Pääministeri Matti Vanhanen
Arvoisa puhemies! Elämme hyvin poikkeuksellisia aikoja. Maailmantalous
on syvimmässä kriisissään vuosikymmeniin.
Voidaan sanoa, että liikumme karikkoisilla vesillä,
alueilla, joilla vanhat kartat eivät enää pidä paikkaansa.
Vuosi sitten vastaavassa keskustelussa totesin, että hyvästä talouskehityksestä huolimatta
hallituksen on varauduttava talouspolitiikassaan myös huonompiin
vaihtoehtoihin. Emme varmastikaan kyenneet arvioimaan, kuinka syvälle
menemme. Lisäksi korostin, että hyvin hoidetun
talous- ja työllisyyspolitiikan ansiosta hallituksella
on kyky ja valmius toimia.
Riskit ovat nyt tulleet todeksi. Vuoden 2007 elokuussa alkanut
kansainvälinen finanssikriisi on johtanut globaaliin taantumaan,
jonka syvyyttä ja kestoa kukaan ei pysty vielä luotettavasti
ennustamaan. Tilanne on muuttunut dramaattisesti sitten viime kesän.
Jo tuolloin oli näköpiirissä, että kasvu
meille tärkeissä maissa hidastuu ja että tämä tulee
hidastamaan talouden kasvua myös meillä.
Maailmanlaajuisen rahoituskriisin taustalla on luotonannon suuri
lisäys varsinkin Yhdysvaltain asuntomarkkinoilla ja myös
useassa muussa maassa. Erityisen ongelmallisiksi osoittautuivat korkean
riskin yhdysvaltalaiset asuntoluotot, joita paketoitiin ja myytiin
eteenpäin, ilman että niitä ostaneet
tiesivät tarkkaan, mitä ostivat. Tämä johti
lopulta siihen, että rahoitusmarkkinoilla luottamus katosi,
kun kukaan ei oikein tiennyt, kenen kannettavaksi nämä sittemmin
lähes arvottomiksi osoittautuneet jättimäiset
luotot lopulta tulevat.
Kriisin aallot iskevät eri aikaan eri kohtaan suomalaisessa
yhteiskunnassa. Hallituksen toimintalinja on löytää ratkaisuja
etukäteen kriisin eri vaiheissa tuleviin ongelmiin. Kriisi
alkoi rahoitusmarkkinoilta. Se vaikeuttaa yritysten ja kotitalouksien
rahoituksen saantia. Nyt kriisin siirryttyä reaalitalouden
puolelle vaikeuksissa ovat erityisesti vientiyritykset, kun vienti
ei vedä. Yritykset joutuvat lomauttamaan ja irtisanomaan henkilökuntaansa,
kun kysyntää ei ole riittävästi. Kuntatalouteen
taantuma vaikuttaa myöhemmässä vaiheessa,
kun kuntien verotulot alkavat heiketä.
Hallitus on sitoutunut huolehtimaan myös heikoimmista
ja ehkäisemään syrjäytymistä.
Tästä sitoutumisesta kertovat toteutetut perusturvan parannukset.
Haluamme viedä Suomen mahdollisimman ehyenä läpi
taantuman. Tämä edellyttää nyt
myös sitä, että työttömiksi
joutuvien ja jo joutuneiden työttömyysjaksot eivät
pitkity ja pitkittyessään johda ennen pitkää köyhyysloukkuihin.
Viime syksynä koko rahoitusjärjestelmän
toiminta lähes halvaantui. Talouden sydän oli
pysähtymässä, ja tarvittiin aivan poikkeuksellisia toimia
maailman keskuspankeilta ja hallituksilta rahoitusmarkkinoiden täydellisen
romahduksen estämiseksi. Tässä tilanteessa
Euroopan unioni näytti johtajuutta, jota siltä niin
usein on kaivattu. Suomi oli näinä kriittisinä lokakuun
päivinä erittäin aktiivisesti vaikuttamassa
EU:n piirissä. Väittäisin, että panoksellamme
oli tavanomaista selvästi enemmän vaikutusta asioiden
kulkuun EU:ssa.
