Motivering

Jordbruk

Målen är att fortsätta med jordbruksproduktion i hela landet, producera råvaror av god kvalitet för livsmedelskedjan, se till att jordbruket är lönsamt och minska utsläppen från jordbruket. Dessutom ska den jordbruksbaserade bioenergiproduktionen öka. Utskottet anser att de här målen är viktiga för jordbruket. För att vi ska nå dem är det nödvändigt att respektera den princip som godkänts av Europeiska rådet i Luxemburg 1997 och fastställts av rådet i Berlin 1999 och Bryssel 2002, nämligen att jordbruksproduktionen måste kunna fortsätta i hela gemenskapen, också på områden med särskilda problem. Dessutom förutsatte Europeiska rådet i Bryssel 2002 att behoven hos de producenter som är bosatta i de missgynnade regionerna i gemenskapen tillgodoses i samband med reformer.

I sitt utlåtande om statsrådets redogörelse om reviderade ramar för statsfinanserna 2008—2011 (JsUU 5/2007 rd — SRR 1/2007 rd) ansåg utskottet det mycket viktigt att produktiviteten inom jordbruket kan höjas och branschens konkurrenskraft ökas. En undersökning gjord av MTT Ekonomisk forskning pekar på att inkomstutvecklingen inom jordbruket visat en nedåtgående trend de fyra senaste åren. Därför har utskottet särskilt noterat att energiskatterna föreslås bli höjda med 300 miljoner euro för att spara energi och förbättra energieffektiviteten. Höjningarna gäller bensin, dieselolja, brännolja och el som inte används inom industrin. Utskottet påpekar att höjningarna för med sig ökade kostnader framför allt för invånarna på glesbygden. Dessutom ökar kostnaderna mer för gårdsbruken och landsbygdsföretagarna än för andra företagare, eftersom landsbygdsnäringarna är mycket beroende av energi och avstånden på landsbygden är långa. Höjningarna kommer att försämra jordbrukets konkurrenskraft och sänka inkomsterna. Utskottet understryker att jordbruket samtidigt ska övergå till samma elaccisklass som industrin och att jordbruk, företag och invånare på landsbygden bör få kompensation för kostnadseffekterna av höjningen på olika alternativa sätt.

Propositionen innehåller understöd för bioenergiproduktion, som utskottet har sett som viktiga. Syftet är att öka användningen av lantbruksproducerade råvaror för bioenergi, organiskt avfall och organiska biprodukter från livsmedelsindustrin och slam från glesbebyggelse och tätort i produktionen av bioenergi. För att främja produktionen och användningen av bioenergi inleds pilotprojekt som under de närmaste åren väntas resultera i 6—10 större biogasanläggningar särskilt i områden där det förekommer mycket husdjursproduktion och där miljökonsekvenserna av husdjursproduktionen är stora. Dessutom beviljas understöd för investeringar som är större än kategorin gårdsbruksenheter och som producerar annan bioenergi samt för genomförande av energisparåtgärder på gårdsbruk i enlighet med EU:s energitjänstedirektiv. Anslaget för 2008 är fem miljoner euro. Det är en ny form av stöd. Utskottet ser det som angeläget att gårdsbruken får ta del av stödet i så stor utsträckning som möjligt och kan dra nytta av understöden för bioenergiproduktion.

Det är positivt att social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel innehåller ett förslag att utöka lantbruksföretagarnas semester med en dag. Syftet är att främja arbetstrivseln. Utskottet påpekar att regeringen inte föreslår anslag för något avbytarsystem för pälsdjursuppfödarna.

Skogsbruk

De föreslagna anslagen för skogsbruket är sammanlagt ungefär 152 miljoner euro. De är ungefär en miljon större än i budgeten för 2007. Tillskottet beror främst på att moment 30.60.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet) ökats. Däremot minskar Skogsforskningsinstitutets omkostnader och statsunderstöden till skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio.

