet. Åtagandena förknippade med återvinningsinstrumentet ska fullföljas före utgången av 2023. 

Program för jordbruks- och havspolitik 

Programmen för jordbruks- och havspolitik omfattar Europeiska garantifonden för jordbruket (EAGF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EAFRD) och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF). Programmet för landsbygdsutveckling finansieras också via återhämtningsinstrumentet. 

Jordbruksstödsfondens utgifter består huvudsakligen av direkt inkomststöd som betalas till jordbrukare. Åtagandena för jordbruksstödsfonden 2024 uppgår till totalt 40 602,1 miljoner euro (- 0,2 % jämfört med 2023) och betalningarna till 40 590,3 miljoner euro (- 0,3 %). Angående åtagandena har i siffran beaktats en nettoöverföring på - 1 046,9 miljoner euro mellan jordbruksstödsfonden och jordbrukets utvecklingsfond. Kommissionens förslag till anslag för jordbruksstödsfonden för 2024 är 505,5 miljoner euro mindre än vad den skulle vara om motsvarande summa inte skulle allokeras till jordbruksstödsfonden som inkomster avsatta för särskilda ändamål. Enligt budgetförordningen ger vissa åtgärder inom jordbrukspolitiken, såsom rättelse av fel, avkastning som allokeras tillbaka till stödfonden för att täcka dess behov. 

Enligt kommissionens förslag är anslagen år 2024 för landsbygdsutveckling (EAFRD) 13 155,8 miljoner euro i åtaganden (+ 1,7 % jämfört med 2023) och 11 991,9 miljoner euro i betalningar (- 20,5 %). I fråga om landsbygdsutveckling är det belopp som finansieras via återhämtningsinstrumentet 1 805,6 miljoner euro i betalningar. I återhämtningsinstrumentet ingår inte längre några nya åtaganden för programmet för landsbygdsutveckling. 

Åtagandena för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden år 2024 uppgår enligt kommissionens förslag till 1 069,7 miljoner euro (- 3,0 % jämfört med 2023) och betalningarna till 780,6 miljoner euro (- 12,1 %).  

Program för miljö- och klimatpolitik 

Life-programmet stödjer EU:s viktiga politiska mål, särskilt skyddet av naturen och den biologiska mångfalden samt omställningen mot en klimatneutral ekonomi som baserar sig på förnybar energi. För programmet föreslås 744,9 miljoner euro i åtaganden för 2024 (- 1,5 % jämfört med 2023) och 571,4 miljoner euro i betalningar (+ 9,2 %).  

En annan central helhet som finansieras inom ramen för EU:s gröna giv är mekanismen för en rättvis omställning (JTM) som består av fonden för en rättvis omställning (JTF), InvestEU:s interna övergångsordning samt lånefaciliteten för den offentliga sektorn. Av dessa utgör fonden för en rättvis omställning en del av rubrik 3. Den får 1 489,9 miljoner euro i åtaganden och 3,3 miljoner euro i betalningar 2024. Programmet för en rättvis omställning finansieras också via återhämtningsinstrumentet. År 2024 uppgår finansieringen till 1 243,4 miljoner euro i betalningar. Åtagandena förknippade med återvinningsinstrumentet ska fullföljas före utgången av 2023. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 4: Migration och gränsförvaltning  

Under rubrik 4 i budgeten ska medlemsstaterna få ekonomiskt och tekniskt stöd för migration och gränsförvaltning på områdena asyl- och invandringspolitik, gränskontroll, viseringspolitik och tullkontroller. Decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 4 är EU:s asylbyrå (EUAA), Frontex och byrån för it-system eu-LISA. Som total nivå för rubriken år 2024 föreslår kommissionen 3 896,7 miljoner euro i åtaganden (+ 4,5 % jämfört med 2023) och 3 258,0 miljoner euro i betalningar (+ 7,2 %). Marginalen för rubriken blir 123,3 miljoner euro. 

På invandringsområdet är ett centralt program asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF. I budgetförslaget för 2024 föreslås 1 500,7 miljoner euro i åtaganden (+ 3,2 % jämfört med 2023) och 1 354,1 miljoner euro i betalningar (+ 1,8 %) till AMIF.  

Ett centralt program inom gränsförvaltningen är fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF). I budgetförslaget för 2024 föreslås 1 000,8 miljoner euro i åtaganden (+ 4,6 % jämfört med 2023) och 503,7 miljoner euro i betalningar (+ 26,9 %) till IBMF:s instrument för gränsförvaltning och visering (BMVI). Från den andra delen av IBMF-instrumentet (CCEi) avsätts medel för utrustning för tullkontroller på det sätt som anges i tabellen nedan.  

