30. Internationellt bistånd

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet och i det utvecklingspolitiska programmet från 2004 åtog sig den förra regeringen att göra det möjligt att höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av BNI så som FN rekommenderar. Den förra regeringens program hade som mål att höja anslagen till målnivån senast 2010 med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tidsfristen sköts fram till 2015. Bland de övriga nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för många år sedan nått målet 0,7 procent och rentav överskridit det.

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu ett anslag för utvecklingssamarbete som motsvarar ca 0,46 procent av bruttonationalinkomsten.

Kristdemokraterna ser det som viktigt att biståndsanslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla anslagen för frivilligorganisationer. Denna budgetmotion ingår i vår skuggbudget. I en anknytande lagmotion föreslår vi också en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd för att öka medborgaraktiviteten.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Strävan är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015. Antalet fattiga har nu statistiskt sett ökat med 400 miljoner eftersom Världsbanken höjde fattigdomsgränsen till 1,25 dollar per dag i september.

Enligt undersökningar är majoriteten av medborgarna beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom utvecklingssamarbete kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. För att lindra nöden i världen bör vi målinriktat öka biståndsresurserna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 354/2008 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 30 000 000 euro för frivilliga organisationers utvecklingssamarbete.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Domstolarna i vårt land har för närvarande välutbildad och kunnig personal. Men enbart detta garanterar inte en tillfredsställande kundtjänst. Domstolarna kämpar med allt mer komplicerade och långvariga mål. Den genomsnittliga behandlingstiden t.ex. i förvaltningsdomstolarna blev ungefär en månad längre 2007, alltså mer än nio månader. Man måste komma ihåg att Finland har fått internationella anmärkningar på grund av alltför långt utdragna domstolsprocesser. För att medborgarna fortsatt ska vara nöjda med rättsväsendet är det viktigt att avdela de medel som behövs för dess verksamhet. Även om regeringen ökar anslagen är tillskottet inte tillräckligt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 147/2008 rd föreslår jag

att moment 25.10.03 ökas med 2 000 000 euro för att effektivisera domstolarnas verksamhet.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Verkligheten inom fångvården idag är inte guldkantad: för vart år som går ökar fångtalet och fångarnas problem både innanför och utanför murarna och ingen ljusning är heller ställd i utsikt. Resurserna och personalen inom fångvården eller inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt.

En utmaning är i synnerhet att rehabilitera fångarna så de blir en del av samhället utanför murarna. Det är svårt att bemöta denna utmaning. Med oförändrade resurser är det omöjligt att vårda ett större antal kriminalvårdskunder med allt svårare problem. Detta ställer allt större krav på arbetet bland kunderna. Kriminalvården har varit tvungen att ta allt mer ansvar för de frigivna fångarnas hälso- och sjukvård, rehabilitering och missbrukarvård.

Resursbristen kommer till synes i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts.

Endast en liten del av fångarna har en arbetsplats vid frigivningen och i allmänhet saknar de också fast bostad. För att kunna bryta den negativa utvecklingen behöver en frigiven absolut få sitt vardagsliv i ordning. Det är mycket lätt att falla in i en kriminell livsstil på nytt om man inte efter en fängelsevistelse får tillräckligt stöd för att ordna de elementäraste frågorna i livet. Den brottsspiral som många frigivna råkar in i kunde brytas genom effektiva stödåtgärder efter frigivningen.

Efter sin tid i fängelset behöver fången verkliga möjligheter att komma loss från brottsspiralen. För detta ändamål behöver kriminalvården mer resurser för att tillhandahålla fysisk, social och psykisk rehabilitering för frigivna fångar, på en nivå som motsvarar behovet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 692/2008 rd föreslår jag

att moment 25.40.01 ökas med 1 000 000 euro för preventiv verksamhet inom kriminalvården.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det är viktigt att omedelbart tillsätta de lediga polistjänsterna nu då resursbristen har lett till att den normala jourberedskapen blivit sämre och otryggheten ökat bland medborgarna. Det har blivit svårare att få polishandräckning, inte minst i glesbygden. Utöver det vanliga polisarbetet behövs det resurser för utredning av den allt mer komplicerade ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten plus bekämpningen av internationella kriminella nätverk. En stor del av finländarna litar mycket eller ganska mycket på polisen. Det här förtroendet bör inte riskeras genom alltför små resurser.

Med hjälp av ett tilläggsanslag på fem miljoner euro kan cirka 100 polistjänster tillsättas för ett år. Det föreslagna anslaget räcker inte till för att det antal poliser som finns nu ska kunna behållas.

Således föreslår jag

att moment 26.10.01 ökas med 5 000 000 euro för att öka antalet tjänster inom polisen.

10. Militärt försvar

01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Värnpliktiga fick tidigare en hemförlovningspenning. Men den slopades på grund av sparåtgärder. Penningen var avsedd att tillförsäkra de värnpliktiga grundläggande försörjning efter att de hade blivit hemförlovade. Det är viktigt med ekonomiskt stöd både för ensamma och för dem som har familj, eftersom värnpliktstjänstgöringen är en ekonomiskt svår tid för många. Det är oskäligt att tjänstgöringen ska leda till en sådan här situation både för den unga själv och ofta för familjen också.

I en motion som bygger på vår skuggbudget föreslår vi att en hemförlovningspenning på 100 euro införs nästa år. Summan bör höjas i fortsättningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 179/2008 rd föreslår jag

att moment 27.10.01 ökas med 2 000 000 euro för budgetbaserad utbetalning av hemförlovningspenning för värnpliktiga.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Andelen elever som flyttas över till specialundervisning ökar fortfarande. Specialeleverna är nu fler än 43 000 och utgör alltså mer än sju procent av alla grundskoleelever. För tio år sedan fick ca 17 000 elever specialundervisning, alltså mindre än tre procent av alla grundskoleelever. Det ökade antalet beror i stor utsträckning på att man nu är mer vaksam på elevernas särskilda behov, men antalet har i vilket fall som helst ökat och resursbehoven likaså.

Grundskolorna behöver mer resurser, både ekonomiska och för undervisningen, för att stödja barn med särskilda behov. Samtidigt måste vi fundera på hur den allmänna undervisningen kan kompletteras med stödtjänster så att inte så många elever behöver flyttas över till specialundervisning på medicinska och psykologiska grunder. Även elevvården har stor betydelse för en flexibel skolgång.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 693/2008 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för specialundervisning.

Skolgångsbiträdena har hand om specialundervisningen tillsammans med lärarna. De behövs för att eleven ska kunna följa sin individuella läroplan. Biträdet måste arbeta med eleven en längre tid för att få fram lämpliga former av samverkan och mål för sitt arbete. Elever som av olika orsaker behöver särskilt stöd behöver också ofta en längre tid för att bekanta sig med skolgångsbiträdet och hitta ett gemensamt språk. Detta är särskilt uppenbart när eleven är funktionshindrad, men det gäller också många andra som behöver särskilt stöd. Med hjälp av skolgångsbiträdena kan de elever som behöver särskilt stöd integreras i klassen med andra elever och där få det särskilda stöd som de behöver.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 694/2008 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för fler skolgångsbiträden.

Studiehandledning och karriärplanering är ett viktigt sätt att motarbeta marginalisering, göra utbildningstiderna kortare, höja utbildningsnivån och öka jämlikheten i samhället. Den stora valfriheten, de snabba reformerna av utbildningsprogrammen och de internationaliserade studierna ställer studiehandledningen inför nya utmaningar. Ungefär fem procent av dem som går ut grundskolan på våren kommer inte att studera hösten därpå. Enligt undersökningar blir de unga utan utbildning därför att de har orealistiska önskemål om studieplatser eller därför att de redan i grundskolan börjat bli marginaliserade.

Studiehandledning är ett obligatoriskt läroämne i grundskolan, gymnasiet, yrkesskolor och yrkeshögskolor. Men av t.ex. gymnasieeleverna hade bara ungefär en tredjedel obligatoriska studiehandledningskurser i fjol. Resurserna för studiehandledning bör avpassas enligt rekommendationerna så att en studiehandledare på heltid har högst 250 elever på alla skolstadier. På så sätt hinner eleverna få den individuella vägledning de behöver och som nu behövs i betydligt högre grad än tidigare. Om vi nu satsar på studiehandledning sparar vi in på framtida kostnader.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 695/2008 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för ökad studiehandledning.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

När universitetslagen ändrades lades tonvikten på universitetens grundläggande uppgifter, undervisning och forskning, och dessutom på ökade effekter i samhället. Man vill att universiteten ska bli närmare kopplade till samhället och producera kompetens som landet kan bygga sin framgång på i framtiden.

Universiteten spelar en viktig roll när det gäller att skapa och förvärva kompetens. De måste följa med förändringarna i omvärlden och reagera på dem. Samtidigt måste de klara av sina basala uppgifter enligt hög standard och med goda resultat.

Det ställs allt högre krav på universiteten. Detta är delvis berättigat, men samtidigt måste man tänka på om de ges möjlighet att klara av utmaningarna och utveckla sin verksamhet. Den offentliga finansieringen har på senare år använts för att bygga ut universiteten och inte för att höja deras standard.

Grundutbildningen vid universiteten har blivit lidande på grund av resursbristen. Det här visar sig som massföreläsningar, boktentamina och brist på individuell feedback och vägledning. Antalet lärare kan inte minskas utan att nivån på undervisningen försämras.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 760/2008 rd föreslår jag

att moment 29.50.01 ökas med 20 000 000 euro för att utveckla universitetens grundläggande verksamhet.

Även om det nu finns fler läkare i landet än någonsin lider den offentliga sektorn brist på läkare på vissa håll. Enligt uppgift av Läkarförbundet var ca 10 procent av läkartjänsterna på hälsovårdscentralerna otillsatta 2007. Enligt uppgift av kommunala arbetsmarknadsverket var underskottet 8,5 procent inom den specialiserade sjukvården. På vissa håll är läget katastrofa#60; bl.a. i Kajanaland är läkarbristen på en del områden rentav 30 procent. Av alla hälsovårdscentraler lider 28 procent av en läkarbrist på mer än 20 procent. De tillhandahåller service för 900 000 invånare. Svårast är situationen på små hälsovårdscentraler med mindre än sex läkare. Där saknas det en kommunal tjänsteinnehavare för var fjärde läkartjänst.

Arbetstillfällena för läkare har klart ökat på senare år. Många läkare har slutat arbeta för kommunen och flyttat utomlands, börjat arbeta inom den privata sektorn, börjat forska eller blivit deltidspensionerade. Det har uppstått problem med rekryteringen till den offentliga hälso- och sjukvården på grund av de dåliga arbetsförhållandena och den låga lönen. Därför måste studieplatserna inom läkarutbildningen utökas och vi måste se till att arbetet inom den offentliga sektorn blir mer attraktivt för läkare, så att massflykten inte fortgår som tidigare. Utbildningsstandarden får inte sjunka på grund av att antalet studerande ökar.

Således föreslår jag

att moment 29.50.01 ökas med 1 000 000 euro för att öka studieplatserna inom läkarutbildningen.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

I Finland är förstföderskornas genomsnittliga ålder ganska hög, 28 år. En viktig bidragande faktor är studier. Enligt en undersökning av universitetsstuderandenas hälsa (2004) har bara 8 procent av studerandena under 29 år barn, medan motsvarande andel av den övriga kvinnliga befolkningen i samma ålder är 38 procent. Samma undersökning visar att 88 procent av högskolestuderandena skulle vilja ha fler barn.

Studerandena skulle alltså vilja ha barn, men i värsta fall försämras familjens stöd när barnet föds även om inkomsterna förblir desamma. Studerande med familj får nämligen inte bostadstilllägg till studiepenningen, utan allmänt bostadsbidrag där inkomstprövningen är strängare. Därför bör det år 1992 slopade vårdnadshavartillägget till studiepenningen återinföras. Finland är det enda landet i Norden som inte betalar ut vårdnadshavartillägg till studiestödet. Också på Åland höjs studiepenningen med 64 euro per barn.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 76/2008 rd föreslår jag

att moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med 12 000 000 euro för vårdnadshavartillägg till studiestödet.

90. Idrottsverksamhet

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag)

Det är mycket viktigt att få särskilt barn och ungdomar intresserade av idrott och motion. Barns och ungdomars fysiska kondition har blivit alarmerande mycket sämre under de senaste åren eftersom bara en tredjedel av dem rör sig tillräckligt mycket med hänsyn till sin utveckling. Motion och idrott förebygger också utanförskap och bidrar till att bygga upp självkänslan. Motion och idrott har en klart positiv effekt på hälsa och socialisering överlag.

