Gunnar Jansson /r:

Värderade talman! Regeringens aftonskola den 24 oktober ifjol ägnades uteslutande Ålandsfrågor och det i en god anda som referatet därifrån säger. Agendan vid aftonskolan innehöll flera frågor som nu finns med i propositionen om ändring av självstyrelselagen för Åland. Andra frågor skall behandlas i ett fördjupat samarbete som parterna enades om.

Aftonskolans slutsats lyder: "Regeringen sammanfattar frågorna i ett dokument som Ålands landskapsstyrelse kommenterar och som därefter blir ett strategidokument och en uppförandekod i umgänget mellan parterna och de tjänstemän som bereder och de politiker som driver på utvecklingen och genomför reformerna." Detta var alltså slutsatserna från aftonskolan den 24 oktober. Därför var det faktum att aftonskolan ägnades Åland minst lika viktigt som det som kom ut ur mötet. Jag hoppas därför att också behandlingen av propositionen i riksdagen skall genomsyras av den nya umgängestonen och umgängesformen som kom till uttryck vid denna aftonskola.

Föreliggande proposition kan ge ett tekniskt intryck och mycket i propositionen är teknik. Behörighetsförskjutningar förekommer inte denna gång men behovet av samråd, samsyn och samförstånd poängteras på ett helt nytt sätt vid handläggningen av, som i det här fallet, EU-rättsakter. Samma samsyn bör rimligen också prägla övrigt umgänge mellan Åland och riket. Den synen bör bana väg för kommande reformer i självstyrelsesystemet, såsom regeringen Lipponens regeringsprogram anger.

Regeringen behöver fortfarande ett nationellt Ålandsprotokoll och embryot föddes vid nämnda aftonskola. Landskapsregeringen som är det nya namnet enligt propositionen behöver ett riksprotokoll, för att uttrycka det så, och ett genomtänkt Europaprogram. Tillsammans behöver parterna samråda i EU-politiken liksom i den nationella politiken. Allt detta bygger på respekt och förtroende. I år firar Åland 80 år med självstyrelse. Den tiden borde vara tillräckligt lång för att skapa respekt och förtroende i systemet.

Arvoisa puhemies! Käsiteltävänä oleva esitys Ahvenanmaan itsehallintolain muuttamiseksi näyttää tekniseltä, mutta sen takana oleva logiikka tähtää aivan selvästi luottamuksen luomiseen ja tiiviimpään yhteistyöhön. Uudella tavalla esitys lähtee siitä, että Ahvenanmaa on oikeussubjekti itsehallintolain alaisissa ja Ahvenanmaata ja sen väestöä koskevissa asioissa niin kansallisella kuin EU-tasollakin. Hallituksen iltakoulu 24.10.2001, joka loi pohjan tälle esitykselle, vaikkakin sitä oli pitkään valmisteltu hyvässä yhteistyössä osapuolten välillä, totesi muun muassa valtakunnan ja maakunnan välisistä suhteista seuraavaa:

"1) Tietoisuus ja yhteisymmärrys vallitsevat siitä, että Ahvenanmaata ja sen itsehallintoa kehitetään yhteistyössä osapuolten välillä väestön hyväksi, kuten perustuslakivaliokunta ja eduskunta edellyttivät nykyistä itsehallintolakia säädettäessä jo 12 vuotta sitten ja sillä tavalla kuin pääministeri Lipposen hallitusohjelmassa todetaan.

2) Hyvässä hengessä käydyssä keskustelussa osapuolet totesivat, että keskustelua on jatkettava ja että Ahvenanmaan demokraattisille elimille on annettava todelliset keinot vaikuttaa konkreettisella tavalla kehitykseen.

3) Yhteistyöasiakirjassa määritellään tarkemmin, miten tätä konkretisoidaan."

Siis näin iltakoulussa. Toivon tämän johdosta, että esimerkiksi valtiovarainministeriö tulevissa neuvotteluissa ei lähde siitä, että kaikki Ahvenanmaan viranomaisten esittämät ehdotukset määritelmän mukaisesti ovat vahingollisia ja ristiriidassa valtakunnan ja/tai EU:n näkemysten kanssa. Luottamusta ja avoimuutta tarvitaan, kun seuraava reformivaihe tulee, ja sen on tultava.