2.1  Utgifter

De centrala fokusområdena i kommissionens budget 2017 är som tidigare sysselsättning, tillväxt och investeringar samt ett effektivt europeiskt svar på utmaningarna från migrationen och på att förstärka bevakningen av de yttre gränserna. Genom satsningen på åtgärder för att främja sysselsättningen, investeringarna och konkurrenskraften strävar kommissionen efter att kraftigt stöda den begynnande tillväxten inom europeisk ekonomi. I den här delen av budgeten placerar sig många av kommissionens centrala initiativ, som den europeiska fonden för strategiska investeringar som stöder investeringar. 

En annan viktig tyngdpunkt utgörs av de åtgärder som orsakats av flyktingkrisen och den oreglerade invandringen, som under 2015–2016 har finansierats med sammanlagt cirka 10,5 miljarder euro ur EU:s budget. I budgetförslaget för 2017 ingår sammanlagt cirka 5,2 miljarder euro finansiering riktat till migrationen (rubrikerna 3 och 4) med målet att förstärka de politiska åtgärderna för att främja frihet, rättvisa och säkerhet i unionen samt för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Genom satsningen på åtgärder även utanför EU söker man främja demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minska fattigdomen genom att investera i unionens grannländer och genom att stöda stater som förbereder EU-medlemskap, och genom att främja EU:s grundläggande värden världsomspännande.  

Kommissionens budgetförslag har en totalsumma som åtaganden när det gäller program inom finansieringsramen på 156 610,6 miljoner euro (1,04 procent EU:s BNP). Som betalningar ligger förslaget på totalnivån 134 278,6 miljoner euro (0,89 procent av EU:s BNP). Med specialmedel utanför finansieringsramen inräknade uppgår totalsumman för kommissionens budgetförslag som åtaganden till 157 657,5 miljoner euro (1,05 procent av EU:s BNP). På motsvarande sätt som betalningar uppgår kommissionens förslag inklusive externa medel till 134 898,6 miljoner euro (0,90 procent av EU:s BNP).  

I kommissionens förslag är utrymmet för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och taket i budgetramen 9 608,5 miljoner euro (exklusive speciella medel) när det gäller betalningar och 815,4 miljoner euro när det gäller åtaganden. 

När det gäller åtaganden är det en ökning under alla rubriker, med undantag för rubrik 2 (naturresurser) där åtagandena minskar med 5,7 procent. Det är en ökning för konkurrenskraftsåtgärder (rubrik 1a) med 11 procent, kohesionsutgifter (rubrik 1b) med 5,4 procent, säkerhets- och medborgarskapsutgifter (rubrik 3) med 5,4 procent, utgifter för yttre relationer (rubrik 4) med 2,9 procent samt för administrationsutgifter (rubrik 5) med 4,1 procent i förhållande till nivån 2016. Sammantaget ökar åtagandena med 1,7 procent.  

Som betalningar ökar rubrik 1a (+10,9 %), rubrik 3 (+25,1 %) och rubrik 5 (+4,2 %) mest. Betalningarna under rubrik 2 ökar med symboliska 0,2 procent. Samtidigt minskar betalningarna under rubrik 1b med 23,5 procent och betalningarna under rubrik 4 med 8,5 procent jämfört med nivån 2016. Som helhet minskar betalningarna med 6,2 procent vilket framför allt beror på att verkställandet av programmen för programperioden 2007—2013 upphört samt att programmen för den nya programperioden 2014—2020 kommit i gång långsamt, speciellt när det gäller programmen under rubrik 1b.  