Motions- och idrottsorganisationernas verksamhet och deras ökade kostnader (bl.a. hyror till kommunerna för verksamhetsställen) finansieras numera i allt större utsträckning av vanliga familjer med den påföljd att många barn saknar ekonomiska förutsättningar att utöva sådan motion och idrott som de skulle önska.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 359/2008 rd föreslår jag

att moment 29.90.50 ökas med 1 000 000 euro för att främja idrott och motion.

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Utsikterna för landsbygdsutvecklingen har ständigt blivit sämre. I budgetpropositionen skär regeringen ner statsbidraget för utvecklingen av landsbygdsnäringarna. Det kan inte anses befogat. Anslaget bör ökas så att utvecklingen kan vända.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 184/2008 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 4 000 000 euro för att utveckla landsbygdsnäringarna.

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Då också vissa produktionsinriktningar så som socker upphör uppstår nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar.

Statsminister Matti Vanhanens regering satsar inte tillräckligt på landsbygdsutvecklingen. Det visar sig också i att rådgivningsanslaget ligger i underkant.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 183/2008 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 1 000 000 euro för rådgivning i syfte att utveckla landsbygdsnäringarna.

20. Jordbruk

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett otillräckligt anslag att överföra till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Detta förslår inte för de behov som grundar sig på lag. Anslaget bör höjas för att säkerställa finansieringen av jordbruket och andra strukturpolitiskt motiverade projekt. Detta är ett sätt att hindra att jordbruket och landsbygden körs ned helt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 185/2008 rd föreslår jag

att moment 30.20.61 ökas med 10 000 000 euro för Gårdsbrukets utvecklingsfond.

10. (31.24, 25, 30, 40, 52, 60, delvis och 99, delvis) Trafiknätet

21. (31.24.21) Basväghållning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för underhåll och ombyggnad av landsvägar minskar jämfört med innevarande år. Underhållet av det sekundära vägnätet kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. I synnerhet blir virkestransporterna lidande. Trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick.

Anslaget för basväghållning bör ökas med 30 000 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att garantera ett skäligt underhåll men räcker inte till för de ombyggnadsarbeten som behövs.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 697/2008 rd föreslår jag

att moment 31.10.21 ökas med 30 000 000 euro för basväghållning.

22. (31.40.21) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

I december 2007 konstaterade finansutskottet: "Trafikbegränsningarna på bannätet blir allt fler och då förlorar järnvägstrafiken sin konkurrenskraft som transportform. På grund av bannätets skick kommer 630 km bana att drabbas av fartbegränsningar nästa år. Sträckan var bara hälften så lång så sent som i fjol."

Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstransporternas del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar t.ex. virkestransporter. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för godstransporter. Om däremot godstransporterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 368/2008 rd föreslår jag

att moment 31.10.22 ökas med 30 000 000 euro för att förnya bannätets överbyggnad.

50. (31.25.50) Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Skogsbilvägar och andra lokala vägar är skogsbrukets blodådror. De är också till nytta för turismen och jordbruksnäringen. Staten stödde underhållet av enskilda vägar med 34 miljoner euro så sent som i början av 1990-talet, men under depressionen sjönk stöden till den grad att statens andel bara var 8,4 miljoner euro år 2000.

Regeringen föreslår ett anslag på 23 miljoner euro för 2009. Även om det är större än i fjol måste det ytterligare höjas med tanke på virkesförsörjningen och andra transporter inom jordbruket.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 698/2008 rd föreslår jag

att moment 31.10.50 ökas med 5 000 000 euro för att öka statsbidraget till enskilda vägar.

78. (31.24.78, 30.78, 40.78 och 99.78) Vissa trafikledsprojekt (förslagsanslag)

Ökad trafikkapacitet på banan Helsingfors—Tavastehus—Tammerfors är en förutsättning för utbudet av trafiktjänster och en höjd standard enligt efterfrågan. De mest akuta delprojekten är att avveckla flaskhalsarna på banavsnittet Kervo—Riihimäki och vid Riihimäki station.

Banavsnittet Helsingfors—Riihimäki är ett av de livligast trafikerade i hela landet. Det har fyra spår från Helsingfors till Kervo, men banavsnittet mellan Kervo och Riihimäki har bara två spår, med undantag för sträckan vid Träskända.

Utan ett tilläggsspår som medger ökad kapacitet kan utbudet av närtrafik inte ökas och godstrafiken till och från Nordsjö får inte tillräckligt hög servicestandard. I nuläget är banavsnittets kapacitet mycket utsatt för störningar, vilket gör att spårtrafiken och transporterna blir mindre tillförlitliga.

Kostnadsförslaget för projektet är 185 000 000 euro (index för markbyggnadskostnader 150). Där ingår kostnaderna för att bygga ett omkörningsspår där det behövs längs stambanan och för att förbättra kapaciteten med hjälp av perronger och tilläggsspår på trafikplatserna. De behövliga åtgärderna vidtas för att säkerställa trafikkapaciteten på bangårdarna i Helsingfors och Riihimäki.

Projektet får stora effekter på trafiksystemet och regionstrukturen. Utbudet av regelbunden närtrafik kan ökas till tre tågpar mellan Helsingfors och Riihimäki. Ett bättre utbud av tågtrafik skapar möjligheter för en bättre sammanhållen och mer intakt samhällsstruktur. Tågtrafiken tar över en stor mängd passagerare från vägtrafiken och då minskar trafikens skadliga effekter på miljön.

Således föreslår jag

att moment 31.10.78 ökas med 100 000 000 euro och att det i motiveringen till momentet skrivs in att en beställningsfullmakt på 185 000 000 euro beviljas för att starta projektet för att höja trafikkapaciteten på banavsnittet Helsingfors—Riihimäki.

30. (31.32 och 60, delvis) Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. (31.60.63) Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

I sitt program har regeringen åtagit sig att främja kollektivtrafiken och användningen av den som ett miljövänligt sätt att färdas. Kollektivtrafiken verkar nu få ökad popularitet. Enligt enkäter betraktades den som den tredje viktigaste frågan i kommunalvalet och kom genast efter hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. I en undersökning som Fordonsförvaltningscentralen gjort uppgav drygt en tiondel av de bilister som svarade att de hade börjat använda kollektivtrafik mer än i fjol. Det blir också vanligare att människor som sällan eller aldrig åkt kollektivt tidigare nu också väljer det alternativet.

Bränsleprishöjningen bidrar förstås till intresset för kollektivtrafiken. En annan faktor är miljömedvetenheten: möjligheterna att själv motverka klimatförändringen. Både staten och kommunerna måste nu inse att det är dags att utveckla kollektivtrafiken. Det statliga stödet är avgörande. Om lokaltrafiken och linjetrafiken i glesbygden inte får tillräckligt med stöd kommer det inte att finnas någon trafik.

Utbudet på bussturer som helt finansieras med biljettinkomster på landsbygden har minskat i en årlig takt om ungefär 10 % under de senaste åren. De operativa villkoren för kollektivtrafiken på glesbygden har försämrats och resandet har blivit dyrare. Stödet till och utvecklingen av kollektivtrafiken bidrar till att landsbygden förblir levande och befolkad.

I budgetpropositionen för 2009 avdelas anslag för statsbidrag till kommunerna i Helsingforsregionen, Huvudstadsregionens samarbetsdelegation och kommunerna i Tammerfors- och Åboregionen för att förbättra och utveckla servicestandarden inom kollektivtrafiken. Kristdemokraterna anser att statsbidraget ska omfatta de viktigaste landskapscentrumen också. En smidig kollektivtrafik är ett villkor för en positiv utveckling i ekonomin och sysselsättningen i stadsregioner och för uppkomsten av nya företag.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 919/2008 rd föreslår jag

att moment 31.30.63 ökas med 5 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster.

30. (32.01, delvis, 32.30, delvis, 32.80 och 32.90, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. (32.80.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt. Därför lönar det sig att permanenta en mer omfattande användning. Nästa år permanentas rätten till startpeng för arbetslösa såväl som för studerande, hemarbetande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till i år också. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tillläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 701/2008 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 5 000 000 euro för startpeng och att det i motiveringen till momentet skrivs in att 35 000 000 euro av anslaget avdelas för startpeng.

Enligt regeringsprogrammet ska sysselsättningsanslagen användas för arbetskraftsutbildning i samråd med företag och för stödsysselsättning i företag. Prioritetsområdet är den öppna arbetsmarknaden och samarbetet med företagen. Men det är kortsynt att samtidigt skära ner på sysselsättningen inom den tredje sektorn.

Många sammanslutningar gör berömvärda insatser för att ordna arbete inom den tredje sektorn för svårsysselsatta personer. Regeringens nya prioriteter innebär stora svårigheter för de här sammanslutningarna. Frivilligorganisationer och sociala företag utför ett värdefullt arbete genom att hjälpa dem som har det svårast att få arbete. Kostnaderna för de statliga stöden har varit små jämfört med att de här personerna skulle ha hamnat i en ond cirkel av långtidsarbetslöshet och blivit kunder vid de kommunala socialbyråerna.

Det är inte fråga om "låtsassysselsättning" att i olika sammanslutningar sysselsätta personer som har det svårt att få arbete. Tvärtemot, det är värdefullt både för individerna och hela samhället. Om den här verksamheten skärs ner kommer det både materiellt och psykiskt att bli mycket dyrt för de här arbetslösa och för hela samhället. Regeringen bör bära sitt ansvar och fortfarande satsa på det här.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 920/2008 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 5 000 000 euro för speciella åtgärder avsedda för svårsysselsatta.

60. Energipolitik

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Många medborgare tvingas tänka om när det gäller värme- och energisystem i hemmet. Det är svårt och komplicerat. Samhällsekonomiskt sett bör lösningarna lämpligen vara så rationella som möjligt både tekniskt och ekonomiskt. Hushållsavdraget för energilösningar i hemmen ger inte bästa resultat utan experthjälp. Därför behövs det mer energirådgivning.

Nätverket för energirådgivning ska ha till uppgift att tillhandahålla råd som bidrar till arbetet mot klimatförändringen. Rådgivningen ska ligga i linje med den nationella klimat- och energistrategin och förankra dess mål i hela samhället.

För att lösa de många klimatfrågorna behövs det opartisk expertis. Det finns många alternativa sätt att reducera utsläppen. Var och en borde hitta det sätt som är både tekniskt och ekonomiskt lämpligast. Detta blir inte möjligt enbart med hjälp av kommersiella krafter, insatser av organisationer eller elektronisk information på webbsidor eller i tv-kampanjer. Ett nätverk för energirådgivning skulle kräva 10—12 regionala eller lokala kontor. De åtta kommunala eller regionala energibyråer som finns idag skulle slås samman under samma koncept med ett långvarigt uppdrag. Staten ska svara för byråernas omkostnader.

Rådgivningskontoren ska samverka intensivt med kommuner, företag och frivilligorganisationer. På så sätt får också kommuninvånarna säkert information. Verksamheten kan stödja sig på kommunerna och dessutom t.ex. på teknologicentraler, läroinstalter eller berörda grupper såsom arbetskrafts- och näringscentralerna och landskapen. Nätverket ska koncentrera sig på rådgivningen och inte ha hand om tillsynen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 381/2008 rd föreslår jag

att moment 32.60.20 ökas med 5 000 000 euro för att utveckla ett nätverk för energirådgivning.

40. (32.60.40 och 32.60.45) Energistöd (förslagsanslag)

Klimatförändringen och målet att minska användningen av fossila bränslen kräver stora satsningar på forskning i och ibruktagning av förnybar energi. För ändamålet måste vi använda oss av varierade metoder. Staten bör satsa på detta. Användarna bör också få ökat stöd för sina projekt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 198/2008 rd föreslår jag

att moment 32.60.40 ökas med 20 000 000 euro för att främja teknologi för förnybar energi.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader

Barnfamiljerna har fått det sämre ställt de senaste åren, delvis därför att det inte har gjorts några indexförhöjningar i barnbidragen. Barnbidraget är viktigt för familjer med små inkomster och därför är det också särskilt viktigt för dem att dess reella värde bevaras.

Barnbidragssystemet är den finländska familjepolitikens ryggrad. Det avser att jämna ut inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer och barnlösa par. Barnbidragen betalas per barn till barnfamiljer för att ersätta kostnaderna för barnen. Det föds årligen omkring 60 000 barn och fler än var fjärde mamma får lägsta moderskapsdagpenning. Att moderskapsdagpenningen är så liten motiveras med att den kompenseras av barnbidraget. Barnbidraget räcker de facto inte till för att täcka kostnaderna för ett barn. Om vi binder barnbidragen vid folkpensionsindex, kan vi bäst garantera att det reella värdet hålls på nuvarande nivå.

