Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Kansanedustaja Lohelan ym. kirjallisessa kysymyksessä kiinnitetään aiheellisesti huomiota Suomessa puhuttujen saamen kielten asemaan. Perustuslain 17 §:n mukaan saamelaisilla alkuperäiskansana on oikeus ylläpitää ja kehittää omaa kieltään ja kulttuuriaan. Mm. saamen kielilaki (1086/2003) täsmentää kielellisiä oikeuksia erityisesti saamelaisten kotiseutualueella.

Kuten kirjallisessa kysymyksessäkin todetaan, valtaosa saamelaisista asuu nykyisin kotiseutualueen ulkopuolella. Saamelaislapsista ja -nuorista jo 70 prosentin on arvioitu asuvan saamelaisalueen ulkopuolella. Kuten kirjallisessa kysymyksessä todetaan, vaikka kunnilla on tietyin edellytyksin mahdollisuus saada korvausta saamen opetuksen järjestämisestä kotiseutualueen ulkopuolella, on opetusta järjestetty suhteellisen vähän. Samoin, vaikka lain mukaan kunnan tulee järjestää päivähoitoa suomen, ruotsin tai saamen kielellä, on saamenkielinen päivähoito toteutunut vain suhteellisen harvoilla paikkakunnilla.

Hallitus on tietoinen siitä, että kaikki Suomessa puhutut saamen kielet ovat uhanalaisessa asemassa. Erityisen uhanalaisia ovat pienet inarinsaamen ja koltansaamen kielet. Hallitusohjelman mukaisesti onkin laadittu ehdotus toimenpideohjelmaksi, jolla saamen kieliä pyritään elvyttämään. Ehdotuksen laatinut opetus- ja kulttuuriministeriön asettama työryhmä sai työnsä valmiiksi maaliskuussa 2012. Työryhmässä oli mukana edustus saamelaiskäräjiltä sekä mm. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksesta.

Ohjelmaehdotus sisältää varhaiskasvatusta koskevia toimenpiteitä. Saamen kotiseutualueella on saatu hyviä kokemuksia kielipesätoiminnasta, ja työryhmä esittää kielipesätoiminnan vakiinnuttamista. Lisäksi on panostettava saamenkielisen päivähoidon toteuttamiseen lain edellyttämällä tavalla.

Työryhmän mukaan saamen opetusta tulee kehittää koko maassa. Etäyhteyksiä hyödyntävää opetusta tulee kehittää turvaamaan erityisesti saamelaisten kotiseutualueen ulkopuolella annettavaa saamen kielen opetusta. Myös saamen kielen ja saamenkielisen opetuksen tukemiseksi perustettuja rahoitusmalleja kehitetään. Samoin saamenkielisen oppimateriaalin tuotantoa sekä saamen kielen asemaa ylioppilaskirjoituksissa on tarkoitus kehittää. Elvyttämisohjelman tavoitteena on mm. se, että koulutusjärjestelmä tuottaa nykyistä enemmän ja monipuolisemmin saamen kieltä osaavia eri alojen ammattilaisia toimimaan erityisesti opetus- ja palvelutehtävissä.

Hallitusohjelman mukaisesti hallituksen tavoitteena on kansainvälisen työjärjestön (ILO) alkuperäiskansoja koskevan sopimuksen 169 ratifiointi kuluvalla hallituskaudella. Vaikka kyseisen sopimuksen yhteydessä viitataan usein maaoikeuksiin, sopimus sisältää myös kielen elvyttämisen kannalta olennaisia kohtia. Samoin neuvoteltavana oleva pohjoismaisen saamelaissopimuksen luonnos käsittää myös saamen kieltä ja kulttuuria koskevan osuuden.

Hallitus on siis sitoutunut saamelaisten kielellisten oikeuksien turvaamiseen. Saamen kielen elvyttämisohjelman mukaisesti vireillä on laaja kokonaisuus tätä tavoitetta edistäviä toimia.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I spörsmålet av riksdagsledamot Lohela m.fl. fäster man på goda grunder uppmärksamhet vid ställningen av de samiska språken som talas i Finland. Enligt 17 § i grundlagen har samerna såsom urfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Bl.a. samiska språklagen (1086/2003) innehåller preciserande bestämmelser om samernas språkliga rättigheter särskilt inom samernas hembygdsområde.

Såsom konstateras i det skriftliga spörsmålet, bor majoriteten av samerna för närvarande utanför hembygdsområdet. Det uppskattas att 70 procent av samiska barn och ungdomar redan bor utanför det samiska området. Det konstateras också i det skriftliga spörsmålet att trots att kommunerna under vissa förutsättningar har möjlighet att få ersättning för ordnande av undervisning i samiska utanför hembygdsområdet, har relativt lite sådan undervisning ordnats. Detsamma gäller dagvård: trots att kommunerna är skyldiga att ordna dagvård på finska, svenska och samiska, erbjuds dagvård på samiska bara på relativt få orter.

Regeringen är medveten om att alla samiska språk som talas i Finland är utrotningshotade. Särskilt hotade är de små språken enaresamiska och skoltsamiska. I enlighet med regeringsprogrammet har det utarbetats ett förslag till ett åtgärdsprogram som syftar till att stimulera de samiska språken. Den arbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet tillsatte för att utarbeta förslaget slutförde sitt arbete i mars 2012. I arbetsgruppen var sametinget och bl.a. Institutet för de inhemska språken företrädda.

Arbetsgruppen föreslår en omfattande åtgärdshelhet för att stimulera de samiska språken. Åtgärdsförslagen gäller alla samiska språken. Specialåtgärder riktas mot de små språken, särskilt mot skoltsamiskan. Förslagen gäller både samernas hembygdsområde och övriga delar av Finland.

Programförslaget innehåller åtgärder som gäller småbarnsfostran. Erfarenheterna av språkboverksamheten har varit positiva inom samernas hembygdsområde, och därför föreslår arbetsgruppen att denna verksamhet etableras. Dessutom ska man satsa på att dagvård på samiska finns tillgänglig på det sätt som lagen förutsätter.

Enligt arbetsgruppen bör undervisningen i samiska utvecklas i hela landet. För att trygga tillgången till undervisning i samiska särskilt utanför samernas hembygdsområde ska undervisning som utnyttjar fjärranslutningar utvecklas. Även de finansieringsmodeller som upprättats för att stöda det samiska språket och undervisning på samiska ska utvecklas. På samma sätt är avsikten att utveckla produktionen av läromedel på samiska samt det samiska språkets ställning i studentskrivningarna. Ett av målen för stimulansprogrammet är att utveckla utbildningssystemet så att det i olika branscher frambringar flera och mångsidigare yrkespersoner som behärskar samiska och som kan arbeta i synnerhet inom undervisning och kundservice.

I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen som mål att under innevarande regeringsperiod ratificera Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention nr. 169 om urfolk och stamfolk. Trots att man ofta i samband med denna konvention hänvisar till urfolkens rätt till land, innehåller konventionen även artiklar som är väsentliga med tanke på stimulering av språk. Utkastet till en nordisk samekonvention, som man håller på att förhandla om, innehåller också ett kapitel som gäller det samiska språket och den samiska kulturen.

Regeringen har alltså förbundit sig till att trygga samernas språkliga rättigheter. Såsom åtgärdsprogrammet för att stimulera det samiska språket förutsätter är en omfattande helhet av olika åtgärder som främjar detta mål under beredning.