Ökningen av anslag under konkurrenskraftsrubriken förklaras huvudsakligen av den fortsatt kraftiga satsningen på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och investeringar i Europa, där bland annat den för ett år sedan grundade europeiska fonden för strategiska investeringar samt COSME-programmet som stöder företagens konkurrenskraft ingår. Ökningen av utgifter under rubriken säkerhet och medborgarskap är en direkt följd av de åtgärder som orsakats av flyttrörelserna och flyktingkrisen i Europa och dess närområden. Hanteringen av dessa och åtgärderna avsedda att främja säkerheten utgör de centrala utgiftsposterna under rubriken (sammanlagt cirka 3,2 miljarder euro). Kommissionen utgår i sitt förslag från att beredskapen för att möta dessa åtgärder måste vara på minst nivån 2016. Målet är att särskilt stöda en medlemsstat när de möter okontrollerad migration, skydda EU:s yttre gränser samt att säkerställa Schengen-områdets integritet.  

Nedan den tabell om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik under budgetåren 2016—2017 som kommissionen presenterat i samband med budgetförslaget. Siffrorna för 2016 inkluderar tilläggsbudgeten 1/2016 samt tilläggsbudgetförslagen 2/2016 och 3/2016. 

Tabell 1: Budgetförslag 2017 

I det följande gås förslagets innehåll igenom per rubrik det vill säga per utgiftsblock med fokus på de viktigaste helheterna under varje rubrik.  

Rubrik 1 a: Konkurrenskraft som främjar tillväxt och sysselsättning  

Tyngdpunkten i kommissionens budget 2017 är fortsatt satsningen på åtgärder för att förstärka sysselsättningen, tillväxten och investeringarna, vilket syns i anslagen under rubrik 1 a i kommissionens förslag.  

Genom rubrikens satsningar på åtgärder för att främja sysselsättningen, investeringarna och konkurrenskraften strävar kommissionen efter att kraftigt stöda den begynnande tillväxten inom europeisk ekonomi. I den här delen av budgeten placerar sig många av kommissionens centrala initiativ, som den europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi-fonden) som stöder investeringar och Horisont 2020-ramprogrammet för forskning och innovation.  

För åtaganden är tillväxten i rubriken 11 procent och för betalningar 10,9 procent. Som rubrikens totalnivå föreslår kommissionen sammanlagt 21 109,0 miljoner euro som åtaganden och 19 298,0 miljoner euro som betalningar. Utrymmet för åtaganden under rubriken blir 81,0  miljoner euro när man beaktar att det under rubriken föreslås att det av det totala utrymmet för åtaganden (Global Margin for Commitments) tas i anspråk 1 265,0 miljoner euro som riktas enligt vad som redan tidigare överenskommits till Efsi-fonden. 

Ökningen av anslag under rubriken förklaras huvudsakligen av den fortsatt kraftiga satsningen på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och investeringar i Europa, där bland annat den för ett år sedan grundade Esif-fonden samt COSME-programmet som stöder företagens konkurrenskraft ingår. Esif-fondens andel av betalningarna ökar med hela 341,3 procent jämfört med föregående år och omfattar därigenom 12 procent av rubrikens alla betalningar. Även Efsi-fondens åtaganden ökar med 29,5 procent. Rubrikens största program är Horisont 2020 med cirka hälften av rubrikens alla åtaganden och betalningar. Horisonts anslag i budgetförslaget 2017 är när det gäller åtaganden 10 295,9 miljoner euro och som betalningar 10 189,4 miljoner euro, vilket innebär ökade åtaganden med 7,9 procent och ökade betalningar med 1,2 procent. 

Utöver Horisont 2020-programmet och Efsi-fonden är förslagets andra tyngdpunkter under rubrik 1a COSME-programmet för att främja företagens konkurrenskraft (ökning av åtagandena +1,4 procent och av betalningar +40,8 procent), Erasmus+ (ökning av åtaganden +16,2 procent och av betalningar +4,5 procent) samt de stora infrastrukturprojekt som också ingår i rubriken, som de europeiska satellitnavigationssystemen EGNOS och Galileo (ökning av åtaganden +5,5 procent och av betalningar +28 procent) samt Copernicus globala observationssystem (ökning av åtaganden +3,6 procent och av betalningar +19,7 procent). 