Barnbidragens reella värde har under tre valperioder sjunkit med mer än 10 procent. Nästa år ska barnbidragen höjas med 10 euro räknat från det tredje barnet men det undanröjer inte problemet att barnbidragens nivå fortsatt sjunker. En liten nivåhöjning är otillräcklig med nuvarande prishöjningar som drabbar just basutkomsten. Ju mer inflationen accelererar, desto mer minskar det reella värdet av familjeförmånerna de facto för en majoritet av barnfamiljerna. Vi kan bäst garantera en bestående nivå genom att binda barnbidragen vid index.

Således föreslår jag

att följande uttalas i motiven till kap. 33.10:

52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag)

Familjevård går ut på att en person får vård, uppfostran eller annan omsorg dygnet runt i ett privat hem utanför sitt eget hem. Den här formen av vård ges alltså under familjeliknande förhållanden och ska ge vårdtagaren nära människorelationer, trygghet och möjlighet att utvecklas socialt. De yngsta som ska placeras utanför hemmet blir i regel placerade i familjevård. Många barn växer upp i de familjer där de blivit placerade, ända från spädbarnsåldern till vuxen ålder.

Personer som enligt ett uppdragsavtal som avses i familjevårdarlagen vårdar under ett år gamla barn i familjevård i sitt hem bör få rätt till föräldrapenning. Familjevårdare som vårdar placerade barn under 3 år bör få rätt till hemvårdsstöd. Förslagen är avsedda att utgöra ett ökat incitament till arbete som fosterförälder och minska institutionsvården av barn. Samtidigt minskar de totala kostnaderna för samhället när institutionsvården minskar.

Det råder brist på fosterfamiljer och samtidigt har det blivit allt vanligare att små barn behöver långvarig vård i familjeliknande förhållanden. En tredjedel av familjevårdarna kommer att gå i pension inom fem år. Det behövs snabbt fler fosterfamiljer och därför måste fosterföräldrar som utför krävande vårdarbete få bättre villkor, uppskattning och lön.

Barnet ska ha rätt till samma former av stöd oavsett hur hans eller hennes biologiska föräldrar har klarat sin uppgift att uppfostra. Rätten till vårdledighet och tillhörande hemvårdsstöd bör tillfalla den som de facto vårdar barnet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 806/2008 rd föreslår jag

att moment 33.10.52 ökas med 2 000 000 euro för att förbättra förmånerna för familjevårdare.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner har också arbetssökande vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av en sådan stridsåtgärd som inte står i samband med den arbetssökandes anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, Rätten gäller också arbetssökande som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor eller som har inkomst av företagsverksamhet i bisyssla eller eget arbete.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen räknas ut på stränga villkor. Redan en liten extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Översynen av dagpenningarna är administrativt arbetsdryg och leder också ofta till att utbetalningen drar ut oskäligt länge på tiden. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.

I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Månatliga tillläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen. Kostnaderna i systemet med utkomstskydd för arbetslösa blir 20 miljoner euro enligt beräkningar som gjorts av Centralförbundet för socialskydd och hälsa. Nettokostnaderna för det allmänna blir ändå bara 10 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 807/2008 rd föreslår jag

att moment 33.20.51 ökas med 10 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av det skyddade beloppet i den jämkade dagpenningen för arbetslösa.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Egenavgifterna för tjänster är hos oss redan nu höga i internationell jämförelse. Egenavgifterna för den offentliga hälso- och sjukvården bör sänkas närmare den europeiska medelnivån. De enskilda avgifterna inom hälso- och sjukvården bör få ett samordnat, tillräckligt lågt tak. På så sätt fördelas den ekonomiska bördan till följd av sjukdom mer solidariskt.

I Finland använder 10 procent av befolkningen 80 procent av alla hälsovårdstjänster. De höga kostnaderna hindrar i synnerhet låginkomsttagare och kroniskt sjuka från att söka vård. De långtidssjuka låginkomsttagarna betalar största delen av klientavgifterna. Om tiden mellan diagnos och behandling blir lång ökar de totala kostnaderna, så på lång sikt kan inbesparingen förvandlas till ökade utgifter.

På senare år har den finländska hälso- och sjukvården konstaterats favorisera höginkomsttagare. Det sammantagna avgiftstaket för sjukhusvård, läkemedel som ersätts av FPA och resekostnader är mer än 1 300 euro, alltså betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Avgiftstaken skulle kunna samordnas från och med den 1 oktober 2009.

Således föreslår jag

att moment 33.30.60 ökas med budgetbaserade 30 000 000 euro för att samordna avgiftstaken inom social- och hälsovården.

Personliga assistenter är en mänsklig rättighet för gravt funktionshindrade. De utgör den allra viktigaste formen av stöd, för de ger gravt funktionshindrade faktiska valmöjligheter i det dagliga livet. Assistenten hjälper den funktionshindrade med sådant som denna inte klarar av utan hjälp av en annan person. Vi måste genast börja förbättra assistentsystemet i början av nästa år och staten måste se till att det finns tillräckligt med pengar för reformen. Men propositionen medger inte detta.

Då den gravt funktionshindrade själv är arbetsgivare medför arbetet som assistent inte heller investerings- eller förvaltningskostnader. Assistentservicen frigör också medel från annan slags service som inte nödvändigtvis längre behövs tack vare assistenten.

Finland har förbundit sig vid internationella avtal om mänskliga rättigheter plus Europarådets och EU:s handikappolitiska riktlinjer. I slutet av fjolåret godkände Finland den internationella konventionen om mänskliga rättigheter för funktionshindrade. Målet är att eliminera diskriminering, ge funktionshindrade fullständiga möjligheter till medinflytande och integrera handikappsynvinkeln överallt i samhället. Enligt samma principer utarbetade regeringen sin handikappolitiska redogörelse. De gravt funktionshindrade utgör bara 0,07 % av befolkningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 374/2008 rd föreslår jag

att moment 33.30.60 ökas med 40 000 000 euro för personliga assistenter för personer med grav funktionsnedsättning.

50. Stöd till veteranerna

56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Finland högaktar sina krigsveteraner. Ett exempel på detta är veteranveckan som har blivit en bestående tradition. Uppskattningen är viktig för dem som har varit tvungna att kämpa för vårt land. Men det räcker inte med bara uppskattning och därför budgeteras det statsbidrag för rehabilitering av frontveteraner.

Men nu är vi på väg åt alldeles fel håll när anslagen ska minska med fyra miljoner euro. Anslagen tar redan nu slut för tidigt och på det här sättet kommer de troligen att ta slut lika tidigt som förut, om inte ännu tidigare. Det är inte rätt gentemot veteranerna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 153/2008 rd föreslår jag

att moment 33.50.56 ökas med 4 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Särskilt mycket uppmärksamhet har fästs vid äldreomsorgens omfattning och kvalitet. Frågan är allvarlig och avgörandet får inte skjutas fram.

Det är alarmerande att fattigdomen ökar bland barn. Barnfamiljerna har fått det sämre ställt i inkomstfördelningen, men utvecklingen har varit mycket olika mellan de olika typerna av barnfamiljer. Sämst har inkomstutvecklingen varit bland ensamma föräldrar och i familjer med många barn och i familjer med barn under tre år. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till 63 000. Av barnen lever 120 000 i hushåll vars inkomster understiger den EU-fastställda fattigdomsgränsen 750 euro i månaden.

Således föreslår jag

att följande uttalas i motiven till kap. 33.60:

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Kommunerna minskade kraftigt på den preventiva hemtjänsten för barnfamiljer förra decenniet. Volymen har minskat till en tredjedel på drygt tio år och är nu 20 000. Antalet har ytterligare minskat något även om nedgången nu har stannat av.

Hemtjänsten består i att en hemvårdare stöder och handleder föräldrarna och familjen i hemmet. Det rör sig om dagliga göromål, barnavård, matlagning och betalning av räkningar. Många familjer har inte längre far- eller morföräldrar eller andra släktingar som ställer upp när familjen behöver hjälp i hemmet. Familjerna har heller inte samma stödnät som de tidigare har haft bland släktingar. Därför fungerar hemtjänsten som ett preventivt system för familjer som ännu inte har stora problem.

Inom barnskyddet ökar och försvåras problemen ständigt. Enligt experter ingriper man ofta först när barnfamiljernas problem har förvärrats och blivit komplicerade. I åratal har barnskyddspersonalen varslat om ett behov av preventiva insatser för barnfamiljer så att det inte skulle behövas barnskyddsåtgärder. På så sätt skulle många mänskliga tragedier förhindras.

Detsamma föreslås i det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området, nämligen en preventiv hemtjänst som möjliggör tidig intervention och tidigt stöd och läggs till i urvalet av socialtjänster för barnfamiljer. Inom ramen för den föreliggande budgetpropositionen går det inte att genomföra detta. Det behövs mer pengar för att vi ska kunna ordna preventiv hemtjänst för de behövande.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 703/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 2 000 000 euro för preventiv hemtjänst för barnfamiljer.

Primärvården i vårt land befinner sig nästan i kris. Den har inte fått ökade resurser och så gott som inga nya läkartjänster har inrättats på tio år. I stället har sjukhusen fått 1 300 fler läkartjänster. Varannan hälsovårdscentral lider av läkarbrist. Läkarbristen på centralerna är nästan 10 procent. Långt över hälften av alla läkare där säger att de inte har tillräckligt med tid för mottagningar, alltså att ta emot patienter, ställa diagnoser och avgöra vilken behandling som behövs. Nästan 80 procent lider av ständig brådska och press på grund av allt arbete som de inte hinner med. Upp till hälften av läkarna på hälsovårdscentralerna är redo att byta jobb.

Tillgången till tjänster på hälsovårdscentralerna är på många håll så dålig att man nu inte får icke brådskande vård ett dugg snabbare än förut trots vårdgarantin. Det nationella hälsovårdsprojektet har inte nått sina mål när det gäller primärvården och det förebyggande arbetet. Förbättringarna är mycket anspråkslösa. Enligt utvärderingsgruppen har det nu rentav blivit svårare att få primärvården att fungera. Det blir allt svårare att få tid till läkare och därför vill allt fler ogärna anlita hälsovårdscentralen.

Primärvården bör återfå sin funktion som en central del av hälso- och sjukvårdssystemet i landet. För att få primärvården att fungera behövs det snarast ett program, men det går inte att starta ett sådant utan tilläggsanslag. Regeringen bedömer själv att tillväxten i skatteintäkterna kommer att mattas av och att statens finansieringsandel kommer att minska samtidigt som efterfrågan och kraven på social- och hälsovårdstjänster ökar. Kommunerna blir allt mer skuldsatta. Enbart till följd av att befolkningen åldras väntas social- och hälsovårdsutgifterna öka med ca 570 miljoner euro 2008—2011. Beslutsfattarna i kommunerna tampas med kostnaderna för specialiserad sjukvård, som stiger år för år. Utgifterna stiger därför att bottnen läcker. Om primärvården inte fungerar, ställs den dyra specialiserade sjukvården under hård press.

Bristerna i skolhälsovården visar sig som ökande utgifter för barnpsykiatri, bristerna i psykvården återspeglas som köer till de psykiatriska avdelningarna inom den specialiserade sjukvården och bristen på missbrukarvård fyller sjukhusen med patienter. En stor majoritet av medborgarna är allvarligt oroade över problemen inom den offentliga hälso- och sjukvården. Men det budgetförslag som Vanhanens regering kommer med visar att regeringspartierna fortfarande inte tänker infria sina löften om att höja standarden på hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Vi kommer inte att få ordning på primärvården om vi inte satsar betydligt mer på hälsovårdscentralerna. Medborgarnas rätt till hälso- och sjukvård bör tillgodoses genom tillräckliga resurser. Förbättringen av hälsovårdstjänsterna ska inte ses som fördelningspolitik utan som en investering i medborgarnas hälsa och arbetsförmåga och därmed också som en satsning på ekonomisk tillväxt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 809/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 60 000 000 euro för att förbättra hälsovårdscentralernas verksamhet.

Barn och unga får köa till psykiatrisk vård alltför länge. Enligt mentalvårdsförordningen ska barn och unga få vård inom tre månader, men den genomsnittliga väntetiden är inemot ett halvt år t.ex. på universitetssjukhusen. Minderåriga ska inom tre veckor få tillträde till psykiatrisk undersökning inför den egentliga behandlingen. Det här lyckas man bättre med på de flesta universitetssjukhus, även om det förekommer brister på vissa sjukhus.

