Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Passilain mukaan passi voidaan evätä esimerkiksi, jos henkilön todennäköisin syin epäillään syyllistyneen rikokseen, josta saattaa seurata vähintään vuoden vankeusrangaistus ja jota koskeva esitutkinta tai syyteharkinta on kesken taikka josta henkilö on syytteessä tai jonka johdosta henkilö on etsintäkuulutettu. Passi voidaan peruuttaa, jos passin myöntämisen jälkeen on tullut esiin edellä mainittuja seikkoja, jotka todennäköisesti johtaisivat passin epäämiseen. Näytön saaminen konfliktialueella tehdyistä rikoksista on käytännössä vaikeaa. Jos henkilö on määrätty pakkokeinolain mukaiseen matkustuskieltoon, hänelle ei saa myöntää passia, jos passin myöntäminen vaarantaa matkustuskiellon tarkoituksen.

Perustuslain 9 §:n 2 momentin mukaan oikeutta lähteä maasta voidaan rajoittaa vain, jos se on välttämätöntä oikeudenkäynnin tai rangaistuksen täytäntöönpanon varmistamiseksi tai maanpuolustusvelvollisuuden täyttämisen turvaamiseksi. Rajoitusperusteet ovat tyhjentäviä eli maasta poistumisen estämisestä muulla perusteella ei voi säätää tavallisella lailla. Euroopan ihmisoikeussopimus ja KP-sopimus sallivat liikkumisvapauden rajoittamisen Suomen perustuslakia väljemmin perustein.

Passin epäämisellä, peruuttamisella tai haltuun ottamisella puututaan perustuslaissa suojattuun liikkumisvapauteen. Perustuslakivaliokunta on passilakia säädettäessä katsonut, että passin epääminen tulee kytkeä riittävän selkeästi alkavan oikeudenkäynnin todennäköisyyteen ja läheisyyteen ja että maininta epäilyn todennäköisyydestä tulee sisältyä lakiin.

Perustuslaki huomioon ottaen passilaissa ei voi säätää passin peruuttamisesta konfliktialueelle matkustamaan pyrkivältä tai siellä taistelleelta, jos henkilön toiminnassa ei ole kyse sellaisesta kriminalisoidusta teosta, jota koskeva oikeudenkäynti tai rangaistuksen täytäntöönpano tulisi perustuslain mukaisesti varmistaa. Lisäksi on huomioitava, että Suomen kansalaisen maahan saapumista koskeva oikeus on ehdoton eikä maahantuloa saa estää, vaikka henkilöllä ei olisi passia.

Sisäministeriössä selvitetään parhaillaan, tulisiko lisätä keinoja Suomessa erilaisilla oleskeluluvilla olevien taistelualueille matkustaneiden maahan palaamisen estämiseksi. Mahdollisina toimenpiteinä voisivat tulla kysymykseen lähinnä oleskeluluvan peruuttaminen ja maahantulokiellon määrääminen. Suomessa kansalaisuuden menettäminen terrorismiin tai muihin vakaviin rikoksiin syyllistymisen johdosta ei ole nykyisen lainsäädännön mukaan mahdollista. Perustuslain sekä Suomea sitovien kansainvälisten sopimusten mukaan henkilön vapauttaminen Suomen kansalaisuudesta ei saa johtaa kansalaisuudettomuuteen. Näin ollen kansalaisuuden peruuttaminen voisi tulla kysymykseen vain useamman kansalaisuuden haltijoiden kohdalla.

Jotta konfliktialueelle matkustaminen terroristisessa tarkoituksessa voisi olla passin, oleskeluluvan peruuttamisen, maasta poistamisen tai maahantulokiellon määräämisen peruste, olisi tärkeää, että kyseinen toiminta olisi Suomessa kriminalisoitu. YK:n turvallisuusneuvosto hyväksyi 24.9.2014 yksimielisesti päätöslauselman (2178/2014) ulkomaalaisista terroristitaistelijoista. Päätöslauselma sisältää kaikkiin YK:n jäsenvaltioihin kohdistuvia sitovia velvoitteita, jotka näyttäisivät Suomen osalta edellyttävän konfliktialueille terroristisessa tarkoituksessa matkustamisen tai sen yrittämisen kriminalisointia. Euroopan neuvostossa (EN) on käynnistetty neuvottelut lisäpöytäkirjasta EN:n terrorismin ennaltaehkäisyä koskevaan yleissopimukseen. Lisäpöytäkirja on tarkoitus saada valmiiksi jo tänä keväänä niin, että se hyväksyttäisiin 19.5.2015. Pöytäkirjaluonnos käsittelee muun muassa ulkomaille terroristisessa tarkoituksessa matkustamisen tai sen yrittämisen sekä tällaisen matkustamisen rahoittamisen, järjestämisen tai edistämisen kriminalisointia. Kriminalisoinnin arviointi kuuluu oikeusministeriön valmisteluvastuulle.

Konfliktialueelle matkustamiseen liittyvien tekojen kriminalisoinnin jälkeen olisi Suomessa helpompi puuttua henkilöiden matkustusoikeuteen tai oleskelulupiin rikosprosessiin liittyvien toimivaltuuksien puitteissa.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt passlagen kan pass förvägras till exempel om en person som på sannolika skäl misstänks för brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen står åtalad eller är efterlyst. Ett pass kan dras in om det sedan passet utfärdats har framkommit ovan nämnda omständigheter som sannolikt skulle leda till att pass förvägras. Det är i praktiken svårt att komma över bevis på brott som begåtts i konfliktområden. Om en person har meddelats utreseförbud enligt tvångsmedelslagen får pass inte utfärdas, om utfärdandet av pass äventyrar syftet med utreseförbudet. Enligt 9 § 2 mom. i grundlagen kan rätten att lämna landet begränsas endast om det är nödvändigt för att säkerställa rättegång eller verkställighet av straff eller för att säkerställa att skyldigheten att försvara landet fullgörs. Grunderna för begränsningarna är uttömmande, dvs. andra grunder för hindrande att lämna landet kan inte föreskrivas genom vanlig lag. Europeiska människorättskonventionen och FN:s konvention om civila och politiska rättigheter tillåter begränsning av rörelsefriheten på lösare grunder än Finlands grundlag. Genom att förvägra, dra in eller beslagta pass ingriper myndigheten i rörelsefriheten som skyddas av grundlagen. Vid stiftandet av passlagen har grundlagsutskottet ansett att förvägrandet av pass tillräckligt tydligt ska kopplas till sannolikheten för att en rättegång inleds och är nära förestående och att nämnandet av misstankens sannolikhet ska ingå i grundlagen. Med beaktande av grundlagen är det inte möjligt att i passlagen föreskriva om indragande av pass av en person som strävar efter att åka till ett konfliktområde eller som har stridit där, om det i personens handlande inte är fråga om en sådan kriminaliserad gärning vars rättegång eller verkställande av straff borde säkerställas enligt grundlagen. Dessutom gäller det att beakta att rätten för en finsk medborgare att resa in i landet är ovillkorlig och får inte hindras även om personen skulle sakna pass.Vid inrikesministeriet pågår en utredning om huruvida flera åtgärder för att förhindra återinresa i landet för personer som vistats i Finland med olika slags uppehållstillstånd och som rest till stridsområden. De eventuella åtgärderna skulle främst handla om återkallande av uppehållstillstånd och meddelande av inreseförbud. Enligt gällande lagstiftning kan en person som gjort sig skyldig till terrorism eller andra allvarliga brott inte förlora finskt medborgarskap. Enligt både grundlagen och de internationella konventioner som är bindande för Finland får befriandet av en person från sitt finska medborgarskap inte leda till statslöshet. Således kunde medborgarskapet fråntas endast av personer med flera medborgarskap.För att en resa till ett konfliktområde i terroristiskt syfte skulle kunna vara en grund för indragning av pass, återkallande av uppehållstillstånd, avlägsnande ur landet eller meddelande av inreseförbud, vore det viktigt att kriminalisera sådan verksamhet i Finland. FN:s säkerhetsråd godkände 24.9.2014 enhälligt resolutionen (2178/2014) om terroristverksamhet som riktar sig till utlandet. Resolutionen innehåller skyldigheter som är bindande för alla FN:s medlemsstater och som för Finlands del verkar förutsätta att resor till konfliktområden i terroristiskt syfte eller försök till det borde kriminaliseras. Europarådet (ER) har inlett förhandlingar om ett tilläggsprotokoll till ER:s konvention om förebyggande av terrorism. Tilläggsprotokollet borde bli klart redan denna vår så att det kan godkännas 19.5.2015. Protokollutkastet handlar bland annat om kriminalisering av resor till utlandet i terroristiskt syfte eller försök till det samt finansiering, ordnande eller främjande av sådana resor. Justitieministeriet ansvarar för bedömningen av kriminaliseringen.Efter kriminaliseringen av gärningar relaterade till resor till konfliktområden skulle det i Finland vara lättare att ingripa i personers rätt att resa eller uppehållstillstånd genom behörigheter som anknyter till straffprocesser.