Rahoitusmarkkinoiden tilanne on hiljakseen alkanut parantua,
vaikka normaaleista oloista ei voidakaan vielä puhua. Valitettavasti
tämä hidas myönteinen kehitys ei ole
riittänyt taantuman välttämiseen. Tuotanto
ja työllisyys ovat kääntyneet selvään
laskuun kautta kehittyneen maailman. Nopeimmin kasvaneiden kehittyvien
maidenkin tuotannon kasvu on merkittävästi hidastunut.
Teollisuudesta tulemme saamaan toinen toistaan huonompia uutisia.
Näin rahoitusmarkkinoiden kriisi siirtyi reaalitalouden
puolelle.
Suomen talouden lähtökohta kansainvälisen talouden
taantumaan on kuitenkin hyvä. Yritystemme taseet ovat vahvat.
Talouskriisin seurauksena omistusten arvot ovat romahtaneet kansainvälisesti.
Kansallisesti merkittäviä omistuksia saattaa tulla
nopeasti ja yllättäenkin myyntiin. Valtion omistajapolitiikkaa
on kehitetty keskittämällä valtion pörssissä olevat
vähemmistöomistukset Solidium-yhtiöön.
Yhtiö hoitaa valtion omistuksia aktiivisesti ja osaavasti.
Solidium voi myös hallitusti ostaa yksin tai yhdessä muiden kotimaisten
omistajien kanssa kansallisesti merkittäviä omistuksia.
Se on myös käytettävissä oleva
väline varsinkin poikkeuksellisissa tilanteissa.
Kotitaloutemme eivät ole läheskään
niin velkaantuneet kuin monissa muissa maissa. Valtiontaloudessamme
on ollut tuntuva ylijäämä vuosien ajan.
Vastuullisen politiikan ansiosta valtionvelan bruttokansantuoteosuus
on laskenut noin 30 prosenttiin eli alhaisimpien joukkoon EU-alueella.
Osaamisemme on korkealla tasolla, ja olemme monilla tuotannonaloilla
varsin kilpailukykyisiä. Tästä huolimatta
taantuma iskee meihinkin, kun tilauksia ei maailmalta tule.
Useiden hyvien vuosien jälkeen meillä on nyt vaikeat
ajat edessä. Mutta kansakuntana olemme aina selvinneet
paljon vaikeammistakin tilanteista. Uhka talouteemme tulee nyt ulkoa.
Vaikutusvaltamme on siihen rajallinen. Meillä on kuitenkin
omia vaikuttamiskeinoja, ja ne pitää käyttää viisaasti.
Avoimena taloutena olemme hyötyneet paljon maailmantalouden
ja maailmankaupan kasvusta. Tilanteen käännyttyä toiseksi
olemme vientiriippuvaisena maana tältä osin haavoittuvampia
kuin monet muut maat, koska olemme erikoistuneet investointitavaroiden
tuotantoon. Investoinnit supistuvat, jopa romahtavat, maailmalla
yleensä taantumassa voimakkaimmin.
Kokonaistuotantomme supistuu tänä vuonna tuntuvasti,
työllisten määrä vähenee
sekä lomautettujen ja työttömien määrä kasvaa.
Valtiontalous ajautuu selvästi alijäämäiseksi.
Lisäbudjetin arvio tammikuun lopulta tämän
vuoden lisävelasta on 8 miljardia euroa. Se käytetään
yhteiskunnan toimintojen ylläpitämiseen. Emme myöskään
osaa sanoa varmasti, milloin pääsemme uudestaan
kasvun alkuun. Nämä ovat tosiasioita, jotka pitää tunnustaa.