Ett problem är att avdelningarnas resurser utnyttjas till bristningsgränsen, eftersom de nästan hela tiden är överbelagda med patienter. Kötiderna är fortfarande för långa — även om de i år har blivit något kortare — särskilt för barn som behöver psykiatrisk vård och för deras familjer. Behoven är ofta akuta, men med dagens resurser kan problemen åtgärdas först när de har tillspetsats.

Vårdköerna blir längre eftersom det nu är allt vanligare med psykiska problem bland barn och unga. Vart fjärde finländskt barn och var fjärde ung lider av något slags psykiska rubbningar. De som lider värst är de psykotiska eller svårt rubbade barn som tvingas vänta orimligt länge på sluten vård. De löper också den största risken att bli marginaliserade.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 768/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 4 000 000 euro för psykiatrisk vård av barn och ungdomar.

Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras rentav 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet publicerade i somras började sjukfrånvaron i kommunbranschen öka för två år sen och ökningen fortsätter. I synnerhet gäller det social- och hälsovårdspersonalen. Under första hälften av det här decenniet har 24 000 årsverken gått förlorade som sjukfrånvaro. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 154/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 120 000 000 euro för att anställa vårdare till äldreomsorgen.

Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre.

I Finland har vi uppskattningsvis 60 000 närståendevårdare som enligt lagfästa kriterier har rätt till stöd för närståendevård. Ändå får bara hälften av dem stöd. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet i lagstiftningen. Antalet stödtagare bör målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 769/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.30 ökas med 40 000 000 euro för att utvidga närståendevården och stödtjänsterna.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Regeringen tänker skära ner de statliga ersättningarna till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård. Samkommuner för sjukvårdsdistrikt som har ett universitetssjukhus får statlig ersättning för kostnaderna för grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare och hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. I fråga om specialiseringsutbildning bygger ersättningen på antalet examina och den ersättning som ska betalas per examen. Ersättningen för grundutbildning räknas ut enligt antalet nybörjare inom läkar- och tandläkarutbildningen och det genomsnittliga antalet avlagda examina. Ersättningen för forskning räknas ut enligt antalet vetenskapliga publikationer och poängen för publikationerna.

Regeringen, som skryter med att ha som ett viktigt mål att främja forskning och innovationer, tänker skära ner en stor del — 8,7 miljoner euro — av den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå. Specialstatsandelen för forskning inom specialiserad sjukvård finansierar en väsentlig del av sjukvårdsforskningen i Finland och möjliggör många forskningsprojekt varje år. Nedskärningarna gör att den här viktiga forskningen minskar och att det går långsammare för medicine och odontologie studerande att ta examen och komma ut i arbetslivet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 810/2008 rd föreslår jag

att moment 33.60.32 ökas med 8 000 000 euro för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Många familjer tvingas regelbundet leva på utkomststöd. Det är inte acceptabelt. Det är viktigt att höja stödets grunddel för barn. Genom att barnbidraget höjs för familjer med många barn blir största delen av familjerna utan höjning. De familjer som lever på utkomststöd har mycket knapphändiga inkomster, särskilt när levnadskostnaderna stiger. Att leva länge i fattigdom slår ut barn och barnfamiljer. Därför måste vi snabbt höja grunddelen för barn.

Således föreslår jag

att moment 33.60.35 ökas med 10 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av grunddelen för barn.

90. Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Den ökade alkoholkonsumtionen har lett till allt större skador. Det lönar sig för samhället att satsa på att minska användningen av droger och alkohol, för satsningarna återbetalar sig mångdubbelt.

Spritskatten har sänkts för mycket och därför har vårdbehovet bland missbrukarna ökat kraftigt. Många organisationer arbetar med goda resultat på området men resurserna räcker inte till för de ökade behoven. Det behövs större anslag för ändamålet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 774/2008 rd föreslår jag

att moment 33.90.50 ökas med 1 000 000 euro till stöd för organisationer som arbetar med missbrukarvård.

10. Övriga skatter

Kristdemokraterna är beredda att finansiera basservicen och förbättringar som gynnar de mest utsatta genom en kännbarare beskattning av vissa kapitalrörelser. Vi föreslår igen att en skatt på 0,1 procent vid försäljning av börsnoterade aktier införs (LM 104/2008 rd).

Dessutom föreslår vi att överlåtelsevinster på tillgångar som ägts i mindre än sex månader ska beskattas strängare och att vinster som bygger på ägande i mer än tjugo år ska beskattas lindrigare (LM 76/2007 rd).

De som i sin beskattning bara får grundavdrag i kommunalbeskattningen särbehandlas i hög grad i förhållande till andra skattebetalare. Beroende på inkomstslaget varierar skattesatsen för inkomster av samma storlek mellan noll och ungefär 20 procent. På t.ex. en årsinkomst om 6 000 euro betalar en pensionär ett par procent skatt, en löntagare ungefär sex procent, en närståendevårdare cirka 10 procent och en arbetslös ungefär 20 procent. Ändå behöver inte en arbetslös mindre pengar än en närståendevårdare eller löntagare. Orättvisan kan rättas till genom att grundavdraget höjs markant. Det nuvarande grundavdraget, 1 480 euro, har inte höjts sedan 1992. Regeringen har planer på att höja det till 2 000 euro från och med år 2010. Vi anser att den här orättvisan måste åtgärdas genast och att grundavdraget måste höjas redan nästa år till 2 500 euro (LM 103/2008 rd).

Förvärvsinkomstavdraget för vårdnadshavare favoriserar låginkomsttagare i barnfamiljer, eftersom de får ett extra avdrag. Bara den ena makan ska kunna göra avdraget i beskattningen. Också ensamföräldrar ska ha rätt att få samma förmån. Kostnadseffekten ligger på cirka 175 miljoner euro 2009 (LM 95/2008 rd).

Alla skattskyldiga behandlas inte lika när det gäller hushållsavdraget i inkomstskattelagen. Det kan inte vara lagstiftarens mening att vissa skattskyldiga ska få hushållsavdrag men inte andra fastän det är fråga om nästan identiska fall. Ett konkret exempel är stambyten. De som äger egnahemshus är berättigade till avdrag för arbetskostnaderna men inte de som äger aktier i ett bostadsbolag. Det finns inga skillnader i sak mellan stambyten i egnahemshus och i bostadsaktiebolag. Den här orättvisan bör undanröjas på så sätt att aktieägarens avgifter till bostads- eller fastighetsaktiebolaget berättigar till hushållsavdrag på samma villkor som för dem som äger egnahemshus (LM 77/2008 rd).

Klimat- och energipolitiken kräver snabba insatser för att minska utsläppen. Trafiken är en stor utsläppskälla. Därför bör vi främja utsläppsfria bilar.

Det finns redan miljövänliga hybrid- och elbilar på marknaden. Vi måste gradvis få fler att köpa sådana. Ett sätt är att sänka fordonsskatten på dem (BM 178/2008 rd).

Således föreslår jag

att följande uttalas i motiven till kap. 11.10:

10. (24.99, delvis) Krishantering

20. (24.99.21) Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)

Civil krishantering behövs både inför och i eftervården av kriser. Anslagen ligger inte på rätt nivå. Den militära krishanteringen prioriteras framför den civila.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till kapitel 24.10:

21. (24.99.22) Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Den civila krishanteringen har kommit att spela en allt viktigare roll i att förebygga och eftervårda konflikter. Samtidigt har de ekonomiska resurserna för civil krishantering hamnat långt efter resurserna för militär krishantering.

Vi anser i likhet med utrikesutskottet att den civila krishanteringen måste utvecklas målmedvetet under kommande år. Men som utrikesutskottet konstaterar i sitt utlåtande om budgeten står anslagen för civil krishantering i detta nu inte i relation till de verkliga behoven.

Vi föreslår således

att moment 24.10.21 ökas med 1 500 000 euro för nya eller för utvidgning av pågående civila krishanteringsprojekt.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I sin budgetproposition för 2009 bekräftar regeringen att den håller fast vid åtagandet att höja biståndsanslagen till den nivå som FN rekommenderar, dvs. 0,7 procent av bni. Finland åtog sig 2005 också att genomföra Europeiska rådets beslut om att biståndsanslagen fram till 2010 höjs till 0,51 procent och fram till 2015 till 0,7 procent av bni.

Men biståndsanslagen i budgetpropositionen för nästa år beräknas utgöra 0,46 procent av bni. Med en sådan andel kommer Finland fram till 2010 inte att nå upp till 0,51 procent, som är den nivå som Europeiska rådet kommit överens om och som är bindande för Finland.

Hänvisning: BM 519/2008 rd (Lapintie).

Vi föreslår således

att moment 24.30.66 ökas med 30 000 000 euro för egentligt bistånd.

01. Ministeriet och förvaltningen

50. Vissa understöd (fast anslag)

Sametinget, som finns till för att bevaka samernas rättigheter och intressen och utveckla den samiska kulturen, måste klara sig med ytterst knappa resurser. Staten har anvisat så lite medel för verksamheten att t.o.m. tolkning till enaresamiska och skoltsamiska inom tingets egen verksamhet har kunnat tillhandahållas bara i begränsad omfattning. Det behövs mer pengar för att sametinget ska kunna sköta intressebevakningen effektivare och utveckla den samiska kulturen.

Hänvisning: BM 921/2008 rd (Tennilä).

Vi föreslår således

att moment 25.01.50 ökas med 500 000 euro till sametinget.

10. Domstolar och rättshjälp

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I högsta förvaltningsdomstolen tar det i snitt 9,9 månader att behandla ärenden. Längst är behandlingstiderna i mål som handlar om ekonomisk verksamhet och näringar.

Under 2008 har det framför allt kommit in fler ärenden som gäller miljötillstånd, omhändertaganden, offentlig upphandling och inkomst- och förmögenhetsbeskattning.

De här målen spelar en central roll både för barns rättssäkerhet och för offentlig upphandling och därför behöver behandlingen snabbas på. För att behandlingstiderna ska bli kortare behöver högsta förvaltningsdomstolen extra personal och en satsning på mer utvecklade datasystem, utbildning för personalen och forskning.

Vi föreslår således

att moment 25.10.02 ökas med 3 000 000 euro för att förkorta behandlingstiderna i högsta förvaltningsdomstolen.

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Justitieministeriets första rättspolitiska strategi från 2003 anger förvaltningsområdets viktigaste riktlinjer i de frågor som det är mest angeläget att utveckla. Målen i strategin sträcker sig till 2012. I utlåtandena om strategin ansåg bl.a. Finlands Juristförbund rf att ett av de viktigaste målen för rättspolitiken måste vara att trygga villkoren för rättssäkerheten genom att hela rättsväsendet garanteras adekvata ekonomiska och personella resurser.

Stick i stäv med god domstolspraxis utgår budgetpropositionen från att de genomsnittliga behandlingstiderna för ärenden i hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen, som redan nu är alldeles för långa, i vissa delar förlängs till och med utöver det som ställdes som mål för 2008. För tingsrätternas del skriver budgetpropositionen ner målet för antalet avgjorda ärenden med inemot 30 000. För försäkringsdomstolen är nerskrivningen relativt sett ännu större.

Både marknadsdomstolen och arbetsdomstolen spelar en viktig roll i kampen mot den svarta ekonomin. På den punkten lovar budgetpropositionen ingen förstärkning.

Hänvisning: BM 847/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 25.10.03 ökas med 3 000 000 euro för att förkorta behandlingstiden för ärenden vid förvaltningsdomstolarna, hovrätterna, tingsrätterna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen och för att värna verksamhetsmålen och de personella resurserna.

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Justitieministeriet har de senaste åren medvetet förbättrat verksamhetsbetingelserna och resurserna för åklagare och domare. Men rättshjälpsbyråerna har inte tilldelats tillräckliga resurser i förhållande till behovet.

Efterfrågan på rättshjälp med låg tröskel har helt klart ökat till följd av allt större inkomstskillnader och stigande rättegångskostnader. Dessutom har rättshjälpspersonalen på senare år inte haft samma möjlighet att gå på avgiftsbelagd utbildning inom området som till exempel domare eller åklagare.

Behandlingstiderna i konsumenttvistenämnden är fortfarande oskäligt långa. Nämnden har under den senaste tiden allt oftare fått avgöra tvister om grunderna för att häva teletjänstavtal. Tvisterna kommer att hopa sig i konsumenttvistenämnden också nästa år. Dessutom tror regeringen själv att ärendena kommer att hopa sig ännu mer i konsumenttvistenämnden när nämndens verksamhet utvidgas till bostadshyror och bostadsrätter.

