Anna-Maja Henriksson /r:

Herr talman! Vi behandlar nu ett lagförslag som är synnerligen välkommet. Genom ändring av tingsrättslagen och 12 § lagen om utnämning av domare bäddar vi för att trygga medborgarnas rätt att inför domstol använda och bli förstådda på sitt modersmål svenska eller finska, en rättighet som är inskriven i vår grundlag. Personligen är jag väldigt nöjd över att lagutskottet slutligen kunde få till stånd ett enhälligt betänkande i frågan.

Arvoisa puhemies! Käsittelemme nyt lakiehdotusta, joka on erityisen tervetullut. Käräjäoikeuslakia ja tuomareiden nimittämisestä annetun lain 12 §:ää muuttamalla turvaamme kansalaisten oikeuden käyttää äidinkieltään, ruotsia tai suomea, tuomioistuimessa ja tulla sillä ymmärretyksi. Kyse on perustuslakiin kirjatusta oikeudesta.

Lagen är välkommen just för att den på ett konkret sätt stadgar om hur man ska gå till väga för att trygga den grundlagsenliga rätt som var och en av oss har att inför domstol använda sitt modersmål finska eller svenska. Vid varje tvåspråkig tingsrätt ska härefter finnas minst en domare med utmärkta kunskaper, både muntliga och skriftliga, i befolkningsminoritetens språk inom domkretsen. Dessa domstolar kommer från 1.1.2010 att vara Helsingfors tingsrätt, Esbo tingsrätt, Karleby tingsrätt, Egentliga Finlands tingsrätt, Östra Nylands tingsrätt, Västra Nylands tingsrätt och Vanda tingsrätt samt Österbottens tingsrätt, de sju förstnämnda med finska som majoritetsspråk i domkretsen och den sistnämnda med svenska som majoritetsspråk. Ålands tingsrätt förblir enspråkigt svensk. Antalet domare med utmärkta kunskaper i befolkningsminoritetens språk kommer att variera mellan 2 till 8 per domstol i praktiken och antalet kommer att fastslås av statsrådet genom förordning.

Arvoisa puhemies! Haluan kiinnittää erityistä huomiota siihen, että lakivaliokunta on mietinnössään ottanut kantaa siihen, että kielitaitovaatimus on aina ratkaistava viran tullessa vapaaksi ja että kelpoisuusvaatimukset kielitaidon osalta koskevat nimenomaan henkilöä, joka nimitetään virkaan. Eli käräjätuomarin viran tultua avoimeksi ratkaistaan, minkälaista kielitaitoa edellytetään. Julistaessaan viran haettavaksi tuomioistuimen on siten aina ilmoitettava, vaaditaanko nimitettävältä henkilöltä tuomiopiirin väestön vähemmistön kielen erinomaista suullista ja kirjallista taitoa sekä enemmistön kielen tyydyttävää suullista ja kirjallista taitoa.

Valiokunta korostaakin, että on otettava huomioon, että kaksikielisessä käräjäoikeudessa on kaikkina aikoina, siis kaikkina aikoina, oltava vähintään valtioneuvoston asetuksessa säädetty määrä vähemmistön kieltä erinomaisesti taitavia tuomareita. Lisäksi valiokunta kiinnittää huomiota siihen, että pääsääntönä tulee olla, että kielituomareiden, kuten muidenkin käräjätuomareiden, virat ovat vakinaisia ja ne myös täytetään vakinaisesti.

Herr talman! Helt kan man inte utesluta att vikarier skulle finnas också på språkdomartjänsterna, men det kan man för övrigt inte heller göra när det gäller den övriga domarkåren. Men som utskottet säger ska huvudregeln vara den att det är med stadigvarande personal tjänsterna besätts. Det antal språkdomartjänster som det nu kommer att stadgas om i förordning baserar sig på uppgifter från tingsrätterna om behovet i dag och den nuvarande domarsituationen. Det är ändå viktigt att notera, precis som lagutskottet gör, att nästan hälften av lagmännen vid de tvåspråkiga tingsrätterna anser att de inte har tillräckligt många domare med kunskaper i svenska. Det här framgår av statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen, sidorna 54 och 55.

Därför är det viktigt att, precis som utskottet säger, det faktiska antalet domare med särskilda språkkunskaper anpassas till de faktiska förhållandena och behoven vid de tvåspråkiga tingsrätterna. Därför behöver också läget följas upp fortgående och beredskap finnas för att utöka antal språkdomare då fortgående behov kan konstateras.

On tärkeää, kuten valiokunta toteaa, että otetaan huomioon kaksikielisten käräjäoikeuksien tosiasialliset olosuhteet ja tarpeet. Tämän vuoksi tilannetta on myös seurattava jatkuvasti ja oltava valmiutta lisätä kielituomareiden määrää silloin, kun jatkuva tarve on voitu todeta.

Jag vill också gärna notera att lagutskottet enhälligt omfattade skrivningen i betänkandet som gäller möjligheten att inrätta så kallade språkavdelningar vid våra tingsrätter. Det är bra att det finns olika möjligheter att i praktiken tillgodose de språkliga rättigheterna eftersom förhållandena kan se mycket olika ut i olika delar av vårt land. När Pargas tingsrätt sammanslås med Åbo till Egentliga Finlands tingsrätt kommer man samtidigt enligt justitieministeriets beslut att inrätta en språkavdelning där. Språkavdelningen är så som lagutskottet säger ett sätt att behålla befolkningsminoritetens språk som ett levande arbetsspråk i domkretsen.

Lagutskottet vill också följa hur språkavdelningen vid Egentliga Finlands tingsrätt fungerar i praktiken för att senare kunna utvärdera om språkavdelningar i fortsättningen behöver finnas kvar vid sidan av systemet med domare med särskilda språkkunskaper.

On tärkeää havaita, että kieliosaston pääasiallinen tehtävä on käsitellä asioita ja huolehtia siitä, että oikeusturva toimii kielivähemmistön kielellä. Toissijaisesti osasto voi toimia kielikylpynä tuomareille, jotka haluavat parantaa toisen kotimaisen kielen osaamista ja taitoa. Kieliosastossa tulee kuitenkin aina olla riittävä määrä tuomareita, joilla on erinomainen osaston kielen taito, minkä vuoksi luonnollista on, että suurin osa kielituomareista myös sijoitetaan kieliosastolle. On myös tärkeää, että kieliosasto voi toimia omana osastona tarkoituksenmukaisin tiloin käräjäoikeuden piirissä — nyt puhutaan siis Varsinais-Suomen tuomioistuimesta, käräjäoikeudesta. Tämä sen vuoksi, että osastolla työskentelevät voivat käytännössä käyttää vähemmistön kieltä aktiivisena työkielenä.

Herra puhemies! Hyväksymällä tämän lain eduskunta osoittaa selkeän tahdon turvata suomen- ja ruotsinkielisten kansalaisen yhdenvertaisen aseman lain edessä perustuslain säännösten mukaisesti.