Elisabeth Nauclér /r:

Ärade herr talman! Det ärende som nu inte föreslås komma till behandling har varit en bra övning för grundlagsutskottets nya medlemmar. De har fått se hur komplicerat det åländska självstyrelsesystemet är, och framför allt gränsdragningen mellan de två parlamenten.

Grundlagsutskottet är riksdagens ålandsutskott, men vanligtvis är det inte grundlagsutskottet som är uttolkare av självstyrelselagen. Det finns det ett särskilt organ som tar hand om, nämligen Ålandsdelegationen med medlemmar utsedda av Finlands regering och av Ålands parlament. Därefter finns möjligheten att föra ärendet till högsta domstolen. Såväl landskapslagar som riksdagens lagar har förts till högsta domstolen för en slutlig uttolkning.

Den här gången är det dock grundlagsutskottet som uttolkat självstyrelselagen och det i sin tur sammanhänger med att det handlar om ärendets behandling i riksdagen. Jag vill inte här spekulera i möjligheten att föra ett sådant här beslut till högsta domstolen. Nu har i alla fall grundlagsutskottet gjort sin uttolkning efter ett omfattande hörande av juridiskt sakkunniga, som varit eniga om att detta initiativ inte höll sig inom ramen för den initiativrätt lagtinget har i förhållande till riksdagen.

Det är första gången det händer att lagtingets initiativ inte tas upp till behandling i riksdagen efter att ha behandlats i grundlagsutskottet, och det utgör därför en del av den åländska rättshistorien. Särskilt värdefullt är det därför att grundlagsutskottets betänkande innehåller alla de synpunkter som kan anföras och som ligger till grund för utlåtandet till lagutskottet.

Lagtexten ger utrymme för en vidsträckt tolkning, och jag hade för min del hoppats att vi skulle ha kunnat tolka lagen så att eftersom den här frågan uppenbarligen av ett helt lagting uppfattas som mycket angelägen för befolkningen i landskapet, och rättsområdet hör till rikets behörighet, så skulle initiativet ha kunnat godkännas. Men av motiveringen till självstyrelselagen framgår att det finns betydande inskränkningar. Särskilt problematisk är skrivningen om "territoriellt begränsad giltighet".

Och slutligen kan man konstatera att initiativet skiljer sig från tidigare eftersom det inte innehåller färdig lagtext utan enbart problemställningar och förslag om lagberedning eller andra åtgärder, vilket gör att det instrument den åländske riksdagsledamoten, i likhet med alla andra riksdagsledamöter har, hade kunnat användas, nämligen en åtgärdsmotion enligt 39 § 2 mom. 3 punkten i grundlagen.

Herr talman! Det är självfallet mycket beklagligt att initiativet inte kommer att behandlas i riksdagen, samtidigt som man kan konstatera att riksdagens lagutskott helt nyligen i olika sammanhang lyft fram behovet av en samlad utvärdering av strafflagens bestämmelser om sexualbrott och behovet att justera straffskalorna. Frågan finns också intagen i regeringsprogrammet.

Det särskilda problem som det utgör på Åland att synsättet och straffskalorna är väldigt olika i Sverige och Finland utgör inte ett godtagbart skäl för att initiativet ska komma till behandling i riksdagen men det kan säkert beaktas i det fortsatta arbetet. Synen på kvinnans ställning och kvinnans roll när hon utsätts för sexualbrott har förändrats och kommer att förändras. Vi bör därför sträva efter att få en samsyn i Norden, men även i Europa. Trots besvikelsen över förkastandet är jag ändå nöjd med den uppmärksamhet frågan fått, och utgår ifrån att det kommer att resultera i en dialog mellan Ålands landskapsregering och justitieministeriet om det fortsatta arbetet.

Slutligen, jag konstaterade tidigare att ärendet är åländsk rättshistoria men det utgör också rättshistoria för riksdagens del. Två gånger tidigare har talmannen vägrat att ta upp ett lagtingsinitiativ till behandling i riksdagen. Det hände 1926 och gällde förbudslagen som landstinget, som det då hette, ville att skulle ersättas av en nykterhetslag, och 1934 då saken gällde anslag för vissa telefonförbindelser och eftersom initiativrätten då ansågs omfatta bara lagar med ett visst innehåll så vägrade talmannen att ta upp ärendet. Båda gångerna väckte det debatt med flera inlägg i plenum och 1926 också med omröstning.