Hänvisning: BM 848/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 25.10.04 ökas med 2 000 000 euro för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet ökar i samma takt som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och arbetskraftsinvandringen. För att bekämpa dem behövs det utöver det föreslagna tilläggsanslaget nog andra åtgärder också, som ändringar i lagstiftning och skärpt kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft.

Vad som behövs är ett effektivt handlingsprogram för att bekämpa den svarta ekonomin. Programmet bör speciellt ta fasta på:

• beställarens eller utförarens förpliktelser och verkliga beställaransvar (bl.a. ansvar för utestående betalningar i anställningen vid försummelser)
• omvänd momsplikt
• arbetsmarknadsorganisationernas rätt att väcka talan
• bättre kontroll-, informations- och förhandlingsrättigheter och bättre anställningsskydd för förtroendemän och personalrepresentanter
• skyldighet för företag som anlitar utländsk hyrd arbetskraft att göra anmälan om personalen i realtid till skattemyndigheten
• mer resurser för arbetarskyddsdistrikten att kontrollera utländska anställdas arbetsvillkor
• ett intensivt samarbete mellan arbetarskyddsmyndigheterna och skatteförvaltningen, informationsutbyte och ömsesidiga anmälningar på eget initiativ om iakttagna försummelser.

Hänvisning: BM 1082/2008 rd (Yrttiaho).

Vi föreslår således

att moment 25.30.01 ökas med 5 000 000 euro för effektivare bekämpning av svart ekonomi och ekobrottslighet och behandling av grova brott.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Fängelselagen kräver klart mer personal inom fångvården. Underskottet är nu omkring 80 personer.

Och ändå vill regeringen och utskottet att 30 anställda ska bort nästa år. Fängelsepersonalens sjukfrånvaro har ökat oroväckande. Mängden övertidsarbete i fängelserna har ökat med mer än 50 procent. Olagliga övertidsskift utförs nästan hela tiden i nästan alla fängelser. I värsta fall betyder övertidsskiften arbetspass på ett dygn, som används för att täppa till de luckor som de otillräckliga anslagen ger upphov till i fängelserna. Det är helt tydligt att regeringen vill att man fortsätter bryta mot arbetstidslagen. Personalen räcker inte till för att man i lagstiftningens anda ska kunna öka fångarnas deltagande i verksamhets- och missbrukarprogram. Aktiveringsinsatserna kräver adekvata extra resurser. Det finns också klara brister i hälso- och sjukvården för fångar.

I sin kostnadsjakt kommer regeringen antagligen att föreslå kraftiga nedskärningar i stil med att Pelso och Konnunsuo läggs ner. Vi tycker inte att det är motiverat.

Hänvisning: BM 849/2008 rd (Sirnö), BM 334/2008 rd (Kyllönen).

Vi föreslår således

att moment 25.40.01 ökas med 5 000 000 euro och att 2 000 000 euro av anslaget avsätts för hälso- och sjukvård för fångar och 3 000 000 euro för extra resurser till personal och aktivering av fångar samt för att bevara det nuvarande fängelsenätet.

74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år)

Syftet med fängelselagstiftningen är att lägga om arbetsmetoder och verksamhetsresurser på ett sådant sätt att det förebygger återfallsbrottslighet och genom olika slag av aktiveringsåtgärder uppmuntrar till ett obrottsligt leverne. Tanken är att öka fångarnas deltagande i arbetsverksamhet. En extra insats i lagens anda förväntas ge permanenta inbesparingar för samhället.

Utskottet har inte gått med på att korrigera budgetpropositionen, trots att den äventyrar de viktigaste målen med lagen. De dömdas förutsättningar för ett obrottsligt leverne måste förbättras genom större planmässighet i straffverkställigheten och effektivare anknytande insatser för att nå målen. Tilläggsanslaget avser också att säkra adekvata arbetskraftsresurser i fängelserna och ekonomiska resurser för arbetsverksamhet för fångar.

Hänvisning: BM 23/2008 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår således

att moment 25.40.74 ökas med 600 000 euro för verksamheten vid öppna anstalter.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I nödfall är det avgörande hur snabbt hjälpen når fram och att den är professionell. För att de hjälpbehövande snabbt och smidigt ska få rätt slag av hjälp behövs det tillräckligt många anställda som tar emot anmälningar på alla nödcentraler i Finland.

Nödcentralerna har lidit brist på kunnig personal. Det anslag för extra utbildning som regeringen föreslagit är allt annat än tillräckligt. Dessutom kräver statens produktivitetsprogram att 31 tjänster vid verket ska bort fram till utgången av 2015.

Vi godkänner inte att personalen på nödcentralsverken skärs ner.

Vi föreslår således

att moment 26.30.02 ökas med 2 000 000 euro för hållbara garantier för att nödcentralerna har adekvata personella resurser.

40. Invandring

För Finland är det också i tider av ekonomiska motgångar möjligt att ta emot fler kvotflyktingar. De kommer en dag att göra sin egen insats för att utveckla sitt nya hemland Finland. Men ersättningen till de kommuner som tar emot flyktingar behöver höjas.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till kapitel 26.40:

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Migrationsverket har satsat på sin kundtjänst under det gångna året. Men alla kunder behandlas ännu inte på helt lika villkor. När det handlar om rätt att uppehålla sig i Finland eller finskt medborgarskap finns det viktiga aspekter som talar för en god, tillgänglig, tidsmässigt generös och flerspråkig kundtjänst.

Pilotprojektet i Helsingfors med koncentrerade rådgivnings- och myndighetstjänster är ett steg i rätt riktning, men det betjänar bara dem som är bosatta i huvudstadsregionen. Invandrare som är bosatta på annat håll får mestadels nöja sig med noggrant begränsade telefontider. Till en god förvaltningskultur hör också en heltäckande rådgivning som hjälper i svåra situationer.

Rikstäckande rådgivningskontor och en flerspråkig rikstäckande telefonrådgivning spelar en nyckelroll för att påskynda behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap vid migrationsverket. Pilotprojektet för Helsingfors måste så fort som möjligt permanentas och spridas som en regional tjänst till de kommuner som betjänar ett stort antal kunder med invandrarbakgrund. I Lahtis ger invandringsenheten kundrådgivning på försök i anknytning till invandrarverksamhet. Utifrån erfarenheterna under försöket finns det ett klart behov av rådgivning.

Hänvisning: BM 222/2008 rd (Kauppila), BM 850/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 26.40.01 ökas med 1 500 000 euro för rådgivning till invandrare i hela landet och en rikstäckande, flerspråkig telefonrådgivning.

10. Militärt försvar

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

För indexjustering av försvarsministeriets tidigare upphandlingar reserveras fem miljoner euro. Vi accepterar inte att varken barnbidrag eller studiestöd är bundna vid index, medan vapenupphandlingen nog är det.

Det är inte lämpligt att utrusta Hornet-jaktplanen med attackkapacitet och på så sätt ändra deras ursprungliga syfte.

Hänvisning: BM 312/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att anslaget för materielupphandling under moment 27.10.18 minskas med 95 000 000 euro.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

De stora konstnärsårskullarna kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Men på senare år har staten inte beviljat några fler extra konstnärspensioner. Sedan 1995 har bara 35 konstnärspensioner beviljats. I år uppgår full konstnärspension till 1 199,24 euro i månaden.

Den extra konstnärspensionen är mycket viktig för konstnärer, eftersom många av dem har levt och arbetet med hjälp av stipendier och blygsamma inkomster av sporadiska uppträdanden som inte alls bidrar till pensionen. På 2000-talet har bara drygt 1 000 personer fått statens årliga extra konstnärspension.

Syftet med det extra anslaget är att öka de årliga extra konstnärspensionerna från 35 till 45 och höja nivån på dem. Undervisningsministeriet uppskattar att merkostnaderna för en konstnärspension av nuvarande nivå nästa år kommer att ligga kring 14 800 euro.

Hänvisning: BM 704/2008 rd (Paloniemi), BM 19/2008 rd (Alanko-Kahiluoto), BM 908/2008 rd (Tabermann).

Vi föreslår således

att moment 28.50.16 ökas budgetbaserat med 150 000 euro för utbetalning av fler extra konstnärspensioner och för att bibehålla nivån på dem.

90. Stöd till kommunerna

När skatteinkomsterna minskar kärvar det till sig för den kommunala ekonomin, med uppskjutna investeringar och förbud mot nyrekrytering och permitteringar som följd. Många kommuner måste skära i sina tjänster, höja kommunalskatten eller ta ut fler serviceavgifter. För att kommuninvånarna också i ekonomiskt svåra tider ska ha tillgång till ett finmaskigt stödnät måste staten skjuta till mer pengar till kommunerna.

30. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning och övergångsutjämningar (förslagsanslag)

Det anslag som en majoritet i utskottet har godkänt räcker ingenstans.

Vi föreslår således

att moment 28.90.30 ökas budgetbaserat med 40 000 000 euro till den allmänna statsandelen till kommunerna.

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Det anslag som en majoritet i utskottet har godkänt räcker ingenstans.

Vi föreslår således

att moment 28.90.32 ökas med 25 000 000 euro till finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet

40. Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag)

Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare tillämpas 2006—2010. Det vederlagsfria låglönestödet till arbetsgivarna är ett dyrt och ineffektivt sätt att sysselsätta folk. Stödet betalas ut på den grunden att arbetsgivaren betalar en tillräckligt låg lön till sina anställda, vilket förvränger alla normala lönemekanismer. Därför måste försöket med temporärt låglönestöd skrotas.

Vi föreslår således

att anslaget för försöket med låglönestöd under moment 28.91.40 minskas med 90 000 000 euro.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Budgetpropositionen lovar inte kommunerna vare sig adekvata anslag för en högkvalitativ grundläggande utbildning eller mindre klasser. De otillräckliga medlen betyder att små skolor, inte minst byskolor, måste läggas ner och att små skolelever får mycket längre skolväg i områden där skolvägen redan nu är lång.

Trenden i grundskolan pekar mot alltför stora klasser, vilket försämrar framför allt de barns möjligheter att klara sig i skolan som behöver särskilt stöd. Dessutom påverkar det lärarnas möjligheter att beakta barns olika inlärningsbehov. Antalet avhoppare från grundskolan är alarmerande. Under de senaste åren har det skurits kännbart i resurserna för stödundervisning och elevvård. Specialundervisningen har drabbats särskilt hårt av nedskärningarna. För att spara pengar har dessutom barn som behöver särskild handledning integrerats i vanliga klasser.

På grund av kommunernas ekonomiska svårigheter finns det risk för att undervisningsgrupperna måste göras ännu större i många kommuner. Kommunerna måste garanteras en möjlighet att ordna högkvalitativ grundläggande undervisning. En högkvalitativ undervisning och fostran, en trygg skola och adekvata resurser bidrar till jämlikhet i utbildningen.

Trots att gymnasieutbildningen är avgiftsfri måste gymnasieeleverna och deras familjer betala betydande summor per år för läroböcker. För kursmaterialet tas dessutom extra avgifter ut. Enligt Förbundet för gymnasisterna i Finland stiger kostnaderna för läroböcker hela tiden. För tillfället kostar böckerna i gymnasiet totalt 1 300—1 600 euro, vilket är en ganska stor summa för gymnasieeleverna att betala. Principen om gratis utbildning tillgodoses inte heller i studentexamen. Att avlägga en examen som kostar 123—344 euro är dyrt inte minst för de gymnasieelever som av en eller annan orsak inte får ekonomisk hjälp hemifrån. I den kombinerade yrkes- och gymnasieutbildningen är kostnaderna ännu högre: eleverna får lov att betala för böckerna i både gymnasiet och yrkesskolan.

Fattigdomen bland barnfamiljer har under de senaste åren fördubblats i Finland. De fattiga barnfamiljerna omfattar redan över 120 000 barn. Dyra läroböcker är en verklig belastning för alla, men framför allt för låginkomsttagarfamiljer.

Hänvisning: BM 24/2008 rd (Arhinmäki), BM 224/2008 rd (Kauppila), BM 313/2008 rd (Kuoppa), BM 382/2008 rd (Laakso), BM 964/2008 rd (Uotila).

Vi föreslår således

att moment 29.10.30 ökas med 75 000 000 euro och att 25 000 000 euro av anslaget avsätts för statsandelar till kommunerna för undervisningen och mindre klasser och 50 000 000 euro för att bekosta gymnasieelevers läroböcker.

34. Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Många läroanstalters fastigheter börjar vara i verkligt risigt skick. De undermåliga fastigheterna orsakar många slag av symptom hos dem som vistas i dem, alltså elever och personal. Inte minst de ökade mögelproblemen i fastigheter kostar samhället många miljoner euro varje år, i kostnader för olika slag av behandling och sjukledigheter, och på mänskliga symptom går det inte ens att sätta en prislapp.

