Pääministeri Matti Vanhanen
Arvoisa puhemies, ärade talman! Suomen talous painui
EU-alueen talouden kanssa 2000-luvun alussa useamman vuoden mittaiseen
laskusuhdanteeseen. Osa EU-maista on kiinni tässä apatiassa
edelleen. Saksa on ollut Euroopan talousveturi pitkään,
mutta sille viimeiset vuodet ovat olleet erittäin raskaita.
Työttömyys on noussut siellä ennätystasolle
ja kasvu on heikkoa. Keskinen Eurooppa ei kykene nyt auttamaan meidän
talouttamme riittävästi valopilkuistaan huolimatta.
Suomessa hallitus on viimeiset kaksi vuotta harjoittanut elvytystä.
Sekä hallitusohjelmassa sovitut menonlisäykset
että veronalennukset on toteutettu etupainotteisesti. Tällä suhdannepolitiikalla
vaikutettiin osin siihen, että ostovoiman kasvu kahdessa
vuodessa nousi ennätyksellisesti yhteensä 9 prosenttiin.
Tämä edesauttoi sitä, että Suomessa
kyettiin irtautumaan eurooppalaisesta apatiasta, ja kotimarkkinavetoinen
kasvu on luonut myös uusia työpaikkoja. Kasvu
jatkuu nyt vakaana tänäkin vuonna.
I Finland har regeringen de två senaste åren ägnat
sig åt stimulans. Såväl de utgiftsökningar om
vilka det överenskommits i regeringsprogrammet som skattesänkningarna
har genomförts med tyngdpunkten förlagd till initialskedet. Denna
konjunkturpolitik bidrog till att ökningen av köpkraften
steg rekordartat, dvs. till sammanlagt 9 procent på 2 år.
Detta hjälpte Finland att frigöra sig från
den europeiska apatin samtidigt som den hemmamarknadsdrivna tillväxten även har
skapat nya arbetsplatser. Denna stabila tillväxt fortsätter
också i år.
Tärkeimpien vientimaidemme heikko talous, globalisaation
aiheuttama kiristynyt kilpailu sekä yhteisvaluutta euron
korkea kurssitaso ovat yhdessä vaikuttaneet siihen, että vientiteollisuutemme
ja siihen liittyneet alat ovat menettäneet kotimaassa työpaikkoja.
Meillä on käynnissä talouden rakennemuutos. Globaalin
kilpailun kovin paine on kohdistunut teollisuuteen, joka on menettänyt
2000-luvulla kymmeniätuhansia työpaikkoja. Osa
niistä on siirtynyt kuitenkin suoraan palvelusektorille,
jolle on syntynyt noin 50 000 uutta työpaikkaa.
Eniten työpaikat ovat lisääntyneet koulutus-,
sosiaali- ja terveyspalveluissa, mutta myös keskeiset yksityisen
palvelutuotannon alat, kuten rahoitus- ja vakuutustoiminta, kauppa
ja monet yrityspalvelut sekä henkilökohtaiset
ja kotitalouksien palvelut, ovat työllistäneet
lisää väkeä.
Huhtikuussa 2003 uusi hallitus kirjasi tavoitteekseen 100 000
uuden työpaikan luomisen. Suurelta osin teollisuuden kehityksen
vuoksi työllisyys heikkeni hallitusohjelman hyväksymisen
jälkeen vuoden 2004 puoliväliin saakka ja oli vuoden
2004 alkupuolella jopa 20 000—30 000 pienempi
kuin huhtikuussa 2003. Jo ennen kuin hallituksen toimet olivat ehtineet
vaikuttaa yhtään, olimme laskeneet näin
kymmeniätuhansia työpaikkoja alle kevään
2003 lähtötason.
Tämä vaalikauden alun laskeva kehitys johtui eurooppalaisista
suhdanteista. Nopeimmillaankin poliittiset päätökset
heijastuvat työllisyyteen vasta kuukausien päästä.
Nyt noudatettu elvytyspolitiikka esti suuremmat menetykset ja alkoi purra
kunnolla vuoden 2004 kuluessa, jolloin työllisyys alkoi
nopeasti vahvistua talouden kasvun myötä.
Olennaista on päästä taloudessa ja
työllisyydessä kasvu-uralle. Hallitus toteuttaa
määrätietoisesti ohjelmaansa, ja eduskunta
saa tänä vuonna käsiteltäväkseen
vielä useita työllisyyden parantamiseen tähtääviä esityksiä.
Palaan niihin hiukan jäljempänä. Emme
ryhdy ennustajiksi; tavoitteiden toteutumisen aikajänne
näkyy aikanaan tilastoista.
Uusien työpaikkojen määrä riippuu
lopulta yksityisen sektorin, työmarkkinoiden ja valtion ja
kuntien politiikan yhteisvaikutuksesta.
Suomella on hyvät ja vakaat edellytykset vakaaseen
kehitykseen. Olemme hoitaneet perusasiat hyvin. Osaamisemme monilla
alueilla on huippuluokkaa, ja nuorten keskimääräinen
peruskoulutus sai juuri ykkössijan kansainvälisessä tutkimuksessa.
