Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa:

Lapsen tapaamisoikeuden tarkoituksena on lain mukaan turvata lapselle oikeus pitää yhteyttä ja tavata vanhempaansa, jonka luona hän ei asu. Kysymyksessä tarkoitettu lakivaliokunnan kirje liittyy lapsen tapaamisoikeudesta käydyissä keskusteluissa esitettyihin huoliin siitä, että lapsen tapaamisoikeuden tehokkaassa toteutumisessa esiintyy ongelmia.

Asiantuntija-avustajan käyttämisestä huoltoriitojen tuomioistuinsovittelussa saatiin kolmen vuoden kokeilun aikana erittäin hyviä tuloksia. Oikeusministeriössä valmisteltiin hallitusohjelman mukaisesti lakiehdotukset tuomioistuinsovittelun vakinaistamiseksi koko maahan. Asiaa koskevat lait tulivat voimaan toukokuun alusta 2014. Oikeusministeriö ja sosiaali- ja terveysministeriö ovat yhdessä valmistelleet tuomioistuinsovittelun täytäntöönpanoa kunnissa.

Huoltoriitojen asiantuntija-avusteisen tuomioistuinsovittelun vakinaistaminen on tärkeä ja myönteinen uudistus sekä perheiden että yhteiskunnan kannalta. Sovittelun keinoja tulisi hyödyntää tehokkaasti jo aiemmissa vaiheissa ennen huoltoriidan pitkittymistä ja syvenemistä niin, että asia joudutaan viemään tuomioistuimeen. Huoltoriitojen tuomioistuinsovittelulla ei ole kuitenkaan tarkoitus korvata sosiaalitoimelle kuuluvia tehtäviä, vaan eroperheiden tuen ja huoltoriitojen sovittelun painopisteen tulee edelleen olla kunnallisissa peruspalveluissa. Tämän vuoksi on erityisen tärkeää huolehtia siitä, että kunnat voivat tarjota riittävästi ja kohtuullisessa ajassa lastenvalvojan palveluja, perheasiain sovittelua sekä muuta tukea erotilanteisiin.

Vireillä olevassa sosiaalihuoltolain kokonaisuudistuksessa on tarkoitus siirtää lapsiperheiden palvelujen painopistettä erityispalveluista yleispalveluihin. Tavoitteena on madaltaa tuen hakemisen kynnystä ja turvata tarvittava tuki perheille ajoissa siten, että ongelmien kasaantuminen voitaisiin estää. Uuteen sosiaalihuoltolakiin sisältyisi asiakkaiden ohjaaminen palvelujen piiriin, palvelutarpeen arviointi, omatyöntekijä sekä tarpeen mukainen tehostettu eri sektoreiden tuki. Uusia sosiaalihuollon palveluja olisivat tarvittaessa lapsen ja vanhemman välisten valvottujen tai tuettujen tapaamisten järjestäminen taikka valvonnan järjestäminen lapsen nouto- ja palautustilanteisiin.

Sosiaali- ja terveysministerille kesäkuussa 2013 loppuraporttinsa jättäneen ns. Toimiva lastensuojelu -selvitysryhmän ehdotuksista on lausuntopalautteeseen pohjautuen laadittu toteuttamissuunnitelma vuosille 2014—2019. Toteuttamissuunnitelman mukaisesti sosiaali- ja terveysministeriön, oikeusministeriön ja sisäministeriön on tarkoitus selvittää yhteistyössä, miten lapsen oikeus suojeluun turvataan tilanteissa, joissa on taustalla vanhempien välinen tai toisen vanhemman aiheuttama konflikti lapsen huollosta ja tapaamisesta ja samanaikainen vanhemman tai ulkopuolisen tahon ilmaisema huoli lapsen turvallisuudesta, terveydestä tai hyvinvoinnista.

Näkemyksiä lapsen huoltoa ja tapaamisoikeutta koskevan lain muuttamiseksi on esitetty eri yhteyksissä. Oikeusministeriö tuleekin lainvalmisteluresurssien salliessa arvioimaan myös lapsen huoltoa koskevan lainsäädännön muutostarpeita kokonaisvaltaisesti.

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Syftet med umgängesrätten är enligt lagen att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilket barnet inte bor. Det brev av lagutskottet som avses i spörsmålet hänför sig till den oro som kommit fram i diskussionerna om umgängesrätten när det gäller svårigheterna att genomföra umgängesrätten på ett effektivt sätt.

Under ett tre års försök har man fått ytterst goda resultat av att använda sakkunnigbiträden vid medling i vårdnadstvister i domstol. I enlighet med regeringsprogrammet har man på justitieministeriet berett lagförslag för att införa medling i domstol på permanent basis i hela landet. De lagar som gäller saken trädde i kraft i början av maj 2014. Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans berett verkställandet av domstolsmedlingen i kommunerna.

Att förfarandet med medling i vårdnadstvister i domstol med hjälp av sakkunnigbiträden permanentas är en viktig och positiv reform både för familjerna och för samhället. Olika sätt att medla bör utnyttjas effektivt och i ett tidigare skede innan vårdnadstvisten drar ut på tiden och blir så allvarlig att saken måste föras till domstol. Syftet är dock inte att ersätta socialväsendets uppgifter med domstolsmedling i vårdnadstvister, utan när det gäller stöd för skilsmässofamiljer och medling i vårdnadstvister ska tyngdpunkten fortsättningsvis ligga på den kommunala basservicen. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa att kommunerna i tillräcklig utsträckning och tillräckligt snabbt kan erbjuda service av barnatillsyningsmannen, medling i familjefrågor och annat stöd i samband med en skilsmässa.

Vid den totalreform av socialvårdslagen som är aktuell är avsikten att tyngdpunkten när det gäller service för barnfamiljer förskjuts från specialservice till allmän service. Syftet är att sänka tröskeln för att söka stöd och se till att familjerna får de stöd de behöver i tid så att problemen inte börjar hopa sig. Den nya socialvårdslagen ska innehålla bestämmelser om hur klienter hänvisas till service, bedömning av servicebehovet, egna kontaktpersoner samt intensifierat stöd till olika sektorer efter behov. Nya serviceformer inom socialvården blir att vid behov ordna övervakat eller stöttat umgänge mellan barnet och en förälder eller att ordna övervakningen när barnet hämtas eller lämnas.

En plan för genomförande för åren 2014—2019 har utarbetats utifrån de förslag som lagts fram av utredningsgruppen Fungerande barnskydd, vars slutrapport överlämnades till social- och hälsovårdsministeriet i juni 2013, och utifrån remissvaren. Avsikten är i enlighet med planen att social- och hälsovårdsministeriet, justitieministeriet och inrikesministeriet i samarbete ska utreda hur barnets rätt till skydd tryggas i situationer där det i bakgrunden finns en konflikt mellan föräldrarna eller en konflikt förorsakad av den ena föräldern när det gäller vårdnaden och umgängesrätten, samtidigt som en förälder eller en utomstående uttrycker oro över barnets trygghet, hälsa eller välbefinnande.

Synpunkter när det gäller ändringar i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt har förts fram i olika sammanhang. Om lagberedningsresurserna tillåter det kommer justitieministeriet att ur ett helhetsperspektiv bedöma behovet av ändringar också i lagstiftningen om vårdnad om barn.