Framför allt nu när sysselsättningsutsikterna i byggbranschen har rutschat samma väg som konjunkturerna bör staten enligt vår mening satsa på stimulansåtgärder. Den bästa åtgärden är att satsa på välbehövliga skolsaneringar. Finansutskottet oroar sig i sitt eget utlåtande också för att det krävs ännu mer anslag för att sanera mögel- och fuktskadade skolor.

Hänvisning: BM 336/2008 rd (Kyllönen).

Vi föreslår således

att moment 29.10.34 ökas med 10 000 000 euro för finansiering av renoveringar av allmänbildande läroanstalter.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Antalet elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning på andra stadiet har ökat på senare år. Trots att den yrkesinriktade utbildningen huvudsakligen är avgiftsfri måste yrkesskoleleverna och deras familjer varje år betala flera hundra euro för läroböcker. I den kombinerade yrkes- och gymnasieutbildningen är kostnaderna ännu högre: eleverna får lov att betala för böckerna i både gymnasiet och yrkesskolan.

De dyra läroböckerna är en verklig belastning för alla, men framför allt för låginkomsttagarfamiljer. Bokutgifterna är stora också i relation till det studiestöd som kan beviljas yrkesskolelever. Studentorganisationerna ser med oro på att de flesta myndiga studerandena måste förvärvsarbeta för att täcka studiekostnaderna. Det går stick i stäv med principen om jämlikhet i utbildningen att man måste betala för läromedlen och diskriminerar barn i låginkomsttagarfamiljer och försämrar deras möjligheter att få utbildning.

Hänvisning: BM 314/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att moment 29.20.30 ökas med 60 000 000 euro för kostnaderna för läroböcker för elever i yrkesinriktad grundläggande utbildning.

30. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

I statsbudgeten anvisas årligen utvecklingsbidrag till läroanstalter för fritt bildningsarbete (medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler). År 2006 var utvecklingsbidragen totalt 2 910 000 euro men 2008 bara 1 323 000 euro.

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete behöver utveckla och se över sin verksamhet för att klara sig i en förändrad omvärld.

Medborgar- och arbetarinstituten räknas till läroanstalter för fritt bildningsarbete och får timbaserad statsandel för sin verksamhet. Instituten tillgodoser lokala och regionala bildningsbehov och möjliggör inlärning på eget initiativ och utveckling av medborgerliga färdigheter. Medborgarinstituten har sedan 1992 meddelat grundläggande konstundervisning och etablerat sin status som anordnare av sådan utbildning.

Än så länge har medborgarinstituten inte rätt till timbaserad statsandel för den grundläggande konstundervisningen, utan de anordnar i enlighet med huvudmännens vilja utbildningen med pengar från anslaget för fritt bildningsarbete. Det åderlåter de tillgängliga resurserna för egentligt fritt bildningsarbete; de har varit oförändrade sedan början av 2000-talet.

Hänvisning: BM 1/2008 rd, (Ahonen), BM 756/2008 rd (Rantakangas).

Vi föreslår således

att moment 29.30.30 ökas med 1 500 000 euro och att 500 000 euro av anslaget avsätts för studiecentralers verksamhet, 500 000 euro för utvecklingsbidrag till läroanstalter för fritt bildningsarbete för att trygga jämlika villkor i regionerna och utbildningen och 500 000 euro för medborgar- och arbetarinstitut för grundläggande konstundervisning för barn, unga och vuxna.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Tillgången på kunnig arbetskraft och en bättre fungerande arbetsmarknad är av grundläggande betydelse i den pågående omstrukturering som Finland genomlever. Utbildning är svaret på de utmaningar som pensioneringen ställer.

Inte bara de ungas utan också de redan förvärvsarbetandes yrkeskunskaper spelar en nyckelroll. Inte minst de kriskommuner som först dragits med i vågdalen har ett ökat behov av att omskola dem som redan befinner sig på arbetsmarknaden och ge dem ett kompetenslyft. Minimikravet på arbetsmarknaden bör vara avlagd yrkesinriktad grundexamen, inte minst som en del av dem som redan är ute i arbetslivet helt saknar yrkesutbildning.

Regeringen Vanhanen 2 har på ett tacknämligt sätt noterat de krav som arbetsmarknaden ställer på utbildning. Regeringens förslag om tillskottsresurser motsvarar dessvärre inte ens dess egna strategier.

Hänvisning: BM 851/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.30.31 ökas med 20 000 000 euro för yrkesinriktad tillläggsutbildning.

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen är ett behändigt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och avlägga en grundexamen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan av arbetet. Utbildningen lämpar sig för både unga och lite äldre. Speciellt viktig är den som väg ut i arbetslivet för de unga som har svårt för att avlägga en yrkesexamen i läroanstalt. För långtidsarbetslösa kan läroavtalsutbildning vara den enda vägen ut i arbetslivet.

Omkring 90 procent av dem som gått på läroavtalsutbildning får arbete. Den är effektiv också ur arbetsgivarens synvinkel: ett företag kan snabbt lära upp människor för exakt de uppgifter där det behövs extra arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen en beprövad metod för att föra vidare så kallad tyst know-how på arbetsplatsen.

Anslaget för läroavtalsutbildning i budgeten för 2009 är något mindre än i fjol. Det bör höjas för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden.

Hänvisning: BM 162/2008 rd (Kangas), BM 226/2008 rd (Kauppila).

Vi föreslår således

att moment 29.30.32 ökas med 6 000 000 euro för att stödja läroavtalsutbildningen.

40. Yrkeshögskoleundervisning

21. Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år)

I planen för utveckling av utbildningen och forskningen för 2003—2008 sägs det att finansieringen av yrkeshögskolorna kommer att ses över för att den ska bli mer pådrivande och större hänsyn tas till yrkeshögskolan i dess helhet. Basfinansieringen fördelas med beaktande av antalet studerande och dessutom med beaktande av antalet avlagda examina och forskning och utveckling som stöder yrkeshögskolornas regionala utveckling.

Yrkeshögskolorna har alltså genom yrkeshögskolelagen påförts nya basuppgifter, som forskning och utveckling. Men en majoritet i utskottet vill inte föreslå extra pengar för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna. Och detta trots att behovet av mer finansiering har påtalats både i utredningsman Jorma Rantanens utredning om forskningsstrukturen vid universitet och yrkeshögskolor (2004) och i undervisningsministeriets egen handlings- och ekonomiplan.

Hänvisning: BM 852/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.40.21 ökas med 2 000 000 euro för forskning och utveckling vid yrkeshögskolorna.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vårt universitetsnätverk står inför stora omvälvningar. Och samtidigt ställer den allt hårdare globala konkurrensen nya kvalitativa och kvantitativa krav på universiteten. Våra högskolor hindras dessvärre från att sälla sig till toppuniversiteten i världen av en ständigt underdimensionerad finansiering.

Finlands Studentkårers Förbund har konstaterat bl.a. följande: En av hörnstenarna i universitetsreformen är att produktivitetsprogrammets krav på universiteten slopas. Universiteten kommer i framtiden inte att vara en del av statsförvaltningen och därför bör kraven på att minska antalet årsverken slopas. Enligt statens rambudget ska effektivitets- och produktivitetsmålen ändå integreras i de nya grunderna för statsbidrag till universiteten och i deras ekonomistyrning. Det försvårar för universiteten att planera och bestämma om sin verksamhet.

Rådet för Finlands universitetsrektorer uttalade följande om regeringens ramredogörelse i våras: Regeringen har lovat se på basfinansieringen av alla universitet. Rådet för Finlands universitetsrektorer oroar sig för att den ökade kostnadsnivån kan komma att äta upp ramförslaget om extra finansiering. Det är särskilt oroväckande att finansieringen av de 17 övriga universiteten inte ökar i reella termer. Det handlar om 10 multidisciplinära vetenskapsuniversitet, tre konsthögskolor, två universitet inom teknologi och två handelshögskolor. Om man tar det ner på utbildnings- och forskningsnivå gäller det särskilt de centrala naturvetenskaperna, medicin, vårdvetenskaper, humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och konstämnen.

Omkostnadsanslagen inverkar i reella termer bland annat på undervisningen, den personliga handledningen och forskningens kvalitet. På sikt får det direkta verkningar för målen i regeringens program.

Hänvisning: BM 854/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.50.01 ökas med 27 000 000 euro för universitetens basfinansiering.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Det nuvarande studiestödet är otillräckligt och bör utvecklas på olika sätt. Saker som måste beaktas är

• att studiestödets bostadstillägg betalas ut året om; kostnaderna skulle ligga kring 20 miljoner euro per år.
• att behovsprövningen av studiepenningen utifrån föräldrarnas inkomster måste avskaffas också när det gäller självständigt boende studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år.

Hänvisning: BM 972/2008 rd (Valpas), BM 973/2008 rd (Valpas).

Vi föreslår således

att moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med 42 000 000 euro och att 20 000 000 euro av anslaget används till utbetalning av studiepenningens bostadstillägg under hela kalenderåret och 22 000 000 euro till studiepenning för studerande på andra stadiet.

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Måltidsstödet är avsett att tillförsäkra studerande på universitet och yrkeshögskolor en hälsosam och närande måltid en gång per dag till ett skäligt pris. De studerande har rätt till rabatt på måltidspriset i restauranger där måltidsstödet gäller. Stödet betalas direkt till restaurangägaren, som får ta ut ett avtalat maximipris för lunch.

I våras höjde regeringen ensidigt maximipriset på måltiderna med 25 cent till 4,27 euro utan att höja måltidsstödet. De studerande får lov att betala för allt detta, och från hösten 2008 har priset varit 2,60 euro. Höjningen av maximipriset motiverades med måltidsproducenternas höjda råvaru- och lönekostnader. Men höjningarna av måltidsstödet och maximipriset måste hålla jämna steg.

Måltidsstödet gällde 2007 fler än 250 000 studerande och måltiderna var omkring 14 miljoner. Det är alltså en av de bästa formerna av stöd till de studerande.

Hänvisning: BM 974/2008 rd (Valpas).

Vi föreslår således

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för att höja måltidsstödet till högskolestuderande.

80. Konst och kultur

30. Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

Biblioteken spelar en stor roll för att främja medborgarnas likställdhet och demokratin. Biblioteken bidrar till att garantera alla lika möjligheter att utnyttja informationssamhället och medverka i det. Det måste finnas tillräckligt med datorer med nätuppkoppling och sakkunnig betjäning för biblioteksbesökarna.

De kommunala biblioteken har någon gång fått adekvata resurser av staten för att skaffa datorer och internetuppkopplingar, men i och med att tekniken och programmen hela tiden utvecklas, slukar de numera en oproportionerligt stor del av bibliotekens årliga budgetar.

För att medborgarna ska ha verkliga möjligheter att utveckla sådana färdigheter som informationssamhället kräver och utnyttja samhällets potential ska också vårt biblioteksnät inlemmas i detta projekt.

Hänvisning: BM 25/2008 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår således

att moment 29.80.30 ökas med 8 500 000 euro och att 4 000 000 euro av anslaget avsätts för publika kundterminaler och bredbandsuppkopplingar för allmänna bibliotek som stöder IT-samhällsprojektet och förbättrar likställdheten mellan medborgarna, 4 000 000 euro för bibliotekspersonal och materialupphandling och 500 000 euro för höjning av statsandelarna.

33. Statsandelar och -understöd för kulturverksamhet i kommunerna (förslagsanslag)

Vänsterförbundet anser att kultur är en väsentlig del av människors liv. Därför måste alla finländare, oberoende av bostadsort och förmögenhet, ha möjlighet att utnyttja kulturella tjänster och utöva kultur på sina egna villkor. Kultur är att växa som människa och att vara människa.

Kommunerna är betydande kulturfinansiärer. Kommunernas finanser är ansträngda och man har redan nu kunnat se att kommunerna inte längre anställer eller stöder professionella kulturproducenter, vilket också är en försörjningsfråga för människor i kulturbranschen. Samtidigt äventyras också den livskraftiga statligt stödda kulturen. Nu är det dags att satsa på kvalitet, innehåll och tillgänglighet i våra gemensamma kulturella tjänster. Därför föreslår vi ökade statsandelar och statsunderstöd för kulturverksamhet i kommunerna.

Hänvisning: BM 856/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.80.33 ökas med 4 000 000 euro för kulturverksamhet i kommunerna.