Omin voimin me suomalaiset emme pysty estämään
taantumaa, johon maailmantalouden myrskyt meidät ovat vieneet,
mutta pystymme omin voimin vaikuttamaan kriisin syvyyteen, kestoon
ja siihen, millaiseen kasvuun ja työllisyyskehitykseen
pääsemme, kun maailmantalouden kehitys kääntyy
suotuisammaksi. Pystymme vaikuttamaan esimerkiksi siihen, millaisia
palkkaratkaisuja Suomessa tehdään. Muissa maissa ei
tehdä niitä päätöksiä puolestamme.
Samoin pystymme vaikuttamaan siihen, ettei taantuman taakka jää yhteiskunnan
heikoimpien kannettavaksi. Yhteisvastuun merkitys korostuu vaikeina aikoina.
Hallitus on aktiivinen kaikilla näillä rintamilla.
Arvoisa puhemies! Hallituksen suhdannepolitiikka koostuu kolmesta
osasta.
Ensinnäkin tuemme kotimaista kysyntää laaja-alaisesti:
keventämällä ansiotulojen verotusta ja
ruuan verotusta; lisäämällä ja
aientamalla julkisia uudis- ja korjausinvestointeja liikenneverkkoon
ja rakennuskantaan perustienpidosta homekouluihin; tukemalla yksityistä korjausrakentamista
usein eri tavoin. Lomautettujen ja työttömiksi
joutuneiden kouluttamiseen lisätään tuntuvasti
voimavaroja. Jo päätettyjen elvytystoimien mittakaava
on suhteessa kansantuotteeseen Euroopan kärkeä.
Tällä viikolla eduskunnan käsittelyssä oleva
vuoden ensimmäinen lisätalousarvio on jo neljäs
hallituksen elvytyspaketti.
Toiseksi varmistamme pankkisektorimme toimintakyvyn tarjoamalla
pankeille Euroopan muiden maiden tavoin takauksia varainhankinnalle
ja myös pääomasijoituksia. Lisäksi
uudistamme valtion vakuusrahastolain. Toiveeni on että pankit
olisivat tässä hankalassa tilanteessa asiakkaiden
vaikeuksien edessä pitkämielisiä ja ottaisivat
käyttöönsä valtion toimet, jotta
pystymme turvaamaan yritysten ja kotitalouksien tarvitseman lainoituksen.
Kolmanneksi olemme laajentaneet radikaalisti valtion suoraa
rahoitusta ja takauksia suoraan yrityksille niin, ettei elinkelpoisten
yritysten toiminta keskeydy käyttöpääoman
puutteeseen.
Kaikkien näiden toimien tarkoituksena on pitää työllisyys
mahdollisimman korkealla tasolla ja työttömyys
mahdollisimman lyhytaikaisena. Se on yksilöiden ja perheiden
hyvinvoinnin kannalta kestävin linja. Hallitus on suomalaisen työn,
palkansaajan ja yrittäjän puolella.
Kuntatalous kohtaa taantuman kovimmillaan vasta myöhemmässä vaiheessa.
Hallitus arvioi kehysriihessä kuntatalouden tulevaa kehitystä ja mahdollisia
keinoja kuntatalouden vahvistamiseksi. Lisätalousarvion
yhteydessä päätetty kelamaksun poisto
vahvistaa vuositasolla kuntataloutta 248 miljoonalla eurolla.
Kuntapäättäjien ja myös
valtion kannalta on tärkeää myös
saada näkymä tätä kunnallisvaalikautta
koskevasta pitkäaikaisesta ja maltillisesta palkkaratkaisusta.
Se helpottaisi kuntien talouden kestävää suunnittelua
ja hoitamista. Hallitus toivoo, että kunnat neuvottelisivat
hyvissä ajoin tänä vuonna jatkon nykysopimuksille
ja että tieto tuloksista olisi hallituksen käytettävissä mahdollisimman
varhaisessa vaiheessa. Se on olennainen tieto arvioitaessa niitä toimia,
joita kuntakenttä tarvitsee avukseen.
Mutta hallitus ei tyydy vain suhdannepolitiikkaan. Meidän
on toimittava siten, että olisimme mahdollisimman hyvässä iskussa,
kun kansainvälinen talous piristyy. Parin viikon kuluttua
pidettävässä hallituksen puolivälin
tarkastelussa keskeisenä teemana on se, miten voimme kestävästi
palata nopean kasvun ja nousevan työllisyysasteen kehitysuralle.
Talouden näivettymisen estävä kehitysura
on välttämätön, jos aiomme selvitä kunnialla
väestön ikääntymisen tuomasta
haasteesta. Voimme joko valita itseään toteuttavan
näivettymisen kierteen tai tehdä asialle jotain.
Hallitus on jo tehnyt päätöksiä tutkimuksen
ja kehitystyön voimavarojen kasvattamisesta sekä panostuksista
ilmasto- ja energiateknologiaan. Yritysten kilpailukyvyn ja palveluiden
saatavuuden parantamiseksi vauhditamme tietoyhteiskuntakehitystä muun
muassa parantamalla laajakaistayhteyksiä. Uudistamme yliopistolainsäädäntöä tavoitteenamme
vahvistaa osaamistamme ja luoda edellytyksiä tuottavuuden
kestävälle kasvulle.
Vain korkea työllisyysaste ja hyvä tuottavuuden
kehitys sekä julkisissa palveluissa että yksityisellä sektorilla
takaavat, että kykenemme huolehtimaan eläkkeistä ja
julkisten hyvinvointipalveluiden riittävästä tasosta
ja saatavuudesta. Tehtävä ei ole mahdoton, mutta
haastava se on monella tavalla.
Kuten sanoin, hallituksen tärkeä lähtökohta on,
ettei taantuma saa johtaa yhteiskunnan heikoimpien aseman heikkenemiseen.
Pohjan tälle luovat hallituksen jo tekemät päätökset
perusturvan kehittämisestä sekä peruspalveluiden
rahoituksen tuntuvasta lisäämisestä.
Sosiaaliturvan kokonaisuudistuksen keskeiset linjat lyödään kiinni
lähiaikoina, ja eduskunta saa ensimmäisiä lakiesityksiä käsiteltäväkseen
jo tänä vuonna. Uudistustyössä korostuvat
meille kaikille tärkeät sanat: työ ja
turva. Sosiaaliturvaa uudistamme kannustamalla ihmisiä työntekoon
ja parantamalla pitkäjänteisellä tavalla
jälkeenjäänyttä perusturvaa,
kuten pienimpiä eläkkeitä.
Arvoisa puhemies! Maailmanlaajuinen talouskriisi voi heikentää maailmalla
kiinnostusta ilmastopolitiikan edistämiseen ja kansainvälisesti sitoviin
päästötavoitteisiin. Hallitus pitää kuitenkin
välttämättömänä,
että ilmastopoliittiset toimet etenevät tavoitteiden
mukaisesti. Suomi on sitoutunut yhdessä muiden EU:n jäsenmaiden kanssa
ajamaan Kööpenhaminan ilmastokokouksessa maailmanlaajuisia
päästövähennystavoitteita. Ilmastonmuutoksen
torjuminen on yhteinen vastuumme tulevia sukupolvia kohtaan. Hallitus
linjaa tänä vuonna tulevaisuusselonteossa myös
pitkän aikavälin energia- ja ilmastopolitiikkaa
ja ilmastonmuutokseen sopeutumista.
Maailmantalouden kriisi heijastui myös huomenna esiteltävään
ulko- ja turvallisuuspoliittiseen selontekoon. Selonteko rakentuu
laajan turvallisuuden käsitteelle. Hallitus ottaa myös
huomioon sen, että sotilaallisen voiman käyttö poliittisten
tavoitteiden saavuttamiseksi on edelleen mahdollista. Tämä heijastuu
myös arvioon Suomen turvallisuusympäristöstä.
Turvallisuuspolitiikassa hallituksen linja on selkeä. Suomen
ulko- ja turvallisuuspolitiikan peruslinjan jatkuvuus vahvistettiin
uudessa selonteossa. Laajan turvallisuuden ala korostuu entistä enemmän
selonteossa. Pidämme huolta turvallisuutemme takeena olevien
järjestelyjen voimavaroista ja toimintakyvystä.