Hallitus vahvistaa koulutuksen ja tutkimuksen laatua, tehokkuutta
ja vaikuttavuutta.
Ammattikorkeakoulut ovat vakiinnuttaneet asemansa työelämälähtöisinä korkeakouluina.
Keväällä eduskunnan
käsittelyyn tulee esitys ammattikorkeakoulujen jatkotutkintojen
vakinaistamisesta.
Toisen asteen ammatillisen koulutuksen merkitys on työvoiman
saatavuuden ja koko kansantalouden tuottavuuden kannalta tärkeää.
Ammatillisen koulutuksen laatua ja houkuttelevuutta vahvistetaan
liittämällä osaamisen näytöt
ammatilliseen peruskoulutukseen. Tästäkin tulee
esitys eduskuntaan kevään kuluessa.
Olemme myös koko yhteiskuntana kansainvälistymässä paremmin.
Yritystoiminnan yleinen toimintaympäristömme saa
kiitosta kansainvälisissä arvioissa. Me olemme
saavuttaneet ykkössijoja vuosien työskentelyn
jälkeen kilpailukyvyssä, nuorten koulutustasossa,
ja nyt on hyvä myös mainita: olemme saaneet ykkössijan
myös Maailman talousfoorumin kestävän
kehityksen kansainvälisessä vertailussa.
Suomen asemassa olevan maan on huolehdittava kilpailukyvystään
olemalla myös logistiikassa muita maita tehokkaampi. Osana
tätä työtä liikenne- ja viestintäministeriö asetti
kesällä laajapohjaisen työryhmän,
jonka tehtävänä on laatia kehitysohjelma
Suomen logistisen aseman vahvistamiseksi EU:n ja Venäjän
välillä. Ensi kesänä valmistuvan
työn tavoitteena on elinkeinoelämän logistiikkapalvelujen
kehittäminen sekä alan liiketoiminnan ja tehokkuuden
edistäminen.
Arvoisa puhemies! Yhteiskuntamme kykenee myös laajalla
rintamalla luomaan vakaat ja ennustettavat toimintapuitteet. Syksyn
lopulla aikaansaatu tuposopimus luo poikkeuksellisen pitkäksi
ajaksi vakaan ja ennustettavan toimintaympäristön
suomalaiselle työlle. Siihen on yhdistetty maltillinen
mutta pitkäjänteinen tuloveropolitiikka.
Talven ja kevään aikana on syytä odottaa,
että myös ne alat, jotka eivät vielä ole
sopimuksessa mukana, lähtevät yhteiseen linjaan
mukaan. Vientimme on kotimarkkinakasvun jälkeen nyt elpymässä,
ja tätä hyvää alkua kaikkien
on syytä tukea tosissaan. Vientimme ponnahtikin marraskuussa
poikkeukselliseen 19 prosentin ja joulukuussa jopa 22 prosentin
kasvuun. Tästä on hyvä jatkaa. Häiriöitä ei
nyt kaivata.
Meillä ei silti ole mitään syytä huokaista
helpotuksesta. Eurooppa on edelleen tärkein kauppa-alueemme
ja tulee sitä olemaan, ja EU:n yleinen talouskehitys heijastuu
myös voimakkaasti meille. On syytä kaikin tavoin
tukea komission uuden puheenjohtajan José Manuel Barroson
linjapuhetta, jossa hän asetti talouden kehittämisen EU:n
ykkösasiaksi. Se ei vähättele EU:n muiden tärkeiden
politiikka-alojen merkitystä, vaan yksinkertaisesti korostaa
sitä, että EU:n pitää pärjätä myös
leipälajissaan taloudessa ja yhteismarkkinoiden toimivuudessa.
Europa är fortfarande vårt viktigaste handelsområde
och den allmänna ekonomiska utvecklingen inom EU avspeglar
sig starkt också hos oss. Det är skäl
att på allt sätt hålla med och stöda
kommissionens nya ordförande José Manuel Barroso,
som i sitt linjetal framför att utvecklandet av ekonomin
bör ges högsta prioritet inom EU.
Euroopan unionilla on vain rajalliset mahdollisuudet vaikuttaa
tähän, sillä kilpailukyvyn kannalta ratkaisevat
päätökset tehdään jäsenvaltioissa.
EU voi kuitenkin vaikuttaa paljon kehittämällä yhteismarkkinoiden
toimintaa ja painostamalla jäsenvaltioita saman suuntaiseen
toimintaan kilpailukyvyn parantamiseksi.
Tänä keväänä unioni
saa väliarvion viisi vuotta sitten asettamastaan Lissabonin
strategiasta. Tulosten valossa väliarvio ei ole kehuttava.