34. Statsandel för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

Regeringen står i beråd att dra ner på statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och därmed urholka bibliotekens roll i vårt samhälle. Också bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för bibliotek är otillräckliga. Inte minst i Birkaland planeras flera biblioteksprojekt som med de anslag som bjuds kommer att skjutas oskäligt långt på framtiden. Det betyder också att människor i olika kommuner behandlas olika.

Hänvisning: BM 319/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att moment 29.80.34 ökas med 4 600 000 euro för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och att motiveringen samtidigt ändras så att beslut om statsandel för anläggningskostnaderna 2010 får fattas för högst 10 000 000 euro.

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Överallt i världen, i synnerhet i länder där frivilligorganisationerna har spelat en undanskymd roll och det inte har funnits ett medborgarsamhälle i denna mening, ökar organisationernas betydelse.

Med hänsyn till att den finländska fredsrörelsen under sin hundraåriga existens har visat sig vara nödvändig bör fredsorganisationernas bidrag ökas avsevärt.

Hänvisning: BM 909/2008 rd (Tabermann).

Vi föreslår således

att moment 29.80.50 ökas med 500 000 euro för främjande av fredsarbete.

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Statens konstnärsstipendium kommer från och med den 1 januari 2009 att vara 1 525 euro i månaden; där ingår konstnärens avgift för den sociala tryggheten enligt LFöPL. Ändå har stipendierna ännu inte nått ens den reella nivå de hade 1970, då de infördes.

Antalet år som konstnärsstipendiet beviljas för släpar fortfarande långt efter tidigare åtaganden. Stipendierna spelar en klart större roll än förr för professionella konstnärers arbetsmöjligheter.

Stipendierna måste bli fler och summan höjas.

Hänvisning: BM 26/2008 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår således

att moment 29.80.51 ökas budgetbaserat med 5 000 000 euro för större och fler konstnärsstipendier.

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

I Finland har yrkesteatrarna av hävd representarat ett mycket brett fält. Vid sidan av teatrar som fått statsandel utifrån teater- och orkesterlagen har vi haft ett mångfacetterat fritt teaterfält som ofta fördomsfritt har arbetat för att ta fram ett nytt uttryck och utbud och som egentligen bara har sporadiska och osäkra stöd att falla tillbaka på. Det obetydliga antalet årsverken gör det omöjligt att tillämpa teaterlagen på nya grupper, trots att de hela tiden blir fler.

Stödet för fria grupper påverkar direkt sysselsättningen för konstnärer i branschen. De här fria teatrarna som inte omfattas av teaterlagen sysselsätter hundratals teaterproffs men får bara 2,5 procent av statens teateranslag. Och det trots att de fria grupperna drar 17,5 procent av talteatrarnas åskådare och står för 23,5 procent av föreställningarna. Bristen på stöd har lett till att personalen arbetar två tredjedelar av sin arbetstid utan lön. Värdet av deras oavlönade arbete var omkring 3,5 miljoner euro 2006.

Stödet till de fria teatrarna har länge varit oförändrat. Ändå utökades gruppen 2008 med två nya cirkusgrupper, vilket ytterligare minskade understöden till andra grupper.

Idén med det här anslaget är att lyfta stödet till fria teatrar till den nivå som man kommit överens om när teaterlagen bereddes 1993 och som beaktar kostnadsutvecklingen och löneökningarna. På motsvarande sätt bör den kalkylerade intäktsföringen av tippningsvinstmedel beaktas.

Hänvisning: BM 859/2008 rd (Sirnö).

Vi föreslår således

att moment 29.80.52 ökas med 2 800 000 euro för främjande av scenkonst och speciellt för stöd till fria dans- och teatergrupper.

10. Utvecklande av landsbygden

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Anslaget har varit otillräckligt och till råga på allt föreslår regeringen ett mindre anslag för 2009 än för i år. Ansökningarna om investeringsstöd har klart skjutit över tillgängliga anslag och det kan bara betyda att ansökningar måste föras över till nästa år.

Hänvisning: BM 227/2008 rd (Kauppila).

Vi föreslår således

att moment 30.10.63 ökas med 10 000 000 euro för utvecklande av landsbygdens struktur.

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

20. Veterinärvård (förslagsanslag)

Djurförsök orsakar försöksdjur oändligt lidande. År 2007 användes 167 000 djur till försök i Finland. Tack vare djurskyddsarbetet har det blivit allt vanligare med alternativa försök och användningen av försöksdjur har minskat över en längre tid. Regeringen utfäster sig också i sitt program att minska antalet djurförsök i största möjliga mån och att ersätta dem med andra metoder.

År 2006 infördes en ny lagstiftning om försöksdjur och den har hjälpt upp läget, även om den inte har undanröjt alla problem. I sitt utlåtande om lagen om försöksdjur såg jord- och skogsbruksutskottet det som särskilt viktigt att forskningen kring alternativa metoder till djurförsök främjas kraftfullt och att ett rikscenter för forskningen på området inrättas.

Ett likadant förslag har lagts av en arbetsgrupp under jord- och skogsbruksministeriet, som 2006 framkastade ett nationellt center för alternativa metoder som ett sätt att främja alternativa metoder. Att unionens kemikaliemyndighet förlades till Helsingfors gör att Finland utan vidare bör lyfta fram sin kompetens på försöksdjursfria forskningsmetoder.

Arbetsgruppen föreslår att centret för alternativa metoder ska ha till uppgift att samordna forskning, undervisning, tillämpning och information när det gäller alternativa metoder för djurförsök. Centrets resurser bör skötas långsiktigt genom statliga budgetbeslut. Centret förläggs lämpligast i anslutning till Tammerfors universitet, där det redan finns verksamma enheter för försöksdjursverksamhet, framför allt vid cellforskningscentret i Tammerfors.

Hänvisning: BM 846/2008 rd (Sinnemäki).

Vi föreslår således

att moment 30.30.20 ökas med 300 000 euro för inrättande av ett nationellt center för alternativa metoder.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Anslaget räcker ingenstans. I dagens läge utnyttjas de inhemska avverkningsmöjligheterna bara till 85 procent. Utifrån de regionala skogsprogrammen borde anslaget vara klart större.

Hänvisning: BM 230/2008 rd (Kauppila).

Vi föreslår således

att moment 30.60.44 ökas med 17 000 000 euro för att trygga en hållbar virkesproduktion.

10. (31.24, 25, 30, 40, 52, 60, delvis och 99, delvis) Trafiknätet

21. (31.24.21) Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Ju mer trafiken ökar, desto kraftigare sjunker vägnätets servicekapacitet; på grund av de nedskurna anslagen för basväghållning är vägnätet ställvis redan i oroväckande dåligt skick. Inte minst har det sekundära vägnätet blivit lidande av de otillräckliga anslagen och förfallet är ställvis djupt. Underhållsskulden ökar år för år. Om det inte skjuts till ordentligt med anslag, blir underhållskostnaderna ännu högre. För trafiksäkerheten är det nödvändigt att bygga betydligt fler nya gång-, cykel- och mopedvägar. Med de föreslagna anslagen får man lov att nästan helt upphöra med att anlägga sådana vägar.

Väginvesteringar har en stimulerande effekt vid en ekonomisk lågkonjunktur och det talar för mer anslag.

Hänvisning: BM 167/2008 rd (Kangas).

Vi föreslår således

att moment 31.10.21 ökas med 70 000 000 euro för basväghållning och förbättringsprojekt.

22. (31.40.21) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

För att dämpa klimatförändringen krävs det att utsläppen av växthusgaser reduceras betydligt. Därför bör en större andel av trafiken bestå av spår- och kollektivtrafik. Spårtrafiken är ingen nersmutsare utan står för en hållbar utveckling eftersom den är en energisnål och säker trafikform. De medel som nu reserverats för ombyggnadsprojekt och reinvesteringar är inte tillräckliga. Om adekvata resurser inte anvisas för reinvesteringar kan det gå så illa att ombyggnadsarbetena på många banavsnitt skjuts fram med flera år. Resursbristen höjer dessutom säkerhetsrisken och gör trafiken mindre punktlig. Det blir nödvändigt med vikt- och fartbegränsningar på de sämsta banavsnitten.

Vid en lågkonjunktur är det förnuftigt att satsa på basbanhållning.

Hänvisning: BM 338/2008 rd (Kyllönen).

Vi föreslår således

att moment 31.10.22 ökas med 70 000 000 euro för basbanhållningen.

50. (31.25.50) Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Staten bidrog till underhållet av enskilda vägar med 34 000 000 euro så sent som i början av 1990-talet. För i år föreslog regeringen bara 23 000 000 euro, vilket är helt otillräckligt, eftersom det finns omkring 55 000 km enskild stödberättigad väg. Det behövs bidrag för omkring 1 000 objekt varje år. Det genomsnittliga bidraget är ca 20 000 euro. De enskilda vägarna är viktiga för den finländska skogsindustrins virkesförsörjning. Det är ännu viktigare med statligt stöd i dag, då kommunerna till följd av det strama läget på penningmarknaden har dragit ner på understöden till enskilda vägar.

Hänvisning: BM 1020/2008 rd (Virtanen), BM 323/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att moment 31.10.50 ökas med 7 000 000 euro för underhåll och förbättring av enskilda vägar.

30. (31.32 och 60, delvis) Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. (31.60.63) Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

För att motverka klimatförändringen måste villkoren för kollektivtrafiken förbättras och kollektivtrafiken göras attraktivare, och det ska ske genom mer statlig finansiering. Kollektivtrafikresorna i hela landet sker till omkring 70 procent i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. Behovet av stöd för kollektivtrafiken också i andra stora städer måste klarläggas. I Finland finansieras kollektivtrafiken i de stora städerna också efter regeringens proposition med biljettintäkter från kollektivtrafiken och kommunernas egna medel. I stora städer ska kollektivtrafiken vara ett verkligt alternativ till privatbilismen.

Hänvisning: BM 27/2008 rd (Arhinmäki), BM 965/2008 rd (Uotila).

Vi föreslår således

att moment 31.30.63 ökas med 25 000 000 euro och att 20 000 000 euro av anslaget anvisas kommunerna i Helsingforsnejden, Huvudstadsregionens samarbetsdelegation och kommunerna i Tammerfors- och Åbotrakten för att förbättra och utveckla kollektivtrafikens servicenivå och 5 000 000 euro för att trygga kollektivtrafiken i landskapen.

01. (32.01, delvis, 32,30, delvis och 32.90) Förvaltning

20. (32.90.20) Civiltjänst (förslagsanslag)

En ny civiltjänstlag trädde i kraft i början av 2008. Den nya lagen innebär att kostnaderna för inkvartering av civiltjänstgörare delvis tas över och ersätts av staten. Det är ett steg i rätt riktning, men anslaget för ändamålet är på tok för litet i relation till de verkliga boendekostnaderna.

Hänvisning: BM 28/2008 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår således

att moment 32.01.20 ökas med 1 500 000 euro för ersättning av civiltjänstgörares boendekostnader.

30. (32.01, delvis, 32.30, delvis, 32.80 och 32.90, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. (32.80.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Under de senaste riksdagsperioderna har det dragits ner kraftfullt på lönebaserade sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner. År 1998 satsade staten en summa motsvarande 193 miljoner euro på lönebaserade sysselsättningsstöd, men 2001 hade de halverats till 95 miljoner euro. I årets budget avsattes bara 61 miljoner euro för sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner och för nästa år föreslås futtiga 40,2 miljoner euro.

Det är fortsatt motiverat med aktiv sysselsättning i kommuner och samkommuner för att trygga den offentliga servicen, inte minst som konjunkturläget snabbt försämras.

För invandrare som redan är bosatta i Finland är det största hindret för integrering deras bristande kunskaper i finska, attityderna mot invandrare och svårigheterna att få fotfäste i arbetslivet. I dessa invandrares fall beror det i alltför hög grad på vilken invandrarstatus de har om de ska erbjudas t.ex. språkundervisning.

Bristande språkkunskaper gör det svårt att kommunicera med myndigheter, gallrar ut yrkesmänniskor redan innan de kommer så långt som till arbetsintervjuer och bidrar till att marginalisera invandrare. Nationalitetslagen kräver kunskaper i finska eller svenska, och bristande språkkunskaper bidrar till att invandrare känner sig förfördelade och uteslutna i Finland.

För att invandrare ska få arbete, integrera sig och skapa band med Finland är det viktigt att ordna mer språk- och integrationsutbildning för invandrare och samtidigt också se till att fler invandrare får rätt till sådan utbildning.

