I propositionen föreslås en permanent ändring i nivån på årssjälvrisken för läkemedelskostnader inom systemet för läkemedelsersättning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). 

Bakgrunden till propositionen är en lagändring (1230/2022) som trädde i kraft vid ingången av 2023. Genom ändringen frystes årssjälvrisken för 2023 till 2022 års nivå. När den temporära ändringen upphör att gälla vid utgången av 2023 ska det enligt den gällande lagstiftningen om justering av årssjälvrisken för 2024 göras de två föregående årens indexhöjningar av beloppet på årssjälvrisken. Till följd av den föreslagna nivåändringen beaktas i indexjusteringen 2024 endast förändringen i folkpensionsindex från 2023 till 2024. 

I propositionen föreslås det att den årssjälvrisk på 2014 års nivå som föreskrivs i 5 kap. 8 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen sänks med cirka 41 euro till 534,75 euro. Enligt det poängtal för folkpensionsindex (1911) som fastställdes den 13 oktober 2023 är beloppet på årssjälvrisken då 626,94 euro år 2024, dvs. årssjälvrisken stiger med cirka 35 euro från 2023 års nivå (592,16 euro). Utan den föreslagna ändringen skulle årssjälvrisken stiga till cirka 676 euro. Enligt propositionen ökar sänkningen av årssjälvrisken utgifterna för sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring med sammanlagt cirka 17 miljoner euro, varav statens andel är cirka 11 miljoner euro. 

Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar propositionens mål att undvika att årssjälvrisken för läkemedelsersättningar höjs med två indexjusteringar för att på så sätt förbättra situationen för dem som använder mycket läkemedel. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 

Enligt propositionens konsekvensbedömningar gagnar sänkningen av årssjälvrisken de försäkrade som i enlighet med den gällande lagstiftningen betalar över det föreslagna nya läkemedelstaket, det vill säga mer än 626,94 euro per år. Enligt simulering gynnas cirka 7 procent av alla som fått läkemedelsersättning av ändringen. Det innebär 258 300 personer. Höga läkemedelskostnader är vanligare i äldre än i yngre åldersgrupper, vilket innebär att det framför allt är pensionärer som har nytta av ändringen. De personer som överskrider årssjälvrisken hör huvudsakligen till lägre inkomstgrupper (65 % hör till de fem lägsta inkomstdecilerna) och enligt simuleringar fick över sju procent av de personer som överskridit årssjälvrisken utkomststöd. 

Utskottet konstaterar att avgifterna för hälso- och sjukvård och självriskandelarna för läkemedel i Finland är höga jämfört med övriga nordiska länderna och många andra europeiska länder. Låginkomsthushållen använder relativt sett en större andel av sina inkomster till social- och hälsovårdstjänster och läkemedel än höginkomsttagarna. Ur denna synvinkel kan den föreslagna höjningen på drygt 30 euro av årssjälvrisken för läkemedel anses vara relativt stor i synnerhet när man beaktar att försörjningen för dem som använder mycket läkemedel också påverkas av de förmånsminskande anpassningsåtgärder som samtidigt genomförs inom den övriga sociala tryggheten, höjningen av kundavgifterna och kundavgiftstaket från ingången av 2024 och höjningen av mervärdesskattesatsen för läkemedel. 

Utskottet konstaterar att bedömningen av propositionens konsekvenser försvåras av att man i konsekvensbedömningen inte har beaktat de ovan nämnda ändringarna, som träder i kraft samtidigt och som inverkar mycket på deras försörjning som använder läkemedel. Höjningen av årssjälvrisken för läkemedel och ändringarna i kundavgifterna ingår inte heller i social- och hälsovårdsministeriets separata promemoria om de sammantagna konsekvenserna av de ändringar i den sociala tryggheten som föreslås för 2024 (Vuoden 2024 sosiaaliturvamuutosten yhteisvaikutusten arviointi, social- och hälsovårdsministeriet 2023, på finska). Utskottet betonar att man för att möjliggöra kunskapsbaserat beslutsfattande vid lagberedningen bör sträva efter att bedöma de sammantagna konsekvenserna av de ändringar i förmånerna och kundavgifterna som träder i kraft samtidigt och betonar vikten av att utveckla modeller för konsekvensbedömning som möjliggör en samlad bedömning. 

Utskottet noterar också att den nuvarande årssjälvrisken hänför sig till betalningsbelastningen i början av året. Utskottet anser det vara viktigt att årssjälvrisken för läkemedelsersättningar delas upp så snabbt som möjligt under regeringsperioden i enlighet med programmet för regeringen Orpo. Dessutom upprepar utskottet sin ståndpunkt (bl.a. ShUB 39/2020 rd) att man för att underlätta situationen för klienter som använder mycket tjänster och läkemedel bör utreda en sammanslagning av avgiftstaket för hälso- och sjukvård samt läkemedelstaket och reseavgiftstaket enligt sjukförsäkringslagen. Enligt regeringsprogrammet är avsikten att behovet av utredningar om avgiftstaken ska bedömas ytterligare utifrån erfarenheterna av reformen av periodiseringen av årssjälvrisken för läkemedelsersättningar.