Elisabeth Nauclér /r:
Ärade herr talman! Det finns inte mycket annat att
säga än äntligen. Åland är
ett samhälle öppet för invandrare, ett samhälle
som på ett utomordentligt bra sätt lyckas integrera
alla de inflyttade som finns på Åland. Vi har
i dag över 90 olika nationaliteter representerade bland
våra invånare. Vi var bland de första
som frivilligt anmälde oss att ta emot kvotflyktingar i
Finland, och allt detta har vi klarat av utan en integrationslag.
Behövs det då särskilda lagar för
att integrera de som flyttar till Åland? Nej, egentligen
inte. Ett samhälle som är berett och villigt att
ta hand om de som kommer, acceptera dem, se till att de får arbete,
bostad, utbildning och har en befolkning som välkomnar
ett multinationellt samhälle, behöver ingen integrationslag.
Så varför kommer nu plötsligt denna
lag om det fungerat ändå? Jo, därför
att Åland aldrig har fått del av det ekonomiska
stöd, som kommunerna här i riket får
under de tre första åren när de tar emot
asylsökande, eller så kallat integrationsstöd,
trots att detta är ett område som hör
till staten att stödja och inte till landskapet.
Under åren 1997—2010 har 97 personer som fått
internationellt skydd placerats eller bosatt sig på Åland
utan att det någonsin utbetalats någon ersättning
enligt integrationslagen.
Uppmärksamhet fick den här frågan
när diskussionen om det kritiska läget i Syrien
och behovet av att ta emot flyktingar från Syrien blev aktuell.
Samtliga åländska politiska partier ställde
sig då bakom initiativet att ta emot flyktigar från
Syrien, och Ålands landskapsregering skrev därför
ett brev till arbets- och näringsministeriet och anhöll
om att integrationslagen skulle ändras så att
den också omfattade åländska kommuner.
De ändringar som nu föreslås i den
här propositionen syftar alltså till att göra
det möjligt för åländska kommuner
att med ekonomiskt stöd ta emot de som behöver
ta sin tillflykt till en plats där de är välkomna.
I det ingår att få klarhet i de juridiska komplikationer
som följer av självstyrelsen och hur samarbetet
ska organiseras. Jag tänker inte här gå in
på de komplicerade juridiska frågorna som beskrivs
i propositionen, men jag rekommenderar riksdagskollegorna att läsa propositionen.
Herr talman! Det här lagförslaget har inte
bara ett värde för de personer det rör.
Lagförslaget har ett stort symboliskt värde. Fördomarna
om att det är svårt att flytta till Åland,
man måste kunna svenska för att få flytta
till Åland, det är ett isolerat samhälle
etc. frodas mer och mer i Finland och sprids utanför vårt
lands gränser. Därför är det
värdefullt att på det här sättet
visa och få säga att alla är välkomna
att flytta till Åland. Det finns inga hinder, tvärtom,
vi håller oss framme och välkomnar de som har
det svårt.
Ari Jalonen /ps:
Arvoisa puhemies! On täysin oikein, että Ahvenanmaallakin
on oikeus näihin korvauksiin, mitä Manner-Suomessakin
saadaan, joten ihan hyvä asia. Mutta tässä yhteydessä tahtoisin
nostaa esille myös tämän kielikysymyksen.
Eli kun pakolainen, tai maahanmuuttaja yleensäkin, tulee
jollekin Suomen ruotsinkielisistä alueista, niin on luonnollista,
että hän oppii ruotsin kielen, koska se on siellä pääkielenä. Mutta
jos kuvitellaan, että hän on jossain vaiheessa
siirtymässä muualle Suomeen alueelle, missä puhutaan
suomea ja vähemmän ruotsia, niin tämä tilanne
voi tulla yllätyksenä ja asemaa heikentävänä asiana
tälle, vaikkapa, pakolaiselle, joten tässä kotouttamistilanteessa
minun mielestäni olisi erittäin tärkeää ilmaista
tälle maahanmuuttajalle tai pakolaiselle, että valtakieli Suomessa
on suomi eikä ruotsi, kuten on joissakin tapauksissa ollut
väärinkäsityksiä esimerkiksi
Pohjanmaalle asutettaessa. — Kiitos.
Keskustelu päättyi.