Elisabeth Nauclér /r:
            		
         
         
         Ärade herr talman! Det finns inte mycket annat att
            säga än äntligen. Åland är
            ett samhälle öppet för invandrare, ett samhälle
            som på ett utomordentligt bra sätt lyckas integrera
            alla de inflyttade som finns på Åland. Vi har
            i dag över 90 olika nationaliteter representerade bland
            våra invånare. Vi var bland de första
            som frivilligt anmälde oss att ta emot kvotflyktingar i
            Finland, och allt detta har vi klarat av utan en integrationslag.
         
         
         Behövs det då särskilda lagar för
            att integrera de som flyttar till Åland? Nej, egentligen
            inte. Ett samhälle som är berett och villigt att
            ta hand om de som kommer, acceptera dem, se till att de får arbete,
            bostad, utbildning och har en befolkning som välkomnar
            ett multinationellt samhälle, behöver ingen integrationslag.
         
         
         Så varför kommer nu plötsligt denna
            lag om det fungerat ändå? Jo, därför
            att Åland aldrig har fått del av det ekonomiska
            stöd, som kommunerna här i riket får
            under de tre första åren när de tar emot
            asylsökande, eller så kallat integrationsstöd,
            trots att detta är ett område som hör
            till staten att stödja och inte till landskapet.
         
         
         Under åren 1997—2010 har 97 personer som fått
            internationellt skydd placerats eller bosatt sig på Åland
            utan att det någonsin utbetalats någon ersättning
            enligt integrationslagen.
         
         
         Uppmärksamhet fick den här frågan
            när diskussionen om det kritiska läget i Syrien
            och behovet av att ta emot flyktingar från Syrien blev aktuell.
            Samtliga åländska politiska partier ställde
            sig då bakom initiativet att ta emot flyktigar från
            Syrien, och Ålands landskapsregering skrev därför
            ett brev till arbets- och näringsministeriet och anhöll
            om att integrationslagen skulle ändras så att
            den också omfattade åländska kommuner.
         
         
         De ändringar som nu föreslås i den
            här propositionen syftar alltså till att göra
            det möjligt för åländska kommuner
            att med ekonomiskt stöd ta emot de som behöver
            ta sin tillflykt till en plats där de är välkomna.
            I det ingår att få klarhet i de juridiska komplikationer
            som följer av självstyrelsen och hur samarbetet
            ska organiseras. Jag tänker inte här gå in
            på de komplicerade juridiska frågorna som beskrivs
            i propositionen, men jag rekommenderar riksdagskollegorna att läsa propositionen.
         
         
         Herr talman! Det här lagförslaget har inte
            bara ett värde för de personer det rör.
            Lagförslaget har ett stort symboliskt värde. Fördomarna
            om att det är svårt att flytta till Åland,
            man måste kunna svenska för att få flytta
            till Åland, det är ett isolerat samhälle
            etc. frodas mer och mer i Finland och sprids utanför vårt
            lands gränser. Därför är det
            värdefullt att på det här sättet
            visa och få säga att alla är välkomna
            att flytta till Åland. Det finns inga hinder, tvärtom,
            vi håller oss framme och välkomnar de som har
            det svårt.
         
         
         
         
       
      
         
         Ari Jalonen /ps:
            		
         
         
          Arvoisa puhemies! On täysin oikein, että Ahvenanmaallakin
            on oikeus näihin korvauksiin, mitä Manner-Suomessakin
            saadaan, joten ihan hyvä asia. Mutta tässä yhteydessä tahtoisin
            nostaa esille myös tämän kielikysymyksen.
            Eli kun pakolainen, tai maahanmuuttaja yleensäkin, tulee
            jollekin Suomen ruotsinkielisistä alueista, niin on luonnollista,
            että hän oppii ruotsin kielen, koska se on siellä pääkielenä. Mutta
            jos kuvitellaan, että hän on jossain vaiheessa
            siirtymässä muualle Suomeen alueelle, missä puhutaan
            suomea ja vähemmän ruotsia, niin tämä tilanne
            voi tulla yllätyksenä ja asemaa heikentävänä asiana
            tälle, vaikkapa, pakolaiselle, joten tässä kotouttamistilanteessa
            minun mielestäni olisi erittäin tärkeää ilmaista
            tälle maahanmuuttajalle tai pakolaiselle, että valtakieli Suomessa
            on suomi eikä ruotsi, kuten on joissakin tapauksissa ollut
            väärinkäsityksiä esimerkiksi
            Pohjanmaalle asutettaessa. — Kiitos.
         
         
         
         
       
      Keskustelu päättyi.