Elisabeth Nauclér /r:
Ärade herr talman! Det ärende som nu inte
föreslås komma till behandling har varit en bra övning
för grundlagsutskottets nya medlemmar. De har fått
se hur komplicerat det åländska självstyrelsesystemet är,
och framför allt gränsdragningen mellan de två parlamenten.
Grundlagsutskottet är riksdagens ålandsutskott,
men vanligtvis är det inte grundlagsutskottet som är
uttolkare av självstyrelselagen. Det finns det ett särskilt
organ som tar hand om, nämligen Ålandsdelegationen
med medlemmar utsedda av Finlands regering och av Ålands
parlament. Därefter finns möjligheten att föra ärendet till
högsta domstolen. Såväl landskapslagar
som riksdagens lagar har förts till högsta domstolen för
en slutlig uttolkning.
Den här gången är det dock grundlagsutskottet
som uttolkat självstyrelselagen och det i sin tur sammanhänger
med att det handlar om ärendets behandling i riksdagen.
Jag vill inte här spekulera i möjligheten att
föra ett sådant här beslut till högsta
domstolen. Nu har i alla fall grundlagsutskottet gjort sin uttolkning
efter ett omfattande hörande av juridiskt sakkunniga, som
varit eniga om att detta initiativ inte höll sig inom ramen
för den initiativrätt lagtinget har i förhållande
till riksdagen.
Det är första gången det händer
att lagtingets initiativ inte tas upp till behandling i riksdagen efter
att ha behandlats i grundlagsutskottet, och det utgör därför
en del av den åländska rättshistorien.
Särskilt värdefullt är det därför
att grundlagsutskottets betänkande innehåller
alla de synpunkter som kan anföras och som ligger till grund
för utlåtandet till lagutskottet.
Lagtexten ger utrymme för en vidsträckt tolkning,
och jag hade för min del hoppats att vi skulle ha kunnat
tolka lagen så att eftersom den här frågan
uppenbarligen av ett helt lagting uppfattas som mycket angelägen
för befolkningen i landskapet, och rättsområdet
hör till rikets behörighet, så skulle
initiativet ha kunnat godkännas. Men av motiveringen till
självstyrelselagen framgår att det finns betydande
inskränkningar. Särskilt problematisk är
skrivningen om "territoriellt begränsad giltighet".
Och slutligen kan man konstatera att initiativet skiljer sig
från tidigare eftersom det inte innehåller färdig
lagtext utan enbart problemställningar och förslag
om lagberedning eller andra åtgärder, vilket gör
att det instrument den åländske riksdagsledamoten,
i likhet med alla andra riksdagsledamöter har, hade kunnat
användas, nämligen en åtgärdsmotion
enligt 39 § 2 mom. 3 punkten i grundlagen.
Herr talman! Det är självfallet mycket beklagligt
att initiativet inte kommer att behandlas i riksdagen, samtidigt
som man kan konstatera att riksdagens lagutskott helt nyligen i
olika sammanhang lyft fram behovet av en samlad utvärdering
av strafflagens bestämmelser om sexualbrott och behovet
att justera straffskalorna. Frågan finns också intagen
i regeringsprogrammet.
Det särskilda problem som det utgör på Åland att
synsättet och straffskalorna är väldigt
olika i Sverige och Finland utgör inte ett godtagbart skäl för
att initiativet ska komma till behandling i riksdagen men det kan
säkert beaktas i det fortsatta arbetet. Synen på kvinnans
ställning och kvinnans roll när hon utsätts
för sexualbrott har förändrats och kommer
att förändras. Vi bör därför
sträva efter att få en samsyn i Norden, men även
i Europa. Trots besvikelsen över förkastandet är
jag ändå nöjd med den uppmärksamhet
frågan fått, och utgår ifrån
att det kommer att resultera i en dialog mellan Ålands
landskapsregering och justitieministeriet om det fortsatta arbetet.
Slutligen, jag konstaterade tidigare att ärendet är åländsk
rättshistoria men det utgör också rättshistoria
för riksdagens del. Två gånger tidigare har
talmannen vägrat att ta upp ett lagtingsinitiativ till
behandling i riksdagen. Det hände 1926 och gällde
förbudslagen som landstinget, som det då hette,
ville att skulle ersättas av en nykterhetslag, och 1934
då saken gällde anslag för vissa telefonförbindelser
och eftersom initiativrätten då ansågs
omfatta bara lagar med ett visst innehåll så vägrade
talmannen att ta upp ärendet. Båda gångerna
väckte det debatt med flera inlägg i plenum och
1926 också med omröstning.