Hallitus antaa selonteon myös Suomen EU-politiikasta
kevään aikana. Siinä todetaan maamme
EU-politiikan peruslinjaukset, toimintatapa, sisällölliset
painopisteet ja vaikuttamisstrategiamme. Tällaista kokonaisvaltaista
selontekoa ei unioniin liittymisemme jälkeen ole tehty.
Valmistelemme myös Itämeri-selontekoa. Selonteossa
keskitytään erityisesti meriympäristön suojeluun
ja merenkulun turvallisuuden parantamiseen.
Arvoisa puhemies! Eduskunnalle on toimitettu luettelo hallituksen
esityksistä ja selonteoista, jotka on tarkoitus antaa eduskunnalle
kevätistuntokaudella. Tässä yhteydessä en
käy sitä hallinnonaloittain tarkemmin läpi.
Voi kuitenkin sanoa, että alkanut vuosi jatkuu työntäyteisenä ja hallitus
toivoo eduskunnalta hyvää yhteistyötä näinä poikkeuksellisen
kriittisinä aikoina.
Pääministeri Vanhasen esittämä ilmoitus
on ruotsinkielisenä näin kuuluva:
Det är en exceptionell tid vi lever i. Världsekonomin
befinner sig i sin djupaste kris på årtionden.
Vi rör oss på grundfyllda vatten, på områden
där gamla kartor inte längre gäller.
I samma debatt för ett år sedan konstaterade jag
att regeringen trots en god ekonomisk utveckling också måste
förbereda sig på sämre alternativ inom
den ekonomiska politiken. Då kunde vi inte säkert bedöma
hur djup svackan blir. Jag framhöll också att
regeringen, tack vare att den har skött den ekonomiska
politiken och sysselsättningspolitiken väl, har
kompetens och beredskap att reagera. Riskerna har nu blivit verklighet.
Den internationella finanskrisen, som fick sin början
i augusti 2007, har lett till en global recession vars djup och
längd ingen ännu kan ge några tillförlitliga
prognoser om. Situationen har förändrats dramatiskt
sedan i somras. Redan då fanns det tecken på att
tillväxten skulle avta i länder som är
viktiga för oss, och att detta också skulle hämma
den ekonomiska tillväxten hos oss.
Bakgrunden till den globala finanskrisen finns i den kraftigt ökade
kreditgivningen i synnerhet på bostadsmarknaden i USA,
och också i flera andra länder. Speciellt de amerikanska
bostadskrediter som beviljats med hög risk visade sig vara
problematiska, för dessa paketerades och såldes
vidare utan att köparna visste vad de egentligen köpte.
Detta ledde slutligen till förlorat förtroende
på finansieringsmarknaden i och med att ingen riktigt visste
vem som skulle bli tvungen att ta på sig dessa enorma krediter,
som på senare tid visat sig vara nästan värdelösa.
De vågor som krisen orsakar väller in på olika håll
i det finländska samhället vid olika tidpunkter.
Regeringens handlingslinje är att på förhand hitta
lösningar på de problem som uppkommer i krisens
olika skeden. Krisen fick sin början på finansmarknaden.
Den gör det svårare för företag och
hushåll att få finansiering. När krisen
nu har spridit sig till realekonomin är speciellt exportföretagen
i knipa, eftersom exporten har avmattats. Företagen blir
tvungna att permittera och säga upp personal då det
inte finns tillräcklig efterfrågan. Kommunalekonomin
påverkas av recessionen i ett senare skede, när
kommunernas skatteintäkter börjar minska.
Regeringen har förbundit sig att också ta
hand om de svagare och att förhindra utslagning. Om detta
engagemang vittnar förbättringarna i grundtryggheten.
Vi vill leda Finland genom recessionen så oskadat som möjligt.