Enligt förslaget fördelar sig åtagandena under rubriken enligt följande: 

Rubrik 1 b: Ekonomisk, social och regional kohesion  

Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU samt att öka kohesionen. Målet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt förnya ekonomiska och sociala strukturer. Stöd under denna underrubrik får speciellt de mindre utvecklade regionerna och länderna. 

EU:s kohesionspolitik baseras på tre strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och kohesionsfonden). Beviljande av stöd förutsätter satsning på offentlig nationell finansiering och privat finansiering. EU:s kohesionspolitik genomförs med hjälp av strukturfondsprogram. Programmen och deras mål är upprättade som ett samarbete mellan nationella och regionala myndigheter samt Europeiska kommissionen. 

Med budgetförslaget 2017 strävar man efter att stöda lönsamma investeringar och strukturförändringar, här har kohesionsmedlen en central roll. 

I budgetförslaget föreslås för strukturåtgärder 53 573,8 miljoner euro som åtaganden och 37 348,7 miljoner euro som betalningar. Åtagandena ökar med 5,4 procent och betalningarna minskar med 23,5 procent. Minskningarna orsakas av att genomförandet av strukturfondsprogramperioden (2007—13) i stort sett har slutförts. Det minskar framförallt behovet av betalningsanslag. Betalningsbehovet under perioden 2014—2020 är 27,7 procent över nivån för 2016. Anslagen för migrationsområdets och regionalt samarbete ökar betydligt. 

Kommissionen föreslår att åtaganden avsedda för kohesionspolitik används i nära full utsträckning. Marginalen skulle bli 13,2 miljoner euro. Konvergensmålets andel av rubrikens alla åtaganden är 48.7 procent och kohesionsfondens andel är 16,9 procent.   

I kommissionens förslag föreslås att åtaganden reserveras för stöd till Fonden för ett sammanlänkat Europa med 1 593,3 miljoner euro (minskning -33,0 procent) och för bistånd till de sämst ställda med 546,3 miljoner euro (ökning +2,0 procent). För ungdomsarbetslöshetsinitiativet som tidsmässigt lagts i framkant anvisas betalningar på sammanlagt 600,0 miljoner euro (minskning -42,9 procent).  

Rubrik 2: Hållbar tillväxt: naturresurser  

Rubriken omfattar utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken, utgifter för landsbygdsutveckling, utgifter för den gemensamma fiskeripolitiken samt utgifter för vissa miljö- och klimatåtgärder.  

Den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) mål för budgetramperioden 2014—2020 är främjande av livskraftig matproduktion, hållbar användning av naturresurser och en balanserad regional utveckling av EU:s landsbygdsområden. Finansieringen av fonden för jordbruksstöd (pelare 1) sammanhänger med marknadsåtgärder och direkta stöd och landsbygdsfonden (pelare 2) med landsbygdsutveckling.  

Fonden för jordbruksstöd strävar efter att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värde i livsmedelskedjan samt stärka marknadens stabilitet liksom att bättre svara på konsumenternas förväntningar. Direkta stöd stöder och balanserar jordbrukarnas inkomster. Genom utgifter i anslutning till marknadsåtgärder kan man balansera marknaderna i störningssituationer eller kriser.  

Genom utvecklingspolitik för landsbygden som är finansierad genom landsbygdsfondens medel integreras Europa 2020-strategins politiska mål för att åstadkomma en intelligent och hållbar tillväxt på landsbygdsområden. Efter det godkännande av programmen som skedde 2015 är målet att helt genomföra dem för att verkställa årliga åtgärder och åstadkomma investeringar. 