I sitt utlåtande om ramredogörelsen för 2008—2011 pekade utskottet redan på det förändrade läget i fråga om tillgången på virkesråvara. På senare år har ungefär en fjärdedel av det virke som används inom industrin varit importerat. Av importvirket har ca 80 procent kommit från Ryssland. Importen minskade med ungefär en fjärdedel under det första halvåret 2007 jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Nästa år kommer importen troligen att minska ytterligare när de ryska tullarna börjar märkas i importvolymen. Även om virkeshandeln främst berör handelsparterna kan vi genom offentliga insatser göra det lättare att få in virke på marknaden och dra nytta av möjligheterna till avverkning. På kort sikt är det viktigast att öka rådgivningen i skogsvård och skogsbruk. På lång sikt kan vi påverka möjligheterna till avverkning genom att öka prestationsvolymen för skogsvård och skogsförbättring.

Vi måste effektivisera virkesproduktionen för att tillgodose tillgången på råvaror och behovet av nya skogsbruksmetoder. Industrin kommer att behöva allt mer virke i framtiden. Dessutom ökar användningen av träbiomassa kraftigt i energiproduktionen. Ett mål i det nationella skogsprogrammet är att nästan tredubbla användningen av skogsflis fram till 2015. En ökad skogstillväxt bidrar för sin del till att nå de klimatpolitiska målen. En effektivare virkesproduktion kan också ersätta de skogstillgångar som inte utnyttjas ekonomiskt.

Den nya lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007) avses träda i kraft i början av 2008. Men bestämmelserna om uttag och flisning av energived ska träda i kraft senare på våren. Kommissionen har meddelat att beslutet om de skogsekonomiska insatser som nämns i lagen kommer att fattas under hösten men att besluten om stöd för uttag och flisning av energived kommer att dröja. Användningen av skogsflis har ökat enligt målen i det nationella skogsprogrammet 2010 (3,4 miljoner m³ år 2006) och väntas öka år 2008 också. Det är i stor utsträckning statsstödet som avgör om det ska vara lönsamt att ta energived till vara, särskilt i unga skogar. Behovet av skogsflis kommer troligen att öka till följd av EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser (godkänt 2007) och målen att öka förnybara energiformer. Därför anser utskottet det nödvändigt att ordna med permanent stöd för uttag av energived.

Enligt en utredning som utskottet fått har skogsägarna i år genomfört klart fler skogsvårdsarbeten och förbättringsarbeten än tidigare år. Det har i synnerhet gällt plantskogsvård och förbättring av ungskog. Därför kommer årets anslag för att trygga virkesproduktionens uthållighet troligen inte att räcka till. Enligt utredning har jord- och skogsbruksministeriet berett en tilläggsbudget för att öka anslagen. Om understödsanslaget inte höjs i tilläggsbudgeten kommer statsstödet att betalas ur nästa års anslag och ett finansiellt underskott kommer att uppstå 2008.

I budgetpropositionen skärs anslagen ner med 1,3 miljoner euro för skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Det beror på de allmänna riktlinjerna för att förbättra produktiviteten i statsförvaltningen. Skogscentralerna genomför nu många effektiviserande insatser som kommer att leda till resultat mot slutet av ramperioden. Arbetsbördan växer till följd av den ökade avverkningen och skogsvårdsarbetena, eftersom skogscentralerna får fler anmälningar om användning av skog och finansieringsansökningar att handlägga och granska. Det innebär också mer arbete för skogscentralerna och andra rådgivande organisationer att medlen för hållbar virkesproduktion ökar och ska nyttiggöras fullt ut. Skogsägarna måste nämligen få råd om skogsvårdsarbeten och skogsförbättring samt om stödet för sådana åtgärder. Utskottet ser det som påkallat att den ökade avverkningen och skogsvården beaktas i anslagen för skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio.