Herr talman! Jag kommer inte att föreslå någon omröstning nu här i dag utan vill tvärtom ge en erkänsla för att åländska ärenden av sittande talman behandlas med stor omsorg. Ärendet har varit till behandling i grundlagsutskottet och utlåtandet utgör nu ett bra dokument för framtiden.

[Puhemies antaa puheenvuoron edustaja Tuupaiselle, mutta tämä ilmoittaa varanneensa puheenvuoron päiväjärjestyksen 6) asiaan.]

Pertti Virtanen /ps:

Arvoisa puhemies! Painoin kyllä tätä nappia, ja aion puhua sen verran, kuin puhemies sallii, koska en tajunnut, mihin tämä nyt pitäisi rajata. Puhemies sitten sanoo, jos alkaa mennä pahasti pieleen.

Kiitoksia! Odotan suurpiirteisyyttä. — Eli sinänsä hyvä esitys, mutta tulevaisuusvaliokunta on monta kertaa näissä yhteyksissä korostanut sitä, että valtion osuus ennen kaikkea tässä tietokoneviidakossa... (Välihuutoja) — Onko? — No niin. Puhemies, kollegat ehtivät ensin. Eli tämä ei ollut se asia, joka on merkitty meillä listaan ykköseksi, vaan tämä oli Ahvenanmaan etuilua. Selvä, olen pahoillani. Kai tästä merkinnän saa, että media on tyytyväinen?

Kari Tolvanen /kok:

Arvoisa herra puhemies! Tämä menettelytapa, mitä tässä noudatettiin, on tarkoin harkittu sekä perustuslakivaliokunnassa että lakivaliokunnassa, ja se on täysin perusteltu. Asiahan on todella tärkeä, mutta se ei vaikuta pelkästään Ahvenanmaahan, vaan se on koko Suomen asia. Nyt hallituksen esityksessähän on seksuaalirikossäännösten tarkastelu, joten siinäkin mielessä, kuten edustaja Nauclér sanoi, tämä on hyvä pelinavaus, ja toivottavasti tästä syntyy hyvä lakipaketti. Mutta menettelytapa tässä on aivan asiallinen.

Astrid Thors /r:

Värderade talman! Det var förra regeringen som tog emot lagtingets förslag och det är skäl att för protokollet konstatera att vi uppfattade att vi var ett postkontor mellan lagtinget och riksdagen. Det var inte vår sak att avgöra om det var i enlighet med självstyrelselagen eller inte. Det har nu grundlagsutskottet gjort.

Jag förenar mig med ledamöterna Tolvanen och Nauclér att i sak är det ett viktigt förslag.

Arvoisa puhemies! Edellinen hallitus otti vastaan tämän esityksen maakäräjiltä, ja siinä yhteydessä lähdimme siitä, että hallitus toimii postikonttorina eduskunnan ja maakäräjien välillä. On aivan oikein, että perustuslakivaliokunta on se, joka ottaa näihin itsehallintolain tulkintoihin kantaa.

Itse asiassa me tiedämme kaikki ja olemme Tolvasen ja Nauclérin kanssa samaa mieltä, että tärkeä aloite tärkeässä asiassa.

Anna Kontula /vas:

Arvoisa puhemies! Hiukan selventäisin tätä. Perustuslakivaliokunta otti kantaa siis siihen, että tämä aloite sellaisena, kuin se tänne toimitettiin, ei sinällään sisällä sellaisia tekijöitä, jotka antaisivat syytä olettaa, että Ahvenanmaalla olisi erityistä huolta näistä aiheista, joita tämä asia käsittelee. Sen sijaan perustuslakivaliokunta ei kuullut yhtään asiantuntijaa eikä ottanut kantaa siihen, onko ylipäätään mahdollista, että Ahvenanmaalla on erityistä huolta niistä asioista, joita tässä aloitteessa tuotiin esille. Minä henkilökohtaisesti oletan, että jos aloite olisi laadittu toisella lailla ja siinä olisi korostettu niitä tekijöitä, minkä takia Ahvenanmaalla alun perin ryhdyttiin tätä aloitetta laatimaan, niin sieltä olisi voinut hyvinkin löytyä perusteet siitä, minkä takia tietyt raiskaustyypit ovat erityisen korostuneesti esillä Ahvenanmaalla ja erityisesti sen läpi tietenkin kulkevan laivaliikenteen alueella.