Detta förutsätter nu också att arbetslöshetsperioderna
i fråga om både dem som nu blir arbetslösa
och dem som redan är arbetslösa inte förlängs
och att de, om de blir längre, i slutändan inte
leder till fattigdomsfällor.
I höstas så gott som förlamades
hela finansieringssystemet. Hjärtat i ekonomin höll
på att stanna. Centralbankerna och regeringarna världen över
blev tvungna att vidta alldeles exceptionella åtgärder
för att förhindra en total kollaps på finansmarknaden.
I det läge som då rådde visade Europeiska
unionen prov på det ledarskap som så ofta har
efterlysts. Finland var under dessa kritiska dagar i oktober synnerligen
aktivt med och påverkade i EU. Jag vill påstå att
vår insats hade en klart större inverkan än
vanligt på händelseförloppet inom EU.
Läget på finansmarknaden har sakteliga börjat
förbättras, även om man ännu
inte kan tala om normala förhållanden. Tyvärr
har denna försiktigt positiva utveckling inte räckt
till för att undvika en recession. Produktionen och sysselsättningen
har gått klart ned på alla håll i den
utvecklade världen. Produktionsökningen har också avtagit
betydligt i de tillväxtländer som har växt snabbast.
Vi kommer att få ta del av allt sämre nyheter
från industrin. På detta sätt spred sig
krisen till realekonomin.
Finlands ekonomi har ett bra utgångsläge
inför recessionen i den internationella ekonomin. Våra
företag har starka balansräkningar. Till följd
av den ekonomiska krisen har värdet på egendom
sjunkit dramatiskt internationellt. Nationellt betydande egendom
kan snabbt och plötsligt komma till försäljning.
Statens ägarpolitik har utvecklats genom att statens minoritetsinnehav
har koncentrerats till Solidium-bolaget. Bolaget sköter
statens egendom aktivt och skickligt. Solidium kan också på ett
kontrollerat sätt ensamt eller tillsammans med andra inhemska ägare
förvärva nationellt betydande egendom. Bolaget är även
ett instrument som står till förfogande, särskilt
i exceptionella situationer.
Våra hushåll är inte på långt
när så skuldsatta som i många andra länder.
Våra statsfinanser har under flera år uppvisat
ett kännbart överskott. Tack vare en ansvarsfull
politik har statsskuldens andel av bruttonationalprodukten minskat till
cirka 30 procent, vilket innebär att den hör till de
lägsta på EU-området. Vi har kunnande
på hög nivå, och i många produktionsbranscher är
vi synnerligen konkurrenskraftiga. Trots detta drabbar recessionen
också oss i och med att orderingången från
utlandet uteblir.
Efter flera goda år har vi nu svårare tider
framför oss. Men vi har alltid klarat oss som nation — även
i mycket svårare situationer. Hotet mot vår ekonomi
kommer nu utifrån. Vi har begränsad makt att påverka
det. Men vi har trots allt egna metoder för påverkan,
och de bör användas klokt.
I egenskap av en öppen ekonomi har vi dragit stor
nytta av tillväxten i världsekonomin och världshandeln.
När situationen vänt är vi till denna
del mer sårbara än många andra länder,
eftersom vi är specialiserade på att producera
investeringsvaror. I en recession är det i allmänhet
investeringarna som avtar kraftigast, eller till och med rasar helt
och hållet.
Den totala produktionen kringskärs detta år betydligt.
Antalet sysselsatta minskar medan antalet permitterade och arbetslösa ökar.
Statsfinanserna kommer att uppvisa ett klart underskott. Tilläggsbudgetens
uppskattning av årets ökade skuldbörda
ligger på 8 miljarder euro som används till att
upprätthålla samhällsfunktionerna.
Vi kan inte heller med säkerhet säga när
vi nästa gång får uppleva tillväxt.
Detta är fakta som vi måste erkänna.
Vi finländare kan inte på egen hand stoppa den
recession som turbulensen i världsekonomin har dragit oss
in i. Vi kan däremot med egen kraft påverka krisens
djup och längd och också vilken tillväxt
och sysselsättningsutveckling vi kan uppnå när
utvecklingen inom världsekonomin blir gynnsammare. Vi kan t.ex.
påverka hurdana löneuppgörelser vi går
in för i Finland. Andra länder kommer inte att
fatta dessa beslut för oss. Vi kan också bidra
till att den börda som recessionen medför inte
läggs på de svagaste i samhället. Det
gemensamma ansvaret får en allt större betydelse
i svåra tider. Regeringen är aktiv på alla
dessa fronter.
Regeringens konjunturpolitik består av tre delar.
För det första stöder vi den inhemska
efterfrågan på ett övergripande sätt:
genom att lindra beskattningen av förvärvsinkomster
och beskattningen av mat, genom att öka och tidigarelägga offentliga
nyinvesteringar och reparationsinvesteringar i trafiknätet
och byggnadsbeståndet, gällande allt från
basväghållning till mögelskolor, och
genom att stödja privat ombyggnad på flera olika
sätt. Det sätts in betydande resurser för
utbildning av dem som blivit permitterade och arbetslösa.
De stimulansåtgärder som det redan har fattats
beslut om är i relation till bruttonationalprodukten bland
de mest omfattande i Europa. Den första tilläggsbudgeten,
som behandlas av riksdagen den här veckan, är
redan regeringens fjärde stimulanspaket.
För det andra säkerställer vi vår
banksektors funktionsförmåga genom att i likhet
med andra europeiska länder erbjuda bankerna garantier
för finansiering och även kapitalinvesteringar.
Vi kommer dessutom att revidera lagen om statens säkerhetsfond.
Min förhoppning är att bankerna i denna svåra
situation är tålmodiga inför kundernas
svårigheter och tar i bruk de statliga åtgärderna
så att vi kan säkra den lånefinansiering
som företag och hushåll behöver.
För det tredje har vi på ett radikalt sätt
breddat statens direkta finansiering och garantier till företagen,
så att de livsdugliga företagens verksamhet inte
stannar av på grund av brist på rörelsekapital.
Syftet med alla dessa åtgärder är
att hålla sysselsättningen på så hög
nivå som möjligt och se till att arbetslösheten
blir så kortvarig som möjligt. Det är
den mest hållbara linjen för enskildas och familjers
välfärd. Regeringen stöder finskt arbete
och finska löntagare och företagare.
Kommunalekonomin kommer att drabbas hårdare av recessionen
först i ett senare skede. Regeringen tog i ramförhandlingarna
upp kommunalekonomins framtida utveckling och möjliga medel
för att stärka kommunernas ekonomi. Det beslut
om att slopa FPA-avgiften som togs i samband med tilläggsbudgeten
stärker kommunalekonomin med 248 miljoner euro på årsnivå.
För de kommunala beslutsfattarna är det viktigt
att också få utsikter om en långvarig
och moderat löneuppgörelse för denna
kommunalvalsperiod. Det skulle underlätta en hållbar
planering och skötsel av kommunernas ekonomi.
Regeringen önskar att kommunerna i god tid detta år
förhandlar om en fortsättning på den
nuvarande uppgörelsen och att regeringen underrättas
om resultaten i ett så tidigt skede som möjligt.
Denna information är synnerligen viktig när det
gäller att bedöma vilka hjälpåtgärder
kommunerna ute på fältet behöver.
Men regeringen nöjer sig inte enbart med konjunkturpolitik.
Vi måste handla så att vi är så väl trimmade
som möjligt när världsekonomin repar sig.
Ett centralt tema för regeringens halvtidsöversyn
som hålls om ett par veckor är hur vi på ett hållbart
sätt kan återgå till en utveckling som innebär
snabb tillväxt och en stigande sysselsättningsgrad.
Det är av största vikt att hitta en utveckling som
hindrar ekonomin från att förtvinas, om vi med
hedern i behåll vill klara av den utmaning som en åldrande
befolkning medför. Vi kan antingen välja ett självuppfyllande
avtynande eller besluta att göra något åt
saken.
Regeringen har redan fattat beslut om att öka resurserna
inom forskning och utveckling och att satsa på klimat-
och energiteknologi. För att förbättra
företagens konkurrenskraft och tillgången till
tjänster påskyndar vi informationssamhällets utveckling
bl.a. genom att förbättra bredbandsförbindelserna.
Vi reviderar universitetslagstiftningen med målet att stärka
vårt kunnande och skapa förutsättningar
för en hållbar produktivitetsökning.
Endast en hög sysselsättningsgrad och god produktivitetsutveckling
inom den offentliga servicen och på den privata sektorn
borgar för att vi kan trygga pensionerna och en tillräcklig
nivå på och tillgång till välfärdstjänster.
Detta är inte en omöjlig uppgift, men den är
utmanande på många sätt.
Som jag nämnde är en av regeringens viktiga principer
att recessionen inte får leda till att ställningen
för de svagaste i samhället ytterligare försvagas.
För att underbygga denna princip har regeringen redan fattat
beslut om att utveckla grundtryggheten och att kännbart öka
finansieringen av basservicen.
De centrala riktlinjerna för den genomgripande reformen
av den sociala tryggheten slås fast inom kort, och de första
lagförslagen överlämnas till riksdagen
redan i år. Under arbetet med reformen framhävs
ord som är viktiga för oss alla: arbete och trygghet.
Vi omformar den sociala tryggheten genom att uppmuntra människor
att arbeta och genom att långsiktigt förbättra
de områden inom grundtryggheten som släpar efter
i utvecklingen, t.ex. de lägsta pensionerna.
Den globala ekonomiska krisen kan ute i världen försvaga
intresset för att främja klimatpolitiken och för
de internationellt bindande utsläppsmålen. Regeringen
anser dock att det är ytterst viktigt att de klimatpolitiska åtgärderna
fortgår i enlighet med målen. Finland har tillsammans med
de övriga EU-länderna förbundit sig att
vid klimatkonferensen i Köpenhamn föra fram globala
mål i fråga om utsläppsminskningen. När det
gäller att bekämpa klimatförändringen
har vi ett gemensamt ansvar för kommande generationer.
I sin framtidsredogörelse drar regeringen i år upp
riktlinjer för en långsiktig energi- och klimatpolitik
och en anpassning till klimatförändringen.
Krisen i världsekonomin har också avspeglat sig
i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse
som kommer att behandlas i morgon. Redogörelsen bygger
på ett brett säkerhetsbegrepp. Regeringen beaktar
också att det fortfarande är möjligt
att använda militära maktmedel för att uppnå politiska
mål. Detta avspeglar sig också i bedömningen
av Finlands säkerhetspolitiska omgivning.
I säkerhetspolitiken är regeringens linje
tydlig. Kontinuiteten i fråga om den grundläggande linjen
för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik befästes
i den nya redogörelsen. Området bred säkerhet
betonas mer än tidigare i redogörelsen. Vi ska
sörja för resurserna och funktionsförmågan
för de arrangemang som fungerar som garantier för
vår säkerhet.
Regeringen kommer ännu denna vår att ge en redogörelse
om Finlands EU-politik. I den fastställs de grundläggande
linjerna för vårt lands EU-politik samt tillvägagångssätt,
innehållsmässiga prioriteringar och våra
strategier för påverkan. Det här är
den första övergripande redogörelse som
görs efter anslutningen till unionen. Vi förbereder
också en redogörelse om Östersjön.
I den sätts fokus i synnerhet på skyddet av den
marina miljön och förbättrandet av sjösäkerheten.
Riksdagen har mottagit en förteckning över
de propositioner och redogörelser som regeringen har för
avsikt att överlämna till riksdagen under vårsessionen.
Jag tänker inte i detta sammanhang gå igenom dem
närmare enligt förvaltningsområde. Det
kan dock sägas att året blir arbetsfyllt, och
regeringen önskar ett gott samarbete med riksdagen under
dessa exceptionellt kritiska tider.