Ett välfungerande vägnät är av central betydelse för all verksamhet på landsbygden. Det är också en grundläggande förutsättning för virkesproduktionen och virkesanskaffningen. Ett undermåligt vägnät, särskilt i menförestid, leder till starka säsongfluktuationer inom branschen och åsamkar skogsindustrin tilläggskostnader på ca 100 miljoner euro om året. Utskottet ser det som nödvändigt att avdela adekvat finansiering för vägnätet av lägre grad och stödet för enskilda vägar och överhuvudtaget tillräckliga anslag för att underhålla vägnätet.

Virkesproduktionen och virkesanskaffningen klarar sig heller inte utan kompetent arbetskraft. För att användningen av inhemskt virke ska kunna öka behövs det tusentals yrkesutbildade inom virkesproduktion och drivning. Utbildningen måste komma igång genast. Det råder brist på skogsmaskinsförare och timmerbilsförare, vilket redan nu begränsar virkesanskaffningen.

Anslagen för Skogsforskningsinstitutet minskar med ungefär 1,6 miljoner euro 2008. Det beror på produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen, som leder till att institutets årsverken minskar med 62. Utskottet påpekar att det ovan beskrivna läget i virkesproduktionen kräver förstärkt forskning och utveckling för att skogssektorns framtid ska vara tryggad. Därför bör det beaktas i statsbudgeten att forskningen och utvecklingsarbetet vid Skogsforskningsinstitutet ska befästas och förbättras och att forskningscentralen i Joensuu och de övriga filialerna ska utvecklas.

Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning

I propositionen står det att man bidrar till att landsbygden ska förbli bosatt och livskraftig bl.a. genom företags-, forsknings- och utvecklingsprojekt samt landsbygdsrådgivning. Enligt det landsbygdspolitiska specialprogrammet 2007—2010 siktar den nationella landsbygdspolitiken på att reformera näringarna och arbetet, höja kompetensnivån, utveckla bastjänsterna och boendet samt befästa verksamhetsstrukturerna på landsbygden.

Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär tillhandahåller heltäckande rådgivning som landsbygdsföretagen behöver (inbegripet rådgivning om bioenergi) och som bildar en stabil kompetensgrund för landsbygdsutvecklingen. Rådgivningstjänsterna bör tillhandahållas och utvecklas långsiktigt, både genom nationella och EU-medfinansierade insatser. Rådgivningsorganisationerna tillhandahåller företagsrådgivning som ska bidra till företagsamheten på landsbygden samt öka affärskompetens, generationsväxlingar och andra ägarbyten. Det är särskilt brådskande att ta fram ett styrningssystem som främjar mjölkproduktionens konkurrenskraft och att satsa mer på att utveckla hästhållningen.

I propositionen sägs det att jordbruks- och livsmedelsforskningen i samarbete med rådgivningen producerar och förmedlar kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket, trädgårdsodlingen och livsmedelshushållningen samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden. Den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelshushållning är koncentrerad till forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT).

Vid behandlingen av den jordbrukspolitiska redogörelsen förutsatte riksdagen i enlighet med utskottets betänkande (JsUB 7/2006 rd — SRR 4/2005 rd) bl.a. att en tillräcklig finansiering säkerställs för forskning och produktutveckling inom livsmedelsekonomin samt för rådgivning.

Därför är det mycket viktigt, menar utskottet, att man i statsbudgeten anvisar en tillräcklig finansiering för omkostnaderna vid forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och under moment 30.10.50 anvisar medel som motsvarar nivån på årets anslag för utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar.

Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar

Efterfrågan på ägoregleringar har fortfarande ökat eftersom gårdsbruken splittras upp trots att deras storlek ökar. Behovet av nyskiften har ökat kraftigt och permanent.