Tämän pitää herättää unioni
ja sen jäsenvaltiot liikkeelle. Menestyvätkin
kansantaloudet voivat painua pitkäksi ajaksi apatiaan,
elleivät ne kykene uudistumaan. Tästä taloushistoria
tuntee viime ajoiltakin varoittavia esimerkkejä. EU-alueella on
tämä riski, ja riskiä kasvattaa se, että samaan aikaan
maailmassa on erittäin dynaamisia ja houkuttelevia alueita
investointien kohteeksi. Suomi joutuu painiskelemaan globalisaation
muuttamien ehtojen kanssa, mutta niin joutuu koko unioni tekemään.
Laajakaan talousalue ei ole tälle kehitykselle immuuni.
Suomen on pienenä kansantaloutena kyettävä monien
kansainvälisten yritystemme esimerkkiä noudattaen
avaamaan taloutemme maailmanlaajuiseksi. Meidän on kyettävä lisäämään
kauppaamme erityisesti nopeasti kasvavien alueiden kanssa. Samalla
tämä merkitsee EU-alueen suhteellisen osuuden
alentumista kaupassamme. Suomelle voidaan saada parempi talouskasvu
ja parempi työllisyys tekemällä yhteistyötä Kiinan, Intian,
Venäjän ja muiden nopeasti kasvavien alueiden
kanssa. Globalisaatio on pienelle ja ketterälle taloudelle
mahdollisuus, ei uhka.
Jotta Suomi pärjäisi maailmalla, hallitus
on lisäämässä satsausta entisestään
t&k-panostuksiin, auttamassa ideoiden muuttumista markkinoille
kelpaaviksi tuotteiksi ja palveluiksi. Viemme yhteiskuntaamme eteenpäin
tietoyhteiskuntakehityksen kärkipaikoilla ja huolehdimme
kaiken perustana olevasta koulutuksesta.
Tämän vuoden alusta astui voimaan mittava yritysverotuksen
kevennys, jonka vaikutukset näkyvät aikanaan yritysten
kasvuhakuisuuden lisääntymisenä. Tätä täydennettiin
vielä joulukuisella päätöksellä ensi
vuoden alusta voimaan astuvalla varallisuusveron poistolla.
Kun luodaan laajaa pohjaa kansainväliselle menestykselle
yhteisvoimin, pitää myös menestyjien
muistaa kotimaataan. Muuten emme pärjää.
Yhteinen ongelmamme on yhä, että viennin tuomaa
suurta ylijäämää ei investoida
kylliksi Suomeen.
Myös ympäristökysymykset ja kestävän
kehityksen periaatteen toteuttaminen ovat osa kansainvälistymistä ja
globalisaatiokehitystä. Suomella on paljon parannettavaa
tuotannon ja kulutuksen materiaali- ja energiatehokkuudessa. Tämän
vuoden aikana tullaan käynnistämään
kansallisen kestävän kehityksen strategian ajantasaistaminen.
Myös kansallisen ilmasto- ja energiastrategian päivitys
valmistuu kuluvana keväänä, jossa huomioidaan
muun muassa EU:n päästökauppajärjestelmä ja
Kioton ilmastosopimuspöytäkirjan voimaan astuminen
ensi viikolla. Hälyttävät tiedot ilmastonmuutoksen
vaikutuksista arktisilla alueilla vaativat tarkistuksia ilmastopolitiikkaan
niin Suomessa kuin kansainvälisestikin.
Suomalainen maatalous käy parhaillaan läpi EU:n
maatalouspolitiikan uudistuksesta johtuvia muutoksia. Neuvottelut
uudistuksen toimeenpanosta ovat loppusuoralla. Tämän
jälkeen hallitus antaa syksyllä maatalouspoliittisen
selonteon eduskunnalle.
Arvoisa puhemies! Vahvempi talous on edellytys sille, että kykenemme
myös kehittämään julkisia palveluitamme
muuttuvien tarpeiden mukana. Osa vahvaa taloutta on tuottavuuden
lisääminen julkisissa palveluissa. Tuottavuuserot eri
palveluiden tuottamisessa varsin samanlaistenkin kuntien välillä ovat
aivan liian suuret. Hallitus onkin käynnistänyt
palvelurakennehankkeen, jossa etsitään yhdessä kuntakentän kanssa
ratkaisuja, joilla palvelut kyetään turvaamaan
ikääntyvässä yhteiskunnassa.
Valtio on lisännyt rahoitusta julkisiin palveluihin
nyt tuntuvasti. Näillä lisäyksillä on
rajansa. Päähuomio on siksi kohdistettava tuottavuuden
lisäämiseen.
Hallitus antaa eduskunnalle piakkoin uuden valtionosuuslainsäädännön.
Valtionosuuksilla ei kuitenkaan kyetä kovin voimakkaasti
ohjaamaan kuntien toimintaa. Kunnat päättävät
siitä, miten rahat käytetään.
Uusien kunnanvaltuustojen onkin tehtävä työnsä.
Pitää verrata oman kunnan organisointitapoja parhaisiin
käytäntöihin ja kantaa vastuu siitä,
että tiedossa olevalla verotulokehityksellä ja
valtionosuuksilla rahat riittävät.
Valtio ei lisää kuntien menotaakkaa uusilla velvoitteilla.
Myös työmarkkinatukiuudistus toteutetaan kuntien
kannalta kustannusneutraalilla tavalla. Uudistuksella lisätään
aktiivitoimien tarjontaa kaikkein vaikeimmassa työmarkkina-asemassa
oleville ihmisille ja samalla lisätään
toimiin osallistumisen velvoittavuutta. Pitkäkestoista
työttömyyttä ei voi alentaa ilman kuntien
ja valtion kiinteää yhteistyötä.
Työttömyyden pitkittymistä ennaltaehkäistään
muun muassa muutosturvan ja nuorten yhteiskuntatakuun avulla.
Hallitus päättää lähiviikkojen
aikana myös niin sanotun matalan tuottavuuden alojen tuesta. Tämä uudistus
lisää osaltaan sen työvoiman kysyntää,
jonka aktivointiin myös työmarkkinatuen uudistuksella
tähdätään.
Arvoisa puhemies! Hallitus valmistelee yhdessä EU-kumppaniemme
kanssa unionin kriisinhallinnan nopean toiminnan kykyjen parantamista.
Tässä kuljetaan aikataulussa. Kansainväliseen
yhteisvastuuseen kuuluu nykyään nopea toimintakyky,
jota käytetään kansainvälisten
sääntöjen mukaan. Erityisesti kehittyneiden
yhteiskuntien, kuten EU:n, osuus tästä yhteisvastuusta on
toimintakyvyn turvaaminen, olipa sitten kyse siviili- tai sotilaallisesta
kriisinhallinnasta.
Hallitus antaa sotilaalliseen kriisinhallintaan liittyvät
esitykset tämän vuoden aikana.
Eduskunta hyväksyi joulun alla turvallisuuspoliittisen
selonteon. Tässä yhteydessä haluan kiinnittää huomiota
sisäisen turvallisuuden ohjelmaan, jonka hallitus hyväksyi
viime syksynä. Laajan ohjelman kaksi keskeistä teemaa
ovat ennaltaehkäisy ja yhteistyö.
Sisäisen turvallisuuden vahvistamisessa avainkysymyksiä ovat
väkivaltarikollisuuden vähentäminen ja
syrjäytymisen estäminen, siviilikriisinhallinta
ja kotimaan valmiuden ylläpitäminen sekä liittyminen
kansainväliseen kriisinhallintaan ja katastrofiapuun, kotimaisen
suuronnettomuusvalmiuden ylläpitäminen ja harmaan talouden
torjunta. Hallitus on sitoutunut näiden asioiden edistämiseen.
Tällä viikolla vietettiin kansallista tietoturvapäivää.
Kyse on aiheesta, jossa lapsemme opettavat meitä. Tietoturvan
edistäminen on olennainen osa hallituksen tietoyhteiskuntaohjelmaa. Tietoturvan
puutteet aiheuttavat jo nyt huomattavaa haittaa työelämälle
ja tavallisille ihmisille. Yhteiskunnan tietojärjestelmien
monimutkaistuessa tietoturvan riskit kasvavat entisestään.
Suomalaisilla on mahdollisuus pienenä ja hyvin koulutettuna
kansakuntana yltää tietoturvan käytännön
osaamisessa huipulle. Vahvistaisimme sillä olennaisesti
asemaamme tietoyhteiskuntana. Ihmisten pitää voida
luottaa siihen, että järjestelmät toimivat
moitteettomasti ja että luottamuksellista tietoa ei päädy
sivullisten silmiin. Perustuslakimme mukaan kirjeen, puhelun ja muun
luottamuksellisen viestin salaisuus on loukkaamaton, ja tämä periaate
on järjestelmämme kulmakiviä myös
uuden teknologian aikakaudella.
Arvoisa puhemies! Suomi valmistautuu tämän
vuoden kuluessa tulevaan EU-puheenjohtajakauteen yhdessä Itävallan
kanssa. Teemme vuodelle 2006 yhteisen ohjelman, joka nojaa EU:n
yhteiseen agendaan.
Eduskunta saa käsiteltäväkseen tänä vuonna EU:n
uuden perustuslaillisen sopimuksen, perustuslain. Uuden sopimuksen
myötä unionin toimielinrakenne kehittyy sellaiseksi,
että unioni voi jatkaa laajentumistaan ja säilyttää toimintakykynsä myös
yli 25 jäsenmaan järjestönä.
Uusi sopimus vie unionin päätöksentekoa
avoimempaan suuntaan ja lisää unionin tehokkuutta.
Uusi sopimus vaatii tullakseen voimaan kaikkien 25 jäsenmaan
hyväksynnän. Ilman tätä hyväksyntää emme
palaa mihinkään kymmenen vuoden takaiseen unioniin
vaan Nizzan sopimuksen mukaiseen unioniin. Hallituksen on helppo suosittaa
uuden sopimuksen hyväksymistä, ja me tarvitsemme
myös kansalaiskeskustelua uudesta sopimuksesta. Keskustelua
Suomessa on käyty konventin ja hvk:n aikana. Nyt tarvitaan
uusi ja tärkein kierros, kun esitys annetaan eduskunnalle
ja täällä perusteellisesti käsitellään.