Herr talman! Jag kommer inte att föreslå någon
omröstning nu här i dag utan vill tvärtom
ge en erkänsla för att åländska ärenden
av sittande talman behandlas med stor omsorg. Ärendet har varit
till behandling i grundlagsutskottet och utlåtandet utgör
nu ett bra dokument för framtiden.
Puhemies Eero Heinäluoma:
Huomautan, että keskustelu tässä yhteydessä rajataan
koskemaan pelkästään puhemiehen menettelyä.
[Puhemies antaa puheenvuoron edustaja Tuupaiselle,
mutta tämä ilmoittaa varanneensa puheenvuoron
päiväjärjestyksen 6) asiaan.]
Pertti Virtanen /ps:
Arvoisa puhemies! Painoin kyllä tätä nappia,
ja aion puhua sen verran, kuin puhemies sallii, koska en tajunnut,
mihin tämä nyt pitäisi rajata. Puhemies
sitten sanoo, jos alkaa mennä pahasti pieleen.
Puhemies Eero Heinäluoma:
No, kokeillaan. (Naurua)
Kiitoksia! Odotan suurpiirteisyyttä. — Eli
sinänsä hyvä esitys, mutta tulevaisuusvaliokunta
on monta kertaa näissä yhteyksissä korostanut
sitä, että valtion osuus ennen kaikkea tässä tietokoneviidakossa...
(Välihuutoja) — Onko? — No niin. Puhemies,
kollegat ehtivät ensin. Eli tämä ei ollut
se asia, joka on merkitty meillä listaan ykköseksi,
vaan tämä oli Ahvenanmaan etuilua. Selvä,
olen pahoillani. Kai tästä merkinnän
saa, että media on tyytyväinen?
Kari Tolvanen /kok:
Arvoisa herra puhemies! Tämä menettelytapa,
mitä tässä noudatettiin, on tarkoin harkittu
sekä perustuslakivaliokunnassa että lakivaliokunnassa,
ja se on täysin perusteltu. Asiahan on todella tärkeä,
mutta se ei vaikuta pelkästään Ahvenanmaahan,
vaan se on koko Suomen asia. Nyt hallituksen esityksessähän
on seksuaalirikossäännösten tarkastelu,
joten siinäkin mielessä, kuten edustaja Nauclér
sanoi, tämä on hyvä pelinavaus, ja toivottavasti
tästä syntyy hyvä lakipaketti. Mutta
menettelytapa tässä on aivan asiallinen.
Astrid Thors /r:
Värderade talman! Det var förra regeringen
som tog emot lagtingets förslag och det är skäl
att för protokollet konstatera att vi uppfattade att vi
var ett postkontor mellan lagtinget och riksdagen. Det var inte
vår sak att avgöra om det var i enlighet med självstyrelselagen eller
inte. Det har nu grundlagsutskottet gjort.
Jag förenar mig med ledamöterna Tolvanen och
Nauclér att i sak är det ett viktigt förslag.
Arvoisa puhemies! Edellinen hallitus otti vastaan tämän
esityksen maakäräjiltä, ja siinä yhteydessä lähdimme
siitä, että hallitus toimii postikonttorina eduskunnan
ja maakäräjien välillä. On aivan
oikein, että perustuslakivaliokunta on se, joka ottaa näihin
itsehallintolain tulkintoihin kantaa.
Itse asiassa me tiedämme kaikki ja olemme Tolvasen
ja Nauclérin kanssa samaa mieltä, että tärkeä aloite
tärkeässä asiassa.
Anna Kontula /vas:
Arvoisa puhemies! Hiukan selventäisin tätä.
Perustuslakivaliokunta otti kantaa siis siihen, että tämä aloite
sellaisena, kuin se tänne toimitettiin, ei sinällään
sisällä sellaisia tekijöitä,
jotka antaisivat syytä olettaa, että Ahvenanmaalla
olisi erityistä huolta näistä aiheista, joita
tämä asia käsittelee. Sen sijaan perustuslakivaliokunta
ei kuullut yhtään asiantuntijaa eikä ottanut
kantaa siihen, onko ylipäätään
mahdollista, että Ahvenanmaalla on erityistä huolta
niistä asioista, joita tässä aloitteessa
tuotiin esille. Minä henkilökohtaisesti oletan,
että jos aloite olisi laadittu toisella lailla ja siinä olisi
korostettu niitä tekijöitä, minkä takia
Ahvenanmaalla alun perin ryhdyttiin tätä aloitetta
laatimaan, niin sieltä olisi voinut hyvinkin löytyä perusteet
siitä, minkä takia tietyt raiskaustyypit ovat
erityisen korostuneesti esillä Ahvenanmaalla ja erityisesti
sen läpi tietenkin kulkevan laivaliikenteen alueella.
Keskustelu puhemiehen menettelystä päättyi.