Lantmäteriverket föreslogs få 4,0 miljoner euro under moment 30.70.40 för understödjande av fastighetsförrättningar 2007. Verket har föreslagit att anslaget ökas med 2 miljoner euro eftersom den ökade efterfrågan på nya skiftesförrättningar har lett till att många nyskiften kommit så långt att det behövs stödmedel för grundliga förbättringar. Om verket inte får det föreslagna tilläggsanslaget i år måste det kraftigt skära ner på sin verksamhet både i år och nästa år. Då blir projekten oskäligt mycket fördröjda så att markägarna inte genast kan dra nytta av dem och därmed utsätts för olägenheter.

De pågående nyskiftena gäller nästan utan undantag bara odlad mark. Det är viktigt att snabbt slutföra de nödvändiga förbättringarna så att de fördröjda nyskiftena inte orsakar onödig och rentav oskälig skada på odling och övrig produktion.

Utskottet ser det som mycket viktigt att anslaget för understödjande av fastighetsförrättningar höjs.

Vatten- och avloppsarbeten

Extrema väderfenomen och exceptionella vattenförhållanden blir allt vanligare; därmed ökar behovet att stödja kontroll av översvämningsrisker, underhåll av vattenbyggnadskonstruktioner och beredskap för specialsituationer avseende vatten- och avloppssystemet. De medel som finns för användning och vård av vattenresurserna måste därför riktas in på åtgärder som förbättrar beredskapen mot omfattande översvämningar, särskilt i samhällena. Dessutom ökar behovet att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner och att sanera sjöar och vattendrag. De statsstödda vatten- och avloppsprojekten är viktiga för det regionala samarbetet, beredskapen för specialsituationer och vattenvården i glesbygden.

Anslaget för nyttjande och vård av vattentillgångarna under moment 30.50.20 (30.50.22) är på samma nivå som 2007. Under momentet kommer det under de närmaste åren att behövas finansiering för att kartlägga översvämningsrisker och ta fram datasystem för att hantera dem samt för att klara av de uppgifter som föranleds av att EU:s översvämningsdirektiv genomförs. Utskottet påpekar att anslaget under moment 30.50.20 är ytterst knappt tilltaget.

Anslaget under moment 30.50.31 (Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder) innehåller ett tillägg på 1,5 miljoner euro för att bygga ut avloppsnätet på glesbygdsområden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt stöd. Tillägget fullföljer riktlinjen i regeringsprogrammet, att avdela tilläggsmedel för vatten- och avloppsprojekt på landsbygden, så att glesbygdsområdena omfattas av vatten- och avloppsnät innan förordningen om hushållsavloppsvatten träder i kraft 2014. Utskottet påpekar att de sökta understöden är mer än sju gånger större än det disponibla anslaget under moment 30.50.31.

Anslaget under moment 30.50.77 (Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten) är på samma nivå som 2007 med beaktande av det tilllägg som riksdagen gjort. Men anslaget underskrider ramnivån med 1,6 miljoner euro till följd av att projektfinansieringen tidigarelagts 2005. Utskottet påpekar därför att det bara finns obetydliga möjligheter att starta nya projekt fastän efterfrågan är stor. Anslaget måste dock inbegripa ökad finansiering av renoveringar. Behovet av finansiering för projekt i form av garanterat arbete kommer också tillfälligt att öka de närmaste åren bl.a. på grund av att förbättringen av fiskodlingen i Enare startades i och med den andra tilläggsbudgeten 2007. I synnerhet behövs det nya projekt som syftar till att förbättra det regionala samarbetet, säkerställa vatten och avlopp i specialsituationer och förbättra vatten- och avloppssystemet i landsbygdssamhällen och i glesbygden. Det behövs också nya vattendragsprojekt för att bättre skydda samhällena mot översvämningar, komplettera tidigare statsstödda arbeten och avhjälpa olägenheter genom sanering. Därför anser utskottet att det är viktigt med ett adekvat anslag för vattendrags-, vatten- och avloppsarbeten.

Att främja närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel samt åtgången på produkter från jordbruket och trädgårdsodlingen

I Finland finns det drygt 21 000 professionella kök som årligen tillhandahåller drygt 755 miljoner måltider. Det innebär att var tredje måltid äts utanför hemmet. Enligt prognoser kommer nästan 50 procent av alla måltider att ätas utanför hemmet 2010. De professionella köken inom den offentliga sektorn har centraliserat sin upphandling t.ex. till gemensamma upphandlingsenheter och kosthållet har lagts ut på entreprenad, vilket har lett till att en stor del av livsmedlen köps in via partiaffärer. Därför transporteras råvaror och färdigmat över längre sträckor och livsmedlens ursprung är delvis okänt. Utskottet påpekar att den offentliga upphandlingen bör genomföras på lagfäst sätt. Det är viktigt att de som beslutar om upphandlingen får vägledning i vad som står i bestämmelserna och vilka möjligheter dessa erbjuder när det gäller att främja närproducerade livsmedel.

För EkoCentria, som drivs av samkommunen Savon koulutuskuntayhtymä, anvisades 300 000 euro i statsbudgeten för 2007 med syfte på planering och genomförande av åtgärder som gäller närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel i köken inom den offentliga sektorn. I praktiken har projektet finansierats med jord- och skogsbruksministeriets säljfrämjande medel. Det betyder att termerna närproducerade livsmedel och inhemskt livsmedel inte får användas. Syftet med projektet, som enligt ministeriets beslut kallas Lähikeittiöhanke (Närköksprojektet), är att förbättra kvaliteten på den offentliga bespisningen för barn och unga. Temat är färska livsmedel. Målet är att främja färska livsmedel och korta leveranser inom den offentliga bespisningen.

Samarbetet med de professionella köken är långsiktigt och kräver flera års systematisk verksamhet. Enligt en utredning som utskottet fått är det osäkert om projektet kan få fortsatt finansiering, för den ansvariga instansen har inte rätt att direkt söka ministeriets säljfrämjande medel. Utskottet ser det som viktigt att ett anslag avsätts direkt i statsbudgeten för att finansiera närköksprojektet i enlighet med dess finansiella bas 2007.

Det säljfrämjande arbetet har genomförts enligt principen public-private sedan 1993 då projektet Gott från Finland startades för att den finländska livsmedelskedjan fortfarande skulle kunna hävda sig i konkurrensen när Finland blev medlem i EU. Som kännetecken för inhemska livsmedel lanserades svanflaggan Gott från Finland och hjärtbladsflaggan för trädgårdsprodukter. För att göra dem kända genomförde Finfood och Inhemska Trädgårdsprodukter en omfattande kampanj med statligt stöd. Det offentliga stödet tog slut år 2000 och därefter har märkena finansierats av föreningarna. De statsstödda säljfrämjande åtgärderna prioriterar nu i stället allmän information som inte särskilt fokuserar på inhemska produkter (på grund av de riktlinjer för reklam som gemenskapen följer i sin jordbrukspolitik). Det statliga stödet har minskat kraftigt under hela 2000-talet, vilket har lett till att de föreningar inom livsmedelsbranschen som arbetar för inhemska livsmedel och tillhandahåller allmännyttig information har fått mycket sämre möjligheter att klara av sina grundläggande uppgifter. Utskottet ser det som viktigt att medborgarna får information om fördelarna med inhemska produkter i så stor utsträckning som möjligt.

Finfood och Inhemska Trädgårdsprodukter har med sitt arbete väsentligt bidragit till att de finländska livsmedlen kunnat behålla sin konkurrensfördel på hemmamarknaden. Ursprungsbeteckningarna är starkt förknippade med säkerhet och kvalitet. Den inhemska produktionen har fortfarande en marknadsandel på mer än 80 procent (jfr 60 procent i Sverige, 30 procent i England).