I lönesubvention betalades 2007 minst grundläggande lönesubvention per dag och person, alltså omkring 513 euro i månaden (23,89 euro/dag). Utöver detta kan en tilläggsdel beviljas som är högst 60 procent av den grundläggande lönesubventionen, eller 821 euro. För att sysselsätta en svårsysselsatt person kan lönesubventionen beviljas höjd med en tilläggsdel som är högst 90 procent av den grundläggande lönesubventionen, eller 975 euro i månaden.

Hänvisning: BM 721/2008 rd (Puhjo), BM 865/2008 rd (Sirnö), BM 932/2008 rd (Tennilä).

Vi föreslår således

att moment 32.30.51 ökas med 91 400 000 euro och att 34 000 000 euro av denna summa anvisas för kommuner och samkommuner för sysselsättning, 6 000 000 euro för ökad språk- och integrationsutbildning för invandrare, 26 400 000 euro för tilläggsdelen till den grundläggande lönesubventionen och 25 000 000 euro för sysselsättning inom statsförvaltningen.

40. (32.40, 32.20, delvis, 32.30, delvis och 32.90 delvis) Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Skuldrådgivningen har problem med otillräckliga resurser. Därför har man t.ex. i östra Lappland fått rådgivning bara två dagar i veckan. Det får inte vara så att den som råkat i knipa på grund av djup skuldsättning tvingas vänta oskäligt länge på att få rådgivning och att skuldrådgivningspersonalen dignar under sin enorma arbetsbörda. Anslagen måste ökas i betydande omfattning redan i nästa års budget.

Hänvisning: BM 933/2008 rd (Tennilä).

Vi föreslår således

att moment 32.40.31 ökas med 1 000 000 euro för mer resurser till skuldrådgivning.

50. (32.50 och 32.70) Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Den sittande regeringen har en positiv skrivning i sitt program: "I den obundna delen av landskapsutvecklingspengarna görs en nivåhöjning."

Men sitt löfte till trots har regeringen inte gjort någon nivåhöjning, utan anslagen ser ut att ligga kvar på sin gamla nivå. Det är nödvändigt att höja det obundna anslaget för att finansiera viktiga utvecklingsprojekt på landsbygden. På lokal nivå har man den bästa kännedomen om vilka akuta nya projekt som behöver finansieras.

Hänvisning: BM 934/2008 rd (Tennilä), BM 705/2008 rd (Paloniemi).

Vi föreslår således

att moment 32.50.43 ökas med 3 000 000 euro till den obundna delen av landskapsutvecklingspengarna.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

För två år sedan drogs de regionala besvärsnämnderna för social trygghet in på fem orter och uppgifterna flyttades över till den nyinrättade besvärsnämnden i Helsingfors. Koncentreringen och de alltför knappa resurserna betydde att den redan tidigare oskäligt långt utdragna behandlingen av besvär blev ännu oskäligare. Det har lett till att rättssäkerheten och den ekonomiska situationen för dem som har det allra mest knapert har urholkats ytterligare.

Hänvisning: BM 1021/2008 rd (Virtanen).

Vi föreslår således

att moment 33.01.03 ökas med 350 000 euro för omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet.

03. Forskning och utveckling

04. (33.03.01 och 02) Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Våld i nära relationer är att bruka makt och våld i relationerna mellan familjemedlemmar eller närstående. Det inbegriper hot och handlingar som kan orsaka skador, död, psykiska problem, utvecklingsstörningar eller innebära ekonomiskt utnyttjande, frihetsberövande eller kränkning av människovärdet. Offer för våld i nära relationer kan vara makar, partner, ålderstigna föräldrar, handikappade familjemedlemmar eller barn. Våld i nära relationer är inte en privatsak utan ett av våra största problem inom området mänskliga rättigheter.

För att förebygga och minska våldet och hjälpa dem som utsatts för våld krävs det en satsning och effektivare åtgärder från hela samhället. Institutet för hälsa och välfärd bör inrätta en enhet mot våld i nära relationer för att tjäna som permanent expertorgan och samordna arbetet mot våld i nära relationer.

Hänvisning: BM 966/2008 rd (Uotila).

Vi föreslår således

att moment 33.03.04 ökas med 1 500 000 euro för inrättande av en enhet mot våld i nära relationer vid Institutet för hälsa och välfärd.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

År 2009 betalas det enligt beräkning ut barnbidrag för i snitt 1 010 000 barn. Av dem är omkring 154 900 barn till ensamförsörjare. De får höjt barnbidrag. Det finns omkring 556 150 familjer som får barnbidrag. För att bekämpa fattigdom bland barnfamiljer bör barnbidraget höjas med 15 euro i månaden från och med det första barnet. Enligt Forskings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) har de fattiga barnfamiljerna blivit fler. Det brister allt mer i jämlikhet när barn i fattiga barnfamiljer inte har t.ex. samma hobbymöjligheter som barn i bättre bemedlade familjer. Barnbidragen är inte indexbundna och därför har deras realvärde sjunkit och bidragit till ökad fattigdom bland barnfamiljer.

Hänvisning: BM 324/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att moment 33.10.51 ökas med 195 000 000 euro för budgetbaserad höjning av barnbidragen.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Arbetslösheten är fortfarande ett problem för hela Finland, inte minst nu när det dagligen droppar in hundra och åter hundra anmälningar om permitteringar och uppsägningar. Regeringen har försökt svara på utmaningen, men effekterna har mestadels låtit vänta på sig. Det behövs nya metoder för att få större balans i utbudet av och efterfrågan på arbetskraft och locka arbetslösa att ta emot alla anställningar som de erbjuds.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till personer i korttidsanställningar. Men ofta händer det att arbetsinkomsten, också om man lägger till den jämkade dagpenningen, är lägre än nettoinkomsten för en heltidsarbetslös. Bidragande orsaker är i många fall kostnaderna för inkomstens förvärvande och arbetstidens och anställningens längd.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser att den jämkade dagpenningen är en del av den grundläggande tryggheten som på det hela taget måste samordnas och höjas till samma belopp som full folkpension. Dessutom bör den jämkade dagpenningen — precis som folkpensionen — höjas med hundra euro i månaden från den 1 juli 2009. Dagpenningen ska vara skattefri. Efter höjningen skulle dagpenningen vara 682 euro i månaden.

Ingendera av statsminister Vanhanens regeringar har rört ett finger för att höja arbetslöshetsförmånerna. Detta trots att arbetslösheten är den största enskilda fattigdomsfaktorn och hotar att förvärras nästa år.

Arbetslösheten har i dag en besvärlig struktur. Andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa är stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får jobb. Också situationen för invandrare kräver särskilda åtgärder. Som en följd av arbetsmarknadsreformen har tiotals tusen arbetslösa tvingats ty sig till utkomststöd. Också nykomlingarna på arbetsmarknaden har det ekonomiskt svårt.

Försörjningen vid arbetslöshet måste absolut förbättras för att så många som möjligt av de arbetslösa som riskerar att bli utslagna ska vara tillgängliga för arbetsmarknaden. En arbetslös kan inte göra upp långtidsplaner om det brister i den grundläggande tryggheten.

Vår bedömning av en höjning av arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen är att den i sin helhet, inbegripet konsekvenserna för kostnaderna för utbildnings- och aktiveringsdagar, ökar statens utgifter med totalt 250 miljoner euro och att uppskattningsvis 133 miljoner euro av summan är extra utgifter och 15 miljoner euro höjda grunddagpenningar inom utkomstskyddet för arbetslösa samt 102 miljoner euro merkostnader för lagfästa utbildnings- och aktiveringsdagar.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Aktiveringsåtgärder som främjar arbetsrehabilitering och annat socialt umgänge spelar en mycket stor roll för dem som får mentalvårdsrehabilitering.

Handledd, regelbunden och individuellt upplagd arbetsrehabilitering stärker de rehabiliterades resurser och handlingskapacitet, hjälper dem att hantera vardagslivet och reda sig på egen hand, ökar deras ansvar för sig själva och främjar deras rehabilitering och utveckling socialt.

För arbete i arbetsverkstäder kan i dag högst 12 euro per arbetsdag betalas i skattefri ersättning. Ersättningen täcker vanligtvis inte ens in kostnaderna för att delta i arbetet. Men för många rehabiliterade spelar ersättningen en stor roll.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 33.20.31:

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Vi hänvisar till vår motivering till detta utgiftskapitel.

Hänvisning: BM 383/2008 rd (Laakso), BM 539/2008 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår således

att moment 33.20.51 ökas med 30 000 000 euro och att 15 000 000 euro av anslaget avsätts för budgetbaserad översyn av den jämkade arbetslöshetsförmånen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 15 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa med 2,60 euro från och med den 1 januari 2009 och med 4,65 euro från och med den 1 juli 2009.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Vi hänvisar till vår motivering till utgiftskapitlet.

Hänvisning: BM 540/2008 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår således

att moment 33.20.52 ökas med 133 000 000 euro för budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet med 2,60 euro från och med den 1 januari 2009 och med 4,65 euro från och med den 1 juli 2009.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Vänsterförbundets riksdagsgrupp vill samordna minimiförmånerna inom utkomstskyddet för arbetslösa och minska inkomstfattigdomen. För den lägsta sociala tryggheten föreslår vår riksdagsgrupp att de lägsta grundläggande trygghetsförmånerna samordnas och höjs till samma nivå som full folkpension. Vidare föreslår vi att de höjda lägsta trygghetsförmånerna och folkpensionen höjs ytterligare med 100 euro i månaden från och med den 1 juli 2009.

I den första fasen i början av 2009 bör minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen, som sjuk-, moderskaps- och föräldradagpenningen och specialvårdspenningen, höjas till 582,86 euro i månaden. Från och med början av året är höjningen då 8,11 euro per dag.

I den andra fasen, från den 1 juli 2009, ska alla de lägsta grundtrygghetsförmånerna höjas med 100 euro.

Sjuk- och föräldradagpenningen bör höjas med en barnförhöjning graderad efter antal barn att försörja. Den som får sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning och som har ett barn under 18 att försörja betalas dagpenning höjd med barnförhöjning, som är 4,21 euro för ett barn, sammanlagt 6,18 euro för två barn och sammanlagt 7,97 euro för tre eller fler barn.

Dessutom föreslår vi ett tilläggsanslag för Folkpensionsanstaltens ersättningar för psykoterapi när det gäller vuxna som får mentalvårdsrehabilitering.

Hänvisning: BM 722/2008 rd (Puhjo).

Vi föreslår således

att moment 33.30.60 ökas budgetbaserat med 60 000 000 euro och att 58 000 000 euro av summan avsätts för statsandel för minimidagpenningar enligt sjukförsäkringslagen och 2 000 000 euro för vuxna som får mentalvårdsrehabilitering och

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 33.30.60:

40. Pensioner

60. (33.40.55 och 60) Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Vi föreslår ett anslag för en statsandel enligt 101—103 § i folkpensionslagen (568/2007) för en budgetbaserad höjning av folkpensionerna med 100 euro per månad från och med den 1 juli 2009 och för att avskaffa folkpensionens makeavdrag.

Vårt budgetförslag ingår i en mer rättvis alternativbudget som bygger på Vänsterförbundets riksdagsgrupps riktlinjer. Folkpensionen bör nästa år höjas i två etapper till 682,86 euro i månaden.

Dessutom föreslår vi att pensionsdiskrimineringen av gifta och samboende avskaffas. Den som är gift eller samboende får nu 63 euro mindre i pension per månad än ensamstående. Enligt beräkningar får omkring 652 600 pensionstagare i Finland arbetspensionsanpassad folkpension 2008. År 2006 levde 94 449 pensionärer enbart på folkpension (FPA:s statistik 2006). Folkpensionens storlek är beroende av civilståndet. Enligt folkpensionslagen får gifta och samboende mindre folkpension än ensamstående. För ensamstående är full folkpension 558,46 euro och för gifta och samboende 495,35 euro per månad.

Villkoren för att pensionstagare ska få bostadsbidrag måste lindras och egenandelarna ses över.

Hänvisning: BM 868/2008 rd (Sirnö), LM 81/2008 rd, BM 384/2008 rd (Laakso).

Vi föreslår således

att moment 33.40.60 ökas budgetbaserat med 381 300 000 euro och att 350 000 000 euro av denna summa avsätts för att höja folkpensionen med 100 euro i månaden från den 1 juli 2009 och för att avskaffa folkpensionens makeavdrag och 31 300 000 euro för att lindra villkoren för bostadsbidrag och sänka egenandelarna för dem som har de lägsta pensionerna.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Kommunernas offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänster ger alla finländare, oberoende av inkomster och förmögenhet, en möjlighet att få adekvat hjälp och stöd när det behövs. Därmed är den kommunala basservicen det allmännas jämlikhetsