Motivering
Vid behandlingen av ärendet har utskottet i enlighet
med sitt behörighetsområde koncentrerat sig på Nicefördragets
bestämmelser om unionens lagskipningssystem och Eurojust.
Under förberedelserna för regeringskonferensen
lämnade utskottet ett utlåtande om domstolssystemet
och något senare om inrättande av en temporär
enhet för rättsligt samarbete (Eurojust) och om
gemenskapspatent (LaUU 9/2000 rd
LaUU 19/2000
rd och LaUU 20/2000 rd).
Reformen av domstolssystemen
Genom Nicefördraget ändras de bestämmelser
i EG-fördraget som gäller EG-domstolen och första
instansrätten. Reformen är vittsyftande och behövs
för att få unionens lagskipningssystem att fungera
effektivare och snabbare. Ärendena i EG-domstolen har hopat
sig och behandlingstiderna har blivit oskäligt långa.
Om en nationell domstol begär förhandsbesked i
ett anhängigt ärende, leder det till att behandlingen
drar oskäligt långt ut på tiden, vilket är
problematiskt inte minst i brottmål som kan leda till fängelsestraff. De
förlängda behandlingstiderna är högst
oskäliga också för sådana parter
i en rättegång som inte behöver ett förhandsavgörande.
Utskottet är helt för alla reformer som kan påskynda
förfarandet med förhandsavgöranden.
Reformerna gäller proceduren för ändringar
i domstolarnas rättegångsregler, EG-domstolens sammansättning,
en flexiblare rättegångsordning för olika
typer av ärenden och tillämpning av förhandsavgörande
också i första instansrätten. Reformerna
i Nicefördraget förutsätter dock fortsatt
beredning för att närmare bestämmelser, t.ex.
om domstolens stadga och domstolarnas rättegångsregler
skall kunna ses över och regler stiftas för de
tilltänkta nya rättsinstanserna som skall avgöra
tvister mellan gemenskapen och dess anställda. Först
efter detta är det möjligt att se vilken effekt
Nicefördraget har haft.
Genom Nicefördraget blir det möjligt att ändra
rättegångsreglerna för EG-domstolen och
första instansrätten genom ett enklare förfarande, dvs.
ett beslut med kvalificerad majoritet i rådet. EG-domstolens
domföra sammansättning inskränks genom
att det blir tillåtet att behandla ärenden i olika
avdelningar. Vidare blir det möjligt att behandla begäran
om förhandsavgörande i första instansrätten
på de områden som slås fast i domstolens
stadga.
Under förberedelserna inför regeringskonferensen
2000 gav lagutskottet i sitt utlåtande om domstolssystemet
uttryck för sin positiva inställning till förslagen
om unionens lagskipningssystem. Utskottet omfattade då regeringens
hållning bland annat till godkännandeförfarandet beträffande
rättegångsreglerna för gemenskapernas
domstolar. Om rättegångsreglerna kan ändras
genom beslut med kvalificerad majoritet blir det lättare
att utveckla lagskipningen i och med att en enskild medlemsstat
inte längre kan hindra att reglerna ändras. Vidare
godkände utskottet regeringens ståndpunkt till
att när beslut med kvalificerad majoritet införs,
bör sådana bestämmelser om rättegångsförfarande
som inverkar på individens rättigheter och skyldigheter flyttas över
till EG-domstolens stadga.
I detta sammanhang förs bestämmelserna om rättegångsspråken över
till stadgan. De bestämmelser om laglig rättegångsordning
och en parts rättsliga ställning som inte kräver
parlamentariskt samtycke för att kunna genomföras
kommer dock att stå kvar i rättegångsreglerna.
Enligt vad utskottet har erfarit tillspetsar Nicefördraget
detta problem ytterligare, eftersom det härefter är
möjligt att ändra i rättegångsreglerna genom
beslut med kvalificerad majoritet utan att ens Europaparlamentet
behöver höras eller de nationella parlamenten
vara med om ratificeringsproceduren. Utskottet omfattar uppfattningen
att fördraget om Europeiska unionen och de för
rättsstater karakteristiska och demokratiska principer
som garanteras i europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna förutsätter att det föreskrivs
om rättegångsordningen för lagskipningsorgan
på unionsnivå på ett sätt som
tryggar den parlamentariska beslutanderätten på EU-nivå och
nationell nivå. Utskottet framhåller
att utrikesutskottet bör förutsätta
att regeringen vidtar åtgärder för att
främja tillkomsten av en sådan reglering.
Domstolsförfarandet skall med stöd av den
nya artikeln 225 a göras flexiblare genom att särskilda
rättsinstanser inrättas för att handlägga
vissa typer av ärenden i första instans. I artikeln
preciseras inte vilka ärenden rättsinstanserna
behandlar. Men i förklaringen till artikeln ingår
en uppmaning att upprätta en särskild rättsinstans
för att avgöra tvister mellan gemenskapen och
dess anställda. Utskottet anser att särskilda
rättsinstanser för behandling av särskilt
angivna ärenden behövs för att unionens
lagskipningssystem skall fungera effektivare. Enligt erhållen
utredning är det dock inte klart om ledamöterna
och föredragandena i de särskilda rättsinstanserna omfattas
av den lagskipningsmässiga och övriga integriteten.
Situationen är inte tillfredsställande om deras
ställning inte har tryggats på samma sätt
som för den lagskipande personalen vid övriga
domstolar.
Stadgan kompletteras nu med en ny artikel 229 a, som
säger att rådet enhälligt, på förslag
av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet,
får ge domstolen behörighet att avgöra tvister
som rör rättsakter avseende industriellt rättsskydd. Ändringen är
betydande, eftersom den möjliggör att tvister
mellan två privata rättssubjekt avgörs
i EG-domstolen. Lagutskottet har bedömt den föreslagna
utvidgningen av domstolens behörighet i sitt utlåtande
om statsrådets skrivelse med anledning av gemenskapspatent.
Eurojust
Europeiska rådet i Tammerfors 1999 fattade beslut om
att inrätta en samarbetsenhet för att stärka
kampen mot grov organiserad brottslighet (Eurojust). Enheten skall
främja den inbördes samordningen mellan nationella åklagarmyndigheter
och stödja utredningen av brott. En provisorisk Eurojust-enhet
har inlett verksamheten i mars 2001.
Genom Nicefördraget kompletteras unionsfördragets
avdelning VI om polissamarbete och straffrättsligt samarbete
i brottmål med bestämmelser om Eurojust-enheten
och anges vilket slag av samarbete Eurojust bedriver. Utskottet har
lämnat ett utlåtande om statsrådets skrivelse med
anledning av inrättandet av en provisorisk Eurojust-enhet.
I utlåtandet tillstyrker utskottet att enheten inrättas.
Nicefördraget ändrar inte på Eurojusts
ställning, uppgifter eller befogenheter och därmed
har utskottet ingenting att tillägga till sitt tidigare
utlåtande.