Neuvottelut unionin rahoituskehyksistä vuosille 2007—2013
aloitettiin heti hallitustenvälisen konferenssin päättymisen
jälkeen, ja niitä käydään
varmuudella koko kuluvan vuoden ajan. Tuemme voimakkaasti tämänhetkistä puheenjohtajamaata
Luxemburgia sen pyrkimyksessä päästä rahoituskehyksistä poliittiseen
sopimukseen kesäkuun Eurooppa-neuvostossa.
Mahdollisuus sopimukseen Luxemburgin puheenjohtajakaudella on
olemassa, vaikka tehtävä onkin poikkeuksellisen
vaikea. Jäsenmaiden viralliset kannat eivät ole
lähentyneet toisiaan, melkein päinvastoin. Erityisesti
niin sanotun yhden prosentin klubin ja toisaalta koheesiomaiden ja
uusien jäsenmaiden ja komission kannat ovat edelleen tavattoman
kaukana toisistaan.
Arvoisa puhemies! Kuluva vuosi on meille myös juhlavuosi.
Suomi on nyt ollut unionin jäsen kymmenen vuotta. Juhlimme
näitä tasavuosia suomalaiseen tapaan pääosin
työn merkeissä. Siinä ei kuitenkaan ole
ihan kaikki, muistamme tätä jäsenyyden
merkkivuotta myös keväällä juhlaseminaarilla,
johon myös komission puheenjohtaja tulee.
Detta år är ett jubileumsår för
oss. Finland har nu varit medlem i unionen i tio år. Vi
kommer att fira dessa jämna år på finländskt
sätt, dvs. huvudsakligen i arbetets tecken men kommer också att bland
annat ordna ett jubileumsseminarium. Kommissionens ordförande
Barroso kommer också att besöka Finland i dessa
tecken.
Arvoisa puhemies! Pyydän, että puheeni ruotsinnos
otetaan pöytäkirjaan.
Pääministeri Vanhasen ilmoitus on ruotsinkielisenä näin
kuuluva:
Finlands ekonomi drabbades i början av 2000-talet
tillsammans med EU-områdets ekonomi av en lågkonjunktur
som pågick i flera år. En del av EU-länderna
sitter fortsättningsvis fast i denna apati. Tyskland har
länge haft rollen som Europas ekonomiska lok, men de senaste åren
har varit särskilt tunga för landet. Arbetslösheten
har stigit till rekordnivå och tillväxten är
svag. Mellaneuropa är just nu inte i stånd att
hjälpa vår ekonomi i tillräcklig grad
trots ljusglimtarna.
I Finland har regeringen de två senaste åren ägnat
sig åt stimulans. Såväl de utgiftsökningar om
vilka överenskommits i regeringsprogrammet som skattesänkningarna
har genomförts med tyngdpunkten förlagd till initialskedet.
Denna konjunkturpolitik bidrog till att ökningen av köpkraften
steg rekordartat, dvs. till sammanlagt 9 procent på 2 år.
Detta hjälpte Finland att frigöra sig från
den europeiska apatin samtidigt som den hemmamarknadsdrivna tillväxten även
har skapat nya arbetsplatser. Den stabila tillväxten fortsätter
också i år.
Den svaga ekonomin i våra viktigaste exportländer,
den åtstramade konkurrensen till följd av globaliseringen
samt den höga kursen på vår gemensamma
valuta euron har tillsammans bidragit till att vår exportindustri
och branscherna i anslutning till den har förlorat arbetsplatser
i hemlandet.
Vår ekonomi håller på att genomgå en
strukturförändring. Inom den globala konkurrensen ligger
det hårdaste trycket på industrin, som på 2000-talet
har förlorat tiotusentals arbetsplatser. En del av dessa
arbetsplatser har dock direkt överförts till servicesektorn,
inom vilken har uppkommit cirka 50 000 nya arbetsplatser.
Mest har arbetsplatserna ökat inom utbildnings- och social-
och hälsovårdstjänsterna, men även
de viktigaste sektorerna inom den privata serviceproduktionen, t.ex.
finansierings- och försäkringsverksamheten, handeln
och mångahanda företagstjänster liksom även
privata tjänster och hushållstjänster
har sysselsatt i tilltagande grad.
I april 2003 uppställde den nya regeringen som mål
att under denna valperiod skapa 100 000 nya arbetsplatser.
Till stora delar som en följd av industrins utveckling
försämrades sysselsättningen efter att
regeringsprogrammet hade godkänts fram till mitten av 2004
och var under den första hälften av 2004 t.o.m.
20 000—30 000 personer lägre än
i april 2003. Redan innan regeringens åtgärder
hade hunnit ha någon verkan hade antalet arbetsplatser
sålunda sjunkit med flera tiotusental under utgångsnivån
våren 2003.