Vid sidan av och som stöd för arbetet för inhemska produkter har föreningarna byggt upp ett heltäckande samarbetsnät och effektiva kommunikationskanaler. Verksamheten är till stor nytta för hela livsmedelsbranschen på så sätt att den förbättrar samverkan inom livsmedelskedjan, kvaliteten och branschens image. Den öppna informationen ökar medvetenheten bland konsumenterna och insynen i produktionskedjan. Samtidigt befästs konsumenternas respekt för den finländska livsmedelskedjan, vilket visar sig som köpbeslut och uppskattning för inhemsk mat.

Därför föreslår utskottet att det görs en klar nivåhöjning av det statliga stödet för säljfrämjande åtgärder och att finansieringen ses över helt och hållet i takt med att internationaliseringen i branschen ökar.

4H-verksamhet

4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och attraktion som boendemiljö genom att ordna varierad fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätta unga och ge dem möjlighet att pröva på företagsamhet i sin hemtrakt. Organisationen prioriterar frågor som gäller skog, natur och miljö och som kräver olika slags praktiska färdigheter. Till organisationen hör totalt fler än 300 statsunderstödda föreningar vars verksamhet omfattar ca 90 procent av kommunerna i landet.

Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet) föreslås en sänkt anslagsnivå jämfört med budgeten för innevarande år. Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet det vara viktigt att nivån på anslaget för 4H-verksamhet förblir densamma som innevarande år och att höjningen i kostnadsnivån dessutom beaktas.

Ersättning för rovdjurs skadegörelse

Utskottet noterar att alla stammar av stora rovdjur ökar i vårt land. Jämfört med slutet av 1970-talet finns det nu 2,5—2,7 gånger fler björnar, vargar och järvar plus 7,5 gånger fler lodjur. De ökade stammarna och den expanderade utbredningen har som väntat också lett till ökad skadegörelse vållad av stora rovdjur. För att begränsa skadorna bör det vara möjligt att genom jakt eliminera de individer som förorsakar skador.

De stora rovdjuren uppskattas förorsaka skador upp till ca tre miljoner euro i år. På grund av de ökade skadorna kan årets ersättningar betalas ut först i början av år 2008. Dessutom kan det hända att skadorna inte ersätts till fullt belopp.

I en utredning som utskottet fått står det att de ökade stammarna av stora rovdjur har bidragit till att ersättningarna ökat under 2000-talet på så sätt att en ökning i stammarna av stora rovdjur jämfört med nivån 2006 leder till att summan av ersättningarna (2,4 miljoner euro) stiger med 13 procent. Om stammarna ökar snabbare kommer också ersättningarna att öka snabbare. Med samma genomsnittliga tillväxt i stammarna som de fem senaste åren, 5 procent, skulle ersättningarna öka med 16 procent (2,6 miljoner euro). Samma genomsnittliga tillväxt i stammarna som de tre senaste åren (6,3 procent) skulle innebära en ökning med 20 procent i ersättningarna (2,7 miljoner euro). I beräkningarna beaktas inte det innevarande året 2007 då skadorna på renar under början av året har ökat med 57 procent sedan i fjol. Om utvecklingen följer samma trend under resten av året kommer ersättningarna att öka mer än vad beräkningarna visar.

I fråga om den slopade självrisken i ersättningarna har det noterats att skadorna på renar utgör mer än 90 procent av alla skador som de stora rovdjuren förorsakar. De senaste åren har i medeltal 561 personer per år (ökning med 9 procent årligen) fått ersättning för renskador och alltså betalat en självrisk på sammanlagt 140 000 euro per år. De ökade rovdjursstammarna leder också till ett ökat antal skadelidande, som på senare tid har varit 643 personer per år (ökning med 14 procent årligen) som betalat en självrisk på sammanlagt 161 000 euro per år.

Utskottet lyfter fram Finlands internationella åtaganden och påpekar att bristfälliga ersättningar leder till en ökad negativ inställning till rovdjuren i landet. Därför anser utskottet att det är ytterst viktigt att avsätta ett anslag som täcker ersättningarna för rovdjurens skadegörelse.