Kommissionen föreslår 58 901,7 miljoner euro (minskning -5,7 procent) som sammanlagd nivå för åtaganden under rubrik 2. För betalningar under rubrik 2 föreslås 55 236,2 miljoner euro (ökning +0,2 procent). När det gäller åtaganden föreslås för jordbruksstödfondens utgifter 42 937,6 miljoner euro (ökning +1,7 procent) och för landsbygdsutveckling 14 365,5 miljoner euro (minskning -23,1 procent). Utrymmet när det gäller åtaganden skulle minska med mer än 1 139 miljoner euro från nivån 2016 (från 1 777,8 miljoner euro till 639,3 miljoner euro). Åtaganden och betalningar för landsbygdsutveckling skulle minska betydligt (minskning i åtaganden -23,1 procent och i betalningar -4,6 procent) och åtaganden och betalningar för miljö- och klimatåtgärder (LIFE+) växer något (ökning i åtaganden +6,7 procent och i betalningar +2,4 procent). 

Enligt kommissionens förslag beror den betydande minskningen av landsbygdsfondens åtaganden med 4 310,8 miljoner euro (minskning -23,1 procent) i förhållande till 2016 på den omprogrammering som budgetramarna möjliggör och där det från 2014 års åtaganden flyttades 8 705,3 miljoner euro till 2015 och 2016. De 4 352,7 miljoner euro som flyttats till 2016 gör jämförelsen mellan 2016 och 2017 otydligare.  

Vid dimensionering av åtaganden för fonden för jordbruksstöd har beaktats att inkomsterna som är bundna till användningsändamål bedöms minska med 1 100 miljoner euro, speciellt på grund av att mjölkkvoterna försvinner. På grund av detta föreslås att åtagandena ökas med 717,2 miljoner euro (ökning +1,7 procent).  

För jordbrukets krisberedskap föreslås anslaget 450,5 miljoner euro (441,6 miljoner euro 2016). Kommissionen bedömer att det under 2017 inte kommer att krävas exceptionell finansiering för interventionsåtgärder i jordbruket på samma sätt som under 2016, även om anslag har reserverats för intervention inom fettfritt mjölkpulver samt fortsatta undantagsåtgärder inom frukt- och grönsaksbranschen.  

I kommissionens förslag minskas utrymmet för åtgärder under rubrik 2 som kompensation för användning av utrymmet reserverat för oförutsedda utgifter med 650 miljoner euro, så att utrymmet i rubriken skulle bli 639,3 miljoner euro. 

Rubrik 3: Säkerhet och medborgarskap  

Målet med rubrikens anslag är att förstärka politiska åtgärder för att främja unionens frihet, rättvisa och säkerhet. Åtgärder för att hantera migrationen samt åtgärder för att motverka terrorism och organiserad brottslighet räknas till program under denna rubrik.  

Som rubrikens totalnivå föreslår kommissionen sammanlagt 4 272,4 miljoner euro som åtaganden och 3 781,9 miljoner euro som betalningar. Åtgärderna skulle öka med 5,4 procent och betalningarna med 25,1 procent i förhållande till 2016. Ökningen i betalningar är en följd av de senaste årens ökade åtaganden under rubriken. Enligt kommissionens förslag finns det inte utrymmet att ha kvar under rubriken. 

För att täcka de anslag som behövs för att täcka åtgärderna föreslår kommissionen att flexibilitetsmekanismen tas i anspråk till fullo med det belopp som reserverats för 2017 (530 miljoner euro). Dessutom föreslår kommissionen att utrymmet som reserverats för oförutsedda utgifter (contingency margin) tas i anspråk med 1 164,4 miljoner euro. Enligt förslaget skulle detta kompenseras från det utrymme som finns för 2017 under rubrikerna 2 (650 miljoner euro) och 5 (514,4 miljoner euro).  

Hanteringen av flyktingkrisen och den okontrollerade migrationen samt åtgärderna avsedda att främja säkerheten utgör de centrala utgiftsposterna under rubriken (sammanlagt cirka 3,2 miljarder euro). Kommissionen utgår i sitt förslag från att beredskapen för att möta dessa åtgärder måste vara på minst nivån 2016. Målet är att särskilt stöda medlemsstater när de möter okontrollerad migration, skydda EU:s yttre gränser samt att säkerställa Schengen-områdets integritet.  