Den sjunkande trenden i början av valperioden var
en följd av de europeiska konjunkturerna. Fastän
politiska beslut verkställs i snabb takt avspeglar de sig
på sysselsättningen först flera månader
senare. Den stimulanspolitik som iakttagits förhindrade
större förluster och började bita på allvar
först under 2004, då sysselsättningen
snabbt började förstärkas i takt med
den ekonomiska tillväxten.
Det väsentliga är att vi inom ekonomin och sysselsättningen
kommer in på ett spår av tillväxt. Regeringen
genomför målmedvetet sitt program och till riksdagen
kommer ännu i år att överlämnas
ett flertal propositioner med förslag till åtgärder
för förbättrande av sysselsättningen. Jag återkommer
till propositionerna nedan. Vi kommer inte med några profetior,
statistiken visar i sinom tid hur lång tid det tog att
förverkliga målen.
Antalet nya arbetsplatser beror i sista hand på samverkan
mellan den privata sektorn, arbetsmarknaden samt statens och kommunernas
politik.
Finland har goda förutsättningar för
en stabil utveckling. Vi har skött de grundläggande
frågorna väl. Vårt kunnande är
av toppklass inom många områden och den genomsnittliga
grundläggande utbildningen hos våra ungdomar tog just
första plats i en internationell undersökning. Regeringen
förstärker utbildningens och forskningens kvalitet
och effektivitet.
Yrkeshögskolorna har etablerat sin ställning som
arbetslivsinriktade högskolor. Under våren kommer
regeringen att till riksdagen överlämna en proposition
om permanentande av påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor.
Yrkesutbildning på det andra stadiet har stor betydelse
med tanke på tillgången på arbetskraft och
produktiviteten inom hela samhällsekonomin. Yrkesutbildningens
kvalitet och attraktivitet förstärks genom att
man inom den yrkesinriktade grundutbildningen inför ett
system med prov på kunnande. En proposition om detta överlämnas
till riksdagen under våren.
Också vårt samhälle som helhet håller
på att bli allt mer internationellt. Den allmänna
verksamhetsmiljön för företagsverksamheten
får beröm i internationella bedömningar.
Finland kom på första plats också i en
av Världsekonomiskt forum utförd internationell
jämförelse gällande hållbar
utveckling.
Ett land i Finlands ställning måste sörja
för sin konkurrenskraft genom att vara effektivare än andra
länder även i fråga om logistik. Som
ett led i detta arbete tillsatte kommunikationsministeriet på sommaren
en arbetsgrupp på bred bas med uppgiften att göra
upp ett utvecklingsprogram för att stärka Finlands
logistiska ställning i trafiken mellan EU och Ryssland.
Syftet med det arbete som slutförs inkommande sommar är
att utveckla de logistiska tjänsterna samt främja
affärsverksamheten och effektiviteten inom branschen.
Vårt samhälle är också i
stånd att på bred front skapa stabila och förutsebara
ramar för verksamheten. Det inkomstpolitiska avtal som
nåddes i slutet av hösten skapar för
en exceptionellt lång tid en stabil och förutsebar
verksamhetsmiljö för det finländska arbetet.
Avtalet är förknippat med en moderat men långsiktig
inkomstskattepolitik.
Det finns under vintern och våren skäl att
vänta att även de branscher som ännu
inte har anslutit sig till avtalet kommer att ansluta sig till den allmänna
linjen. Vår export håller nu på att återhämta
sig tack vare tillväxten på hemmamarknaden och
det är skäl för alla parter att på allvar
stöda denna goda början. I november ökade
vår export också exceptionellt mycket, med 19
procent, och i december med hela 22 procent. Detta är en
bra början, nu behövs inga störningar.
Trots detta har vi ingen orsak att andas ut av lättnad.
Europa är fortfarande vårt viktigaste handelsområde
och den allmänna ekonomiska utvecklingen inom EU avspeglar
sig starkt också hos oss. Det är skäl
att på allt sätt hålla med och stöda
kommissionens nye ordförande José Manuel Barroso
som i sitt linjetal framhöll att utvecklandet av ekonomin
bör ges högsta prioritet inom EU. Barroso uttrycker
inte ringaktning för andra viktiga politikområden
inom EU, utan understryker helt enkelt det faktum att EU måste klara
sig även i sin paradgren ekonomin och upprätthållandet
av en fungerande gemensam marknad.
Europeiska unionen har endast begränsade möjligheter
att påverka detta, eftersom de beslut som är avgörande
med tanke på konkurrenskraften fattas i medlemsstaterna.
EU kan likväl i hög grad påverka händelseförloppet
genom att utveckla verksamheten på den gemensamma marknaden
och samtidigt pressa medlemsstaterna att bedriva liknande verksamhet
för förbättrande av konkurrenskraften.
Unionen får i vår en mellanutvärdering
av sin Lissabonstrategi, som slogs fast för fem år
sedan. I ljuset av resultaten är mellanutvärderingen inte
att skryta med. Detta måste väcka och mobilisera
unionen och dess medlemsstater. Också framgångsrika
samhällsekonomier kan försjunka i apati för
lång tid om de inte förmår förnya sig.
