Christina Gestrin /r(esittelypuheenvuoro):
Värderade talman! Moderskapsledigheten varar idag
105 vardagar och föräldraledigheten 158 vardagar.
Därtill kommer en förlängning av föräldraledigheten
för de familjer där pappan tar ut minst två veckor
av föräldraledigheten. Ifall föräldrarna återgår
till arbetet direkt efter föräldraledigheten innebär
det här att många barn redan vid 9—10
månaders ålder är i behov av dagvård.
De familjer som har ekonomiska möjligheter till det väljer
ofta att vårda barnet hemma tills barnet hunnit bli åtminstone
ett år. Varje fas i ett barns utveckling är spännande,
det första året från födelsen
tills barnet stiger upp och tar sig fram på egen hand är
en unik tid för både barnet och dess föräldrar.
Många anser att tryggheten under de första åren
har en stor betydelse för barnets fortsatta utveckling.
I lagförslaget föreslår svenska
riksdagsgruppen att tiden för moderskapspenning och föräldrapenning
förlängs till 341 vardagar. Det här skulle
innebära att barnet hunnit fylla ett år under
föräldraledighetstiden. De finländska
barnfamiljernas livskvalitet skulle avsevärt förbättras om
föräldraledigheten kunde förlängas.
Att kombinera familjeliv och arbetsliv är speciellt svårt då barnen är
riktigt små. Varje familj borde ha en möjlighet
att vårda barnet hemma til barnet fyller ett år.
Om föräldraledigheten skulle förlängas skulle
kommunernas skyldighet att ordna barndagvård för
de allra minsta, som också kräver allra mest personal,
minska.
Sfp har redan under många år arbetat för
bättre möjligheter att kombinera arbets- och familjeliv.
Under tidigare år har partiet varit en av de drivande krafterna
bakom den så kallade pappamånaden. Enligt regeringsprogrammet är
avsikten att ytterligare utveckla systemet med familjeledigheter
så att arbete och familjeliv kan sammanjämkas
allt smidigare. Möjligheten att på ett tillfredsställande
sätt kombinera arbetsliv och familjeliv är obestridligen
en av de allra viktigaste faktorerna för barnfamiljernas
välfärd och för ett framgångsrikt
finländskt samhälle.
Perhe-elämä vaihtelee perhekohtaisesti, minkä vuoksi
yhteiskunnan on annettava vanhemmille vapaammat kädet perhevapaiden
pitämiseen omien toiveidensa mukaisesti. Vuoden 2003 alussa
käyttöön otettu järjestelmä,
jossa äiti ja isä voivat pitää samanaikaisesti
osittaista vanhempainvapaata, on perheille hyvä tapa järjestää vauvanhoito.
Toivottavasti uudet säännökset edistävät
tasa-arvoa sekä perheissä että työelämässä.
Osittaisella hoitovapaalla ja osa-aikatyössä ollessaan
molemmat vanhemmat voivat itsenäisesti huolehtia lapsista
samalla, kun he voivat säilyttää yhteyden
työelämään. Osittainen vanhempainvapaa
on askel oikeaan suuntaan. Yhtä tärkeää on
kuitenkin se, minkä ikäisiä lasten tulisi
olla molempien vanhempien lähtiessä kotoa takaisin
työhön. Nykyään lapsi on noin
yhdeksän kuukauden ikäinen, kun vanhempainrahakausi päättyy.
Monet perheet haluaisivat, että toinen vanhemmista hoitaisi
lasta ainakin siihen saakka, kun lapsi on vuoden vanha. Pidentämällä vanhempainrahakauden
341 arkipäivään yhteiskunta turvaisi
kunkin perheen toimeentulon siihen saakka, kun lapsi on täyttänyt
vuoden, samoin kuin myös jokaisen lapsen oikeuden olla kotona
siihen saakka, kun hän on täyttänyt vuoden.
Pressen på dem som är med i arbetslivet kommer
att öka under de kommande åren i och med att de
stora åldersgrupperna går i pension. Vi vet att
vi snart står inför en arbetskraftsbrist om vi inte
lyckas locka in mera invandrare till Finland, samtidigt går
alltför många i förtid i pension. Särskilt
ororande är det att 40 procent av dem som sjukpensioneras
har psykiska problem som orsak till arbetsoförmögenheten.
Det har också blivit vanligare att redan personer i 30—40-årsåldern
lider av stress och utbrändhet. I den här åldersgruppen är
småbarnsföräldrarnas andel stor. Det är
också typiskt att småbarnspapporna är
den grupp som arbetar allra mest övertid. Allt det här vittnar
om att takten i arbetslivet är hård.
Därför vill vi i svenska riksdagsgruppen
freda en lite längre tid för barnet och mamman
eller pappan att vara tillsammans. Tids nog kommer föräldrarnas
arbetsliv tyvärr att sluka en stor del av barnets uppväxttid.
Samhället behöver arbetskraft, men barnen måste
också ha rätt till sina föräldrar.
Monet ovat sitä mieltä, että Suomi
jo nyt on esikuva vanhempainvapaan suhteen. Samanaikaisesti tulee
muistaa, että Suomi on kärjessä myös
kokopäivätyötä tekevien naisten
osuutta tarkasteltaessa. Vanhempiin, joilla on hyvin pieniä lapsia
ja joiden samalla oletetaan tekevän kokopäivätyötä,
kohdistuu kovia paineita. Viime aikoina on ollut nähtävissä uusi
suuntaus, nimittäin että naiset jättävät
työelämän ja jäävät
kotiin hoitamaan lapsia. Syytä tähän
ei vielä tiedetä, mutta veikkaan, että työ-
ja perhe-elämän yhteensovittamisen ongelma on
suurin syy tähän. Usealla nuorella naisella on
edelleen määräaikainen työsopimus,
ja olosuhteet työmarkkinoilla lisäävät
stressiä varsinkin silloin, kun suunnitelmissa on perheen
perustaminen. Myös tämä tilanne aiheuttaa
epävarmuutta ja vaikeuttaa arjen suunnittelua. Tällaisessa
tilanteessa yhteiskunnan on hyvä antaa tukensa perheille,
esimerkiksi pidentämällä vanhempainvapaata
ja ilmaisemalla pienten lasten vanhemmille, että ymmärretään perheiden
tilannetta ja halutaan mahdollistaa kaikille lapsille kotona oleminen
jomman kumman vanhemman kanssa ainakin siihen saakka, kun lapsi
täyttää vuoden.
Ytterligare en allvarlig aspekt är att många barn
och unga i dag visar tecken på psykiskt illamående.
Allt vi kan göra för att förhindra det
här bör göras. Om forskarna säger
att nyfödda barn mår bäst i hemmet bör
samhället uppmuntra familjerna att vara hemma den här
tiden. Genom att förlänga föräldraledigheten
ges alla barn denna möjlighet och inte bara de barn som
har föräldrar med tillräckligt stora
inkomster för att kunna leva på hemvårdsstödet
under vårdledigheten.
Föräldrarna och barnen får genom
den här lagändringen några månader
extra familjetid innan jäktet med alla de krav arbetslivet
innebär för en småbarnsfamilj tar vid.
Keskustelu päättyy.