Kommissionens budgetförslag innehåller en ökning av anslagen inom IBMF-programmets BMVI-kluster med 154 miljoner euro i enlighet med artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 5: Säkerhet och försvar  

Åtgärderna under rubrik 5 syftar till att svara på utmaningarna i fråga om den inre säkerheten och de komplexa säkerhetshot som medlemsländerna möter och som de skulle ha svårt att hantera ensamma. För rubrik 5 föreslår kommissionen 2 304,2 miljoner euro i åtaganden och 2 028,4 miljoner euro i betalningar. Detta betyder en ökning på 8,9 % i åtaganden och en ökning på 67,9 % i betalningar jämfört med 2023. Ingen marginal alls kvarstår för rubriken. Anslaget för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA) som finansieras genom rubriken föreslås bli utökad med 14,5 miljoner euro åtaganden (+ 83%) i enlighet med uppgörelsen om förslaget till förordning om EU:s narkotikabyrå. 

Under rubrik 5, Säkerhetsklustret, föreslås 725,8 miljoner euro i åtaganden (+ 5,4 % jämfört med 2023) och 727,4 miljoner euro i betalningar (+ 30,1 %). Klustret i fråga omfattar bland annat Fonden för inre säkerhet (ISF), som stöder samarbete mellan myndigheter, samt kärnsäkerhetsfonderna. Kommissionen föreslår 314,9 miljoner euro (+ 1,6 %) i åtaganden och 230,6 miljoner euro i betalningar (+ 18 %) till Fonden för inre säkerhet.  

För rubrik 5, Försvarsklustret, föreslås 1 578,4 miljoner euro i åtaganden (+ 10,5 % jämfört med 2023) och 1 301,1 miljoner euro i betalningar (+ 100,4 %). Till Försvarsklustret hör den Europeiska försvarsfonden (EDF), som är fördelad på forsknings- och utvecklingshelheter. För försvarsfonden föreslås åtaganden för 638 miljoner euro (- 32,5 %) och betalningar för 750,3 miljoner euro (- 44,8 %). Målet för fonden är att öka effektiviteten, konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom Europas försvarsindustri. För militär rörlighet föreslår kommissionen totalt 241,4 miljoner euro i åtaganden (- 18,2 %) och 261,7 miljoner euro i betalningar (+ 98,7 %). För programmet för säker konnektivitet föreslår kommissionen 96 miljoner euro i åtaganden (+ 220 %) och 110 miljoner euro i betalningar (+ 266,7 %).  

Kommissionen publicerade 19.7.2022 ett förslag till en förordning om inrättandet av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA). Genom det kortfristiga instrumentet strävar man efter att tillgodose de mest brådskande och mest kritiska behoven som kriget i Ukraina har orsakat. För EDIRPA-instrumentet föreslås åtaganden för totalt 260 miljoner euro och betalningar för 100 miljoner euro. Kommissionen publicerade 3.5.2023 ett nytt förslag till en förordning för stöd till försvarsindustrins ammunitionstillverkning (ASAP). I förslaget till förordning ingår ett finansieringsinstrument vars syfte är att förstärka produktionskapaciteten. Kommissionen har som finansiering för instrumentet föreslagit omfördelning av finansiering från Försvarsfonden och EDIRPA-instrumentet. För finansieringsinstrumentet ASAP föreslås åtaganden för totalt 343 miljoner euro och betalningar för 78,5 miljoner euro för år 2024. Om de nya finansieringsinstrumenten EDIRPA och ASAP godkänns förutsätter deras finansiering att flexibilitetsmekanismen används för totalt 300,2 miljoner euro. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 6: Grannskapet och omvärlden  

EU:s finansiering av yttre åtgärder har många prioriteringar, bland annat: lindring av konsekvenserna av det ryska anfallskriget, såsom matkrisen, stöd till Ukraina, Global Gateway-initiativet inom konnektivitetspolitiken samt stöd till demokratin. För 2023 föreslår kommissionen för åtagandena under rubrik 6 totalt 15 830,0 miljoner euro (- 8,0 % jämfört med 2023) och betalningar för 15 111,2 miljoner euro (+ 8,0 %). Marginalen för rubriken blir 0 euro, vilket innebär att ingen marginal återstår för oväntade situationer. 

Det viktigaste programmet inom klustret yttre åtgärder under rubrik 6 är instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI – Global Europe). För instrumentet NDICI föreslår kommissionen 11 373,9 miljoner euro i åtaganden (- 7,2 % jämfört med 2023) och 10 743,8 miljoner euro i betalningar (+ 20,1 %) för 2024. NDICI-instrumentet omfattar bland annat geografiska och tematiska program. Ukraina, Moldavien och Georgien samt flyktingar från Syrien bistås fortfarande genom detta instrument år 2024.  

Ett annat centralt program inom finansieringen av yttre åtgärder är instrumentet för humanitärt bistånd (HUMA). För instrumentet HUMA föreslår kommissionen 1 660,7 miljoner euro i åtaganden (- 6,5 % jämfört med 2023) och 1 737,4 miljoner euro i betalningar (- 5,3 %). Enligt kommissionen kommer behovet av humanitär hjälp fortsättningsvis att vara stort i hela världen år 2024. Övriga föremål för klustret yttre åtgärder är Europeiska instrumentet för kärnsäkerhet (INSC), Utomeuropeiska länder och territorier (OCT) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (CFSP). Dessutom tas en del av räntekostnaderna orsakade av MFA+-lån som beviljats till Ukraina ur finansieringen för yttre åtgärder i EU-budgeten. Kommissionen föreslår att 5 miljoner euro reserveras i åtaganden och betalningar för detta 2024. 

Under rubrik 6 finansieras också förberedelser inför anslutning till EU. Genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) kanaliseras finansiering till kandidatländer och potentiella kandidatländer för olika ändamål. Kommissionen föreslår åtaganden för 2 116,5 miljoner euro (- 16,4 % jämfört med 2023) och betalningar för 1 974,6 miljoner euro (- 23,8 %) till IPA III-instrumentet. Stöd ska fortsättningsvis kanaliseras till bland annat Västra Balkan år 2024. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning 

Rubrik 7 omfattar utöver kommissionens och de övriga institutionernas administrativa utgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade byråer samt administrativa utgifter och stödutgifter direkt till specifika program har placerats under de aktuella rubrikerna i budgeten. För administrativa utgifter föreslås sammanlagt 11 949,6 miljoner euro. Anslagen ökar med + 5,6 % jämfört med 2023. Anslagen innefattar pensioner och Europaskolor (inklusive finansiella bidrag till olika institutioners så kallade Europaskolor av typ 2). Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 223,5 miljoner euro (+ 9,5 %) jämfört med 2023. Europaskolornas utgifter ökar med 21,6 miljoner euro från föregående år (+ 9,6 %).  

De administrativa utgifterna för EU:s institutioner föreslås uppgå till sammanlagt 9 137 miljoner euro i åtaganden (+ 4,5 % jämfört med 2023). Kommissionens anslag för denna helhet uppgår till sammanlagt 4 221,4 miljoner euro, vilket innebär att dess anslag ökar med 4 % jämfört med 2023. De övriga institutionernas anslag ökar till 4 915,6 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4,9 %. Enligt budgetförslaget ökar Europaparlamentets anslag med 108,5 miljoner euro (+ 4,8 %) och rådets anslag med 28,9 miljoner euro (+ 4,5 %). I sitt budgetförslag har kommissionen gjort nedskärningar i alla institutioners egna budgetförslag.  

Genom det samlade marginalinstrumentet avser man täcka totalt 176,6 miljoner euro av anslagen under rubrik 7. Ingen marginal alls kvarstår för rubriken. Kommissionen motiverar de ökade anslagen under rubriken med den höga inflationen som har en direkt inverkan på bland annat löner, pensioner, lokalitetskostnader och energipriser. Kommissionen har fastställt att andra än lönekostnader får stiga högst 2 % vad gäller alla institutioner. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Särskilda instrument  

I rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (EU, Euratom nr 2020/2093) finns bestämmelser om särskilda instrument för att reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen.  

Tematiska särskilda instrument enligt förordningen om den fleråriga budgetramen är reserven för solidaritet och katastrofbistånd (SEAR), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) och brexitjusteringsreserven (BAR). Icke-tematiska särskilda instrument är det samlade marginalinstrumentet (SMI) och flexibilitetsmekanismen (FI). Förutom för det samlade marginalinstrumentet kommer anslagen för dessa instrument att ställas utanför de tak som fastställts i den fleråriga budgetramen, både när det gäller betalningar och åtaganden.  

Till tematiska särskilda instrument föreslår kommissionen för 2024 totalt 1 560,9 miljoner euro i åtaganden och 1 371,4 miljoner euro i betalningar. Av detta belopp föreslås för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 209,5 miljoner euro i åtaganden och 20 miljoner euro i betalningar och för reserven för solidaritet och katastrofbistånd 1 351,4 miljoner euro i åtaganden och betalningar. Av detta tas 50 miljoner euro genast i bruk och resterande 1 301,4 miljoner euro reserveras i budgeten och tas i bruk vid behov. Dessutom överförs eventuella medel som inte använts 2023 till 2024.  

För brexitjusteringsreserven ingår inga anslag för åtaganden i budgeten 2024. Förskottsbetalningarna för instrumentet har betalats i budgeterna för 2021–2023 och det har avtalats att resterande medel delas ut 2025.  