Den ekonomiska historien känner till varnande exempel på detta även
från senaste tid. Inom EU-området existerar denna
risk, och risken ökar ytterligare eftersom det samtidigt
på andra håll i världen finns synnerligen
dynamiska och lockande områden för investeringar.
Finland är tvunget att brottas med villkor som ändrats
till följd av globaliseringen, men detta gäller
samtidigt hela unionen. Inte ens ett vidsträckt ekonomiskt
område är immunt för en dylik utveckling.
Finland måste som en liten samhällsekonomi följa
det exempel som våra internationella företag föregått
med och utveckla ekonomin i en världsomspännande
riktning. Vi måste kunna öka vår handel
i synnerhet med de snabbt växande områdena. Samtidigt
innebär detta att EU-områdets relativa andel i
vår handel minskar. Finland kan uppnå en bättre
ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning
genom att bedriva samarbete med Kina, Indien, Ryssland och andra
snabbt växande områden. För en liten
och smidig ekonomi är globaliseringen en möjlighet,
inte ett hot.
För att klara sig globalt ökar regeringen
ytterligare sina satsningar på forskning och utveckling
genom att bistå vid omvandlingen av idéer till
marknadsdugliga produkter och tjänster. Vi lotsar fram
vårt samhälle utifrån en topplats i fråga
om informationssamhällets utveckling och sörjer
för utbildningen, som utgör grunden för hela
systemet.
Vid ingången av detta år trädde
en omfattande lättnad i företagsbeskattningen
i kraft, och verkningarna kommer i sinom tid att synas som en strävan
till tillväxt hos företagen. Detta kompletterades
med ett beslut i december om slopande av förmögenhetsskatten
vid ingången av nästa år.
Då man med gemensamma krafter skapar en grund för
internationell framgång, måste de som har framgång
också hålla sitt hemland i minnet. Annars klarar
vi oss inte. Vårt gemensamma problem är alltjämt
att det från exporten härrörande stora överskottet
inte i tillräckligt hög grad investeras i Finland.
Även miljöfrågorna och genomförandet
av principen om hållbar utveckling utgör en del
av internationaliseringen och globaliseringsutvecklingen. Finland
har en hel del att förbättra i fråga om
material- och energieffektiviteten i samband med produktion och
konsumtion. Under detta år kommer man att inleda en uppdatering
av den nationella strategin för hållbar utveckling.
Vidare kommer en uppdatering av den nationella klimat- och energistrategin
att slutföras under våren och i den beaktas bl.a.
EU:s system för utsläppshandel och att Kyotoprotokollet
träder i kraft nästa vecka. De alarmerande uppgifterna om
vilka följder klimatförändringarna har
på de arktiska områdena kräver att klimatpolitiken
ses över såväl i Finland som internationellt.
Jordbruket i Finland genomgår som bäst förändringar
till följd av reformen av EU:s jordbrukspolitik. Förhandlingarna
om hur reformerna skall verkställas är på slutrakan.
Efter detta avger regeringen på hösten en jordbrukspolitisk redogörelse
till riksdagen.
En starkare ekonomi är en förutsättning
för att vi också skall kunna utveckla vår
offentliga service enligt de föränderliga behoven. Ökandet
av produktiviteten i den offentliga servicen utgör ett element
i en stark ekonomi. Skillnaderna i hur olika tjänster produceras
i t.o.m. mycket likadana kommuner är alldeles för
stora. Därför har regeringen startat ett projekt
för utveckling av servicestrukturen inom vilket man i samarbete
med kommunerna söker lösningar på hur
tjänsterna skall kunna tryggas i ett samhälle
med stigande medelålder.
Staten har nu avsevärt ökat finansieringen
av offentliga tjänster. Det finns en gräns för
dessa ökningar. Uppmärksamheten skall därför
i första hand riktas till att öka produktiviteten.
Regeringen överlämnar inom kort till riksdagen
en proposition med förslag till ny statsandelslagstiftning.
För närvarande kan man dock inte med statsandelar
i någon större utsträckning styra kommunernas
verksamhet. Kommunerna fattar själva beslut om hur medlen
används. De nya kommunfullmäktige skall utföra
sitt arbete. Den egna kommunens organiseringspraxis skall jämföras
med bästa praxis samtidigt som man bär ansvar
för att medlen räcker till med tanke på den förestående
utvecklingen i fråga om skatteinkomster och statsandelar.
Staten kommer inte att öka kommunernas utgiftsbörda
med nya förpliktelser. Också reformen av arbetsmarknadsstödet
genomförs på ett för kommunerna kostnadsneutralt
sätt. Genom reformen utvidgas utbudet på aktiva åtgärder
för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samtidigt
som skyldigheten att delta i åtgärderna stramas åt.
Den långvariga arbetslösheten kan inte minskas
utan ett fast samarbete mellan kommunerna och staten. Man går
in för att förebygga långvarig arbetslöshet
bland annat genom omställningsskydd och samhällsgaranti
för unga.
Regeringen fattar inom de närmaste veckorna även
beslut om stödet till så kallade lågproduktiva
branscher. Denna reform ökar i sin tur efterfrågan
på den arbetskraft som även utgör en
målgrupp för aktiveringsåtgärderna
i reformen av arbetsmarknadsstödet.
Regeringen bereder i samarbete med våra EU-partner
utvecklandet av beredskapen för snabbinsatser i krishanteringen.
I det här följer vi en tidtabell. Till det internationella
gemensamma ansvaret hör numera snabb handlingsförmåga,
realiserad enligt internationella regler. I synnerhet de högutvecklade
samhällena, såsom EU, bär sin andel av
detta gemensamma ansvar genom att trygga handlingsförmågan,
oavsett om det är fråga om civil eller militär
krishantering.
Regeringen överlämnar under innevarande år till
riksdagen de förslag som hänför sig till
den militära krishanteringen. Riksdagen godkände strax
före jul den säkerhetspolitiska redogörelsen.
I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamhet
vid det program om den inre säkerheten som regeringen godkände
förra hösten. Det omfattande programmets två centrala
teman är förebyggande åtgärder
och samarbete.
I förstärkandet av den inre säkerheten är
nyckelelementen att minska våldsbrottsligheten och förebygga
utslagning, den civila krishanteringen och upprätthållandet
av den inhemska beredskapen samt anslutning till den internationella
krishanteringen och katastrofhjälpen, upprätthållande
av en inhemsk beredskap för storolyckor och bekämpande
av den ekonomiska gråzonen. Regeringen har förbundit
sig att främja dessa frågor.
Denna vecka firades den nationella informationssäkerhetsdagen.
Detta är ett ämne i vilket våra barn
undervisar oss. Främjandet av informationssäkerheten är
en viktig del av regeringens informationssamhällsprogram.
Brister i informationssäkerheten medför redan
nu betydande olägenheter för arbetslivet och gemene
man. I och med att datasystemen i samhället blir allt mer
invecklade ökar informationssäkerhetsriskerna
ytterligare.
Finländarna har som ett litet och välutbildat folk
möjlighet att nå en topplats när det
gäller praktiska kunskaper i informationssäkerhet.
Genom detta skulle vi väsentligt stärka vår
ställning som informationssamhälle. Medborgarna
skall kunna lita på att systemen fungerar oklanderligt och
att konfidentiella uppgifter inte kommer i utomståendes
händer. Enligt vår grundlag är brev- och
telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga
meddelanden okränkbar. Denna princip är en hörnsten
i vårt system även i den nya teknologiåldern.
Finland förbereder sig under innevarande år för
det kommande EU-ordförandeskapet tillsammans med Österrike.
Vi utarbetar ett gemensamt program för år 2006,
vilket kommer att stöda sig på EU:s gemensamma
agenda.
Riksdagen kommer i år att behandla EU:s nya konstitutionella
fördrag, grundlagen. I och med det nya fördraget
kommer unionens institutionella struktur att utvecklas så,
att unionen kan fortsätta sin utvidgning och bibehålla
sin handlingskraft även som en organisation med mer än
25 medlemsländer. Det nya fördraget för
unionens beslutsfattande i en öppnare riktning och ökar unionens
effektivitet.
För att kunna träda i kraft kräver
det nya fördraget samtliga 25 medlemsländers godkännande.
Utan detta godkännande återgår vi inte
till unionen sådan den var för tio år
sedan utan till unionen enligt Nicefördraget. Det är
lätt för regeringen att rekommendera att det nya
fördraget bör godkännas. Vi behöver
också en medborgardiskussion om det nya fördraget.
I Finland har diskussioner förts under tiden för
konventet och regeringskonferensen, men nu är det dags
för en ny, och den viktigaste, omgången när
propositionen skall överlämnas till riksdagen
för en ingående behandling här.
Förhandlingarna om unionens ekonomiska ramar för
perioden 2007—2013 inleddes genast efter att regeringskonferensen
avslutades. Förhandlingarna kommer utan tvivel att pågå hela detta år.
Vi stöder fullt ut det nuvarande ordförandelandet
Luxemburg i dess strävan att nå ett politiskt
avtal om de ekonomiska ramarna i Europeiska rådet i juni.
Hoppet om att ett avtal skall fås till stånd
under Luxemburgs ordförandeskap lever än, även om
uppgiften är exceptionellt svår. Medlemsstaternas
officiella ståndpunkter har inte närmat sig varandra,
snarare tvärtom. I synnerhet de ståndpunkter som
omfattas av å ena sidan den s.k. enprocentsklubben och å andra
sidan kohesionsländerna samt de nya medlemsstaterna och
kommissionen avviker fortfarande mycket från varandra.
Detta år är också ett jubileumsår
för oss. Finland har nu varit medlem i unionen i tio år.
Vi kommer att fira dessa jämna år på finländskt
sätt, dvs. huvudsakligen i arbetets tecken, men kommer
också att bl.a. ordna ett jubileumsseminarium. Kommissionens
ordförande kommer också att besöka Finland
i dessa tecken.