Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE baserar sig på ett brett säkerhetsbegrepp som utöver den politisk-militära säkerheten också betonar att demokrati och mänskliga rättigheter samt ekonomiska och miljörelaterade frågor är betydelsefulla för den sammantagna säkerheten. OSSE:s viktigaste åtaganden är Helsingforsavtalets slutakt och de principer som slås fast där samt Parisstadgan och åtagandena inom den mänskliga dimensionen, vilka godkändes i slutet av det kalla kriget. 

Centrala principer inom OSSE är respekten för staternas territoriella integritet och suveränitet. Europas säkerhetsstruktur baserar sig på dessa principer, som också omfattar rätten för varje stat att själv besluta om exempelvis anslutning till internationella fördrag eller organisationer. Principerna är precis lika viktiga nu som de var då de fastslogs vid Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen i Helsingfors 1975. 

Rysslands aktiviteter i Ukrainakrisen är ett allvarligt bakslag för den modell för samarbetsbaserad säkerhet som OSSE representerar. Å andra sidan har Ukrainakrisen visat att OSSE behövs. Utskottet anser att i dagens spända internationella politiska läge utgör OSSE fortfarande en behövlig plattform för strävandena att stärka stabiliteten och säkerheten i Europa. 

Ukrainakrisen hade en framträdande roll under den parlamentariska församlingens samtliga möten under året. Likaså engagerade frågan i hög grad riksdagsledamot Ilkka Kanerva, som i juli 2014 valdes till församlingens ordförande. Utrikesutskottet konstaterar att församlingens beslut att i juli 2015 utse Kanerva till en andra ettårsperiod som ordförande kan ses som en erkänsla inte bara för Kanervas insatser i samband med Ukrainakrisen utan också för hans målsättning att öka tydligheten i den parlamentariska församlingens arbetssätt. 

Finland arrangerade församlingens session i Helsingfors den 6—9 juli 2015. Med hänvisning till Finlands beslut att inte bevilja inresetillstånd för de medlemmar i Rysslands delegation som stod upptagna på Europeiska unionens reseförbudslista stod Kanerva senare under hösten i brevkontakt med EU:s höga representant Mogherini. Kanerva önskade att Mogherini skulle främja att sanktionsbestämmelserna i fortsättningen tolkas på ett sätt som inte äventyrar den parlamentariska dialogen. Mogherini svarade att varje EU-land självständigt kan tolka sanktionsbestämmelserna om inresa och att frågan därför inte faller under EU-institutionernas behörighet. Utskottet ser det som viktigt att fortsätta dialogen med ryska parlamentariker och andra involverade för att nå konstruktiva lösningar som förbättrar de låsta relationerna mellan Ryssland och västvärlden. 

I sina tidigare betänkanden om berättelsen av Finlands delegation i OSSE:s parlamentariska församling har utskottet noterat betydelsen av OSSE:s valövervakning och de spända relationerna mellan den parlamentariska församlingen och ODIHR, som verkställer valövervakningen. Det är positivt att berättelsen för 2015 innehåller ett parti som granskar samarbetet mellan församlingen och ODIHR och att man av skildringen kan utläsa att samarbetet förbättrats. Utskottet framhåller i linje med ett tidigare ställningstagande (UtUB 2/2015 rd) att valövervakningssamarbetet mellan OSSE och Europarådet är viktigt för att det inte ska uppstå några grundläggande meningsskiljaktigheter om hur väl rättsstatsprincipen följts vid valen.