Under innevarande år har kommissionen föreslagit flera åtgärder som siktar mot ovan nämnda mål, som bl.a. förslagen till översyn av det gemensamma europeiska asylsystemet, inklusive reform av Dublin-systemet; ett förslag till ett nytt inrese- och utresesystem för att förbättra gränssäkerheten samt bildande av EU:s asylverk och Europeiska gräns- och kustbevakningen. Som en ny funktion reserveras dessutom 200 miljoner euro för att ge bistånd i nödsituationer inom unionen.  

Även de särskilda verken som sköter invandring och säkerhetsfrågor (Frontex, EASO, Europol, Cepol och eu-LISA) får ytterligare resurser. 

Rubrik 4: Globala Europa  

Genom satsningen på verksamhet utanför EU söker man främja demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minska fattigdomen genom att investera i unionens grannländer och genom att stöda stater som förbereder EU-medlemskap, och genom att främja EU:s grundläggande värden världsomspännande.  

Kommissionen föreslår 9 432 miljoner euro för rubrikens åtaganden, vilket innebär 2,9 procents ökning jämfört med 2016. För mängden betalningar föreslås 9 289,7 miljoner euro, vilket skulle vara 8,5 procent mindre än 2016. Siffrorna förklaras av de ovanligt stora betalningarna 2016 som i huvudsak var en följd av åtaganden under den föregående perioden, men som nu bedöms återgå till en vanlig nivå. Kommissionens förslag lämnar inget rörelseutrymme när det gäller åtaganden. 

Tillväxten inom rubriken fokuseras på hantering av flyktingkrisens yttre dimension, inklusive att påverka grundorsakerna. I bakgrunden finns bland annat de löften som givits i Syrien-konferensen i London i februari.  

De tre största politiska instrumentens (medlemskapsförberedande mekanism (IPA II), europeiskt grannskapsinstrument (ENI) och instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) andel av hela rubrikens utgifter växer sammanlagt till 74,4 procent (7 013,3 miljoner euro). Detta beror på att koordineringsmekanismen för flyktinghjälp i Turkiet (Turkey Refugee Facility) i huvudsak finansieras från den medlemskapsförberedande mekanismen. Till reserveringen på 750 miljoner euro för Turkiet-faciliteten har också bundits andra av rubrikens fyra program.  

Andra betydelsefulla biståndsobjekt i rubrikens fyra program är Syrien (160 miljoner euro) samt Jordanien och Libanon (tillsammans 525 miljoner euro).  

Andelen humanitärt bistånd av rubrikens åtaganden är 10 procent (945,4 miljoner euro). Finansieringen av oförutsett humanitärt bistånd är möjligt också från nödhjälpsreserveringen utanför ramen (315 miljoner euro). 

Rubrik 5: Förvaltning  

Administrationsutgifterna under rubrik 5 omfattar utöver organens administrationsutgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade verk har i budgeten placerats under respektive rubrik. 

Det budgetförslag som kommissionen upprättat för 2017 inkluderar den femte enprocentiga personalnedskärningen för organen i rad enligt avtal. Nedskärningen är en del av målet där kommissionen och EU:s övriga organ har som mål att genomföra en femprocentig personalminskning under åren 2013—2017. Uppnåendet av målen säkerställs genom att effektivisera verksamheten och omorganisera personalen. Det föreslagna antalet anställda inom EU-institutionerna är 39 353 för 2017, där minskningen från 2016 är 335 det vill säga -0,8 procent. Den föreslagna neddragningen dock inte att som helhet uppfylla det uppställda målet för personalneddragning 2013—2017.  

För administrationsutgifter föreslås sammanlagt 9 321,7 miljoner euro. Anslagen ökar med 4,1 procent i jämförelse med 2016. I anslagen ingår pensioner och EU:s skolor som är gemensamma för olika institutioner. Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 130,3 miljoner euro (+7,9 procent) från 2016. Europaskolornas utgifter ökar från föregående år med 5,8 procent till 185,8 miljoner euro. 

Utgifterna ökas närmast av översyn av avtal när det gäller löner och byggande av system i anslutning till säkerhet. Dessutom ökar introduktionen av iriska som officiellt EU-språk utgifterna i anslutning till översättningstjänster. 

Som rörelseutrymme i rubriken återstår enligt kommissionens förslag 81,9 miljoner euro, när taket för rubrikens budgettak minskas med 514,4 miljoner euro på grund av att rörelseutrymmet reserverat för oförutsedda utgifter utnyttjats under rubrik 3.  

Särskilda mekanismer 

I budgetramförordningens Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884) 2 kapitel har man kommit överens om särskilda finansieringsmekanismer, som kan användas för att svara på exceptionella och oförutsedda situationer, yttre eller inre, och som typiskt tas i bruk vid behov. Nödvändiga anslag har placerats utanför taket i den fleråriga budgetramen, såväl när det gäller betalningar som åtaganden När det gäller särskilda mekanismers betalningar har rådet och kommissionen olika synsätt på vad betalningstaket bör omfatta: kommissionen anser att såväl åtgärder som betalningar i mekanismer utanför budgetramen ligger utanför ramens tak. Rådets slutliga ståndpunkt har ännu inte definierats, men många medlemsstater (inkl. Finland) anser att även om åtaganden ligger utanför det överenskomna taket i ramen, bör det allmänna betalningstaket täcka betalningarna för alla mekanismer utanför ramen. . 

För särskilda finansieringsmekanismer utanför budgetramen (reservering för nödhjälp, Europeiska globaliseringsfonden, Europeiska solidaritetsfonden) föreslår kommissionen sammanlagt 620 miljoner euro som betalningar och 1 046,9 miljoner euro som åtaganden. I förhållande till 2016 ökar åtagandena med 522,3 miljoner euro (99,6 procent) och betalningarna med 231 miljoner euro (59,4 procent). Ökningen beror framförallt på den reservering som föreslagits under solidaritetsfonden och som utgör 513 miljoner euro som åtaganden och som inte fanns alls 2016.  

Kommissionens förslag innebär också att de flexibilitetsmekanismer som budgetramen tillåter tas i anspråk. Kommissionen föreslår att den särskilda flexibilitetsmekanismen tas i anspråk i sin helhet under rubrik 3, vilket innebär 530,0 miljoner euro som åtaganden. Som betalningar föreslår kommissionen 981,1 miljoner euro för flexibilitetsmekanismen.  

Kommissionen föreslår också att det utrymme som reserverats för oförutsedda utgifter (s.k. contingency marginal) tas i bruk på det sätt som budgetramförordningen tillåter så att 1 164,4 miljoner euro utnyttjas som åtaganden under rubrik 3, och på motsvarande sätt minska samma summa från åtaganden under rubrikerna 2 och 5 (650 miljoner euro från rubrik 2 och 514,4 miljoner euro från rubrik 5). Med dessa anslag som kan tas i anspråk med hjälp av flexibilitetsmekanismerna söker man framförallt svara på de behov av anslag som migrationen, flyktingkrisen och ändringen i säkerhetsfaktorer ger upphov till.  

Dessutom föreslås att det av det totala rörelseutrymmet för åtaganden tas i anspråk 1 265 miljoner euro som åtaganden under rubrik 1 a och som riktas som redan tidigare överenskommits till ESIR-fonden. 

2.2  Inkomster

Den totala summan av inkomster i kommissionens budgetförslag är enligt balansprincipen lika stor som den totala summan av betalningsanslag det vill säga 134 898,6 miljoner euro. Av intäkterna täcks 133 188,5 miljoner euro med egna inkomster och 1 710,1 miljoner euro med diverse inkomster.