Kommissionen föreslår att av flexibilitetsmekanismen ska tas i bruk 1 635,5 miljoner euro i åtaganden under rubrikerna 2 b och 5 och 1 747,3 miljoner euro i betalningar. Under rubrik 2 b ska flexibilitetsmekanismen användas till ett belopp av 1 335,4 miljoner euro för att täcka räntekostnaderna på grund av återbetalningen av lånen som anknyter till återhämtningsinstrumentet, och under rubrik 5 föreslår kommissionen att flexibilitetsmekanismen används för instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA) och för instrumentet för stöd till försvarsindustrins ammunitionstillverkning (ASAP) till ett belopp av 300,2 miljoner euro.  

Kommissionen föreslår också att det samlade marginalinstrumentet används i budgeten för 2024 i fråga om åtaganden. Det samlade marginalinstrumentet avses mobiliseras för 176,6 miljoner euro under rubrik 7 (förvaltning) för att täcka de ökade administrativa kostnaderna, eftersom marginalen för rubriken har använts i sin helhet och alla behov har inte kunnat tillgodoses. Under rubrik 2 b avses det samlade marginalinstrumentet användas till beloppet 372,8 miljoner euro för att täcka räntekostnaderna på grund av återbetalningen av lånen som anknyter till återhämtningsinstrumentet.  

I enlighet med artikel 11.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen har kommissionen beaktat marginalen för de kvarstående betalningarna från 2022 och automatiskt justerat betalningstaket för åren 2025, 2026 och 2027 genom det samlade marginalinstrumentet. Den marginal som kvarstår från 2022 (4 024 miljoner euro) har fördelats jämnt på åren i fråga så att andelen för 2025 är 1 424 miljoner euro, andelen för 2026 är 1 452 miljoner euro och andelen för 2027 är 1 481 miljoner euro. På motsvarande sätt har det maximala beloppet av betalningarna 2022 sänkts med 4 024 miljoner euro. Siffrorna anger löpande priser, varvid de har justerats till priset för respektive år med en fast koefficient på 2 % (deflator). Denna justering har ingen inverkan på budgeten 2024. 

2.3  Återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU; European Union Recovery Instrument)

Återhämtningsinstrumentet är ett exceptionellt instrument av engångskaraktär, och med hjälp av dess finansiering stöds medlemsstaternas återhämtning från de negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenserna av covid-19-krisen och samtidigt stöds investeringar i grön omställning och digitalisering.  

Återhämtningsinstrumentet står utanför budgeten; det är fråga om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål (external assigned revenue). De anslag för programmen som kommer från återhämtningsinstrumentet beskrivs i kommissionens budgetförslag, men återhämtningsmedlen är tydligt separerade från de ordinarie anslagen i EU:s budget. Åtagandena som anknyter till återhämtningsinstrumentets finansiering ska vara anknutna före utgången av 2023 (exkl. den marginella andelen av de administrativa kostnaderna), men de betalningar som finansieras genom instrumentet kan göras till slutet av 2026. De räntekostnader som uppkommer genom återhämtningsinstrumentets finansiering täcks däremot av EU:s budget. Räntekostnaderna finns under rubrik 2 b och beloppet av dem i budgeten 2024 förklaras närmare i det avsnitt i denna promemoria som behandlar rubrik 2 b.  

År 2024 förutses betalningar som anknyter till återhämtningsinstrumentets finansiering uppgå till cirka 112,9 miljarder euro. Den största delen av betalningarna (cirka 96 miljarder euro) gäller faciliteten för återhämtning och resiliens RRF. 

Betalningar allokeras allt som allt – utöver de normala finansieringen från budgeten – till följande program: Horisont Europa, instrumentet InvestEU, sammanhållningsinstrumentet REACT-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens RRF (bidrag), Räddningstjänsten/rescEU, landsbygdsutveckling (EAFRD) och fonden för en rättvis omställning (JTF). Medlen från återhämtningsinstrumentet riktas särskilt till underrubrik 2 b i budgeten på grund av RRF. Medlen från återhämtningsinstrumentet för 2024, inklusive lån, uppgår till högst cirka 338,5 miljarder euro. 

2.4  Inkomster

Den totala summan av inkomsterna i kommissionens budgetförslag för 2024 är i enlighet med balansprincipen lika stor som den totala summan för betalningsbemyndigandena, dvs. 143 053,4 miljoner euro. Av inkomsterna täcks 137 050,1 miljoner euro med egna medel och 6 003,3 miljoner euro med blandade inkomster. 

I inkomsterna i budgetförslaget 2024 ingår också Storbritanniens finansieringsandel, sammanlagt 3 871,7 miljoner euro på grund av Storbritanniens finansieringsförpliktelser under EU-medlemskapet, bland annat obetalda åtaganden från den föregående budgetramperioden.