Motivering

Nordiska rådets ordförandeland Norges insatsområden för året var en stabil välfärdsstat, att bekämpa ungdomsarbetslösheten, att konsolidera samarbetet kring vårdsektorn, att eliminera gränshinder, samarbete mellan de nordliga områdena och de nordiska ländernas utrikes- och säkerhetspolitik samt säkerheten i samhället. Temasessionen gällde samarbetet kring utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, vilket också var föremål för en plenardebatt i alla nordiska parlament. Utrikesutskottet välkomnar det tematiska arbetssättet; det gör att berättelseårets mest centrala frågor lyfts fram bättre.

Utrikes- och säkerhetspolitiken

Arbetet med att stärka det nordiska samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken fortsatte under året. De nordiska parlamenten ordnade under året plenardebatter om samarbetet. I Finland fördes riksdagens plenardebatt på grundval av statsrådets redogörelse den 6 juni 2013. Teman som betonades i rådets arbete var samhällets säkerhet och cybersamarbetet.

Utrikesutskottet ansåg i sitt betänkande om statsrådets redogörelse om utrikes- och säkerhetspolitiken (UtUB 1/2013 rd) att det står klart att mervärdet av det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fått ökad tyngd. Det är viktigt att möjligheterna till samarbete utnyttjas mer konsekvent för att stärka Finlands säkerhet. Utskottet instämmer med de sakkunnigas uppfattning att en förtätning av det politiska samarbetet mellan de nordiska länderna på lång sikt ökar Finlands säkerhet och höjer tröskeln för militär aggression mot ett enskilt nordiskt land. Utskottet upprepar sin ståndpunkt (UtUB 1/2014 rd) att det är viktigt att parlamentariker deltar i att förtäta den nordiska utrikes- och försvarspolitiken.

Utskottet har betonat (UtUB 1/2013 rd) att det i strävan att förebygga och motverka omfattande, gränsöverskridande hot och problem är viktigt att bygga upp beredskapen med stöd i de nordiska, europeiska och globala samarbetsstrukturerna. Med tanke på störningarnas och hotens art måste myndighetssamarbetet fördjupas. Det medger samtidigt en effektivare användning av samhällets resurser.

Utrikesutskottet har betonat (UtUB 1/2013 rd) att Finland bör gå in för att utnyttja sin arktiska kompetens fullt ut, dock med beaktande av de känsliga miljövärdena i det arktiska området, och aktivt delta i en kartläggning av de nordiska ländernas gemensamma intressen i området som underlag för en gemensam strategi. Finlands ordförandeskap i Barentsrådet 2013—2015 bör utnyttjas för att uppnå detta mål. Utskottet konstaterar med belåtenhet att medlemmar i delegationen deltog i Barentsrådets parlamentariska konferens i Nordnorge den 22—24 april 2013 samt i den nordliga dimensionens tredje parlamentarikerforum, som hölls i Archangelsk i november 2013 med den ryska duman som värd.

Effektivare genomförande av rådets rekommendationer

Enligt berättelsen var uppföljningen av rekommendationer föremål för särskild uppmärksamhet både i rådets kontrollkommitté och i Finlands delegation. Utskottet har tidigare (UtUB 4/2014 rd) uttryckt sitt gillande över rådets beslut om att genomföra rekommendationer. Att stärka uppföljningen är en naturlig fortsättning på kontrollkommitténs tidigare arbete kring genomslagskraften och enligt utskottets uppfattning ett välgrundat redskap för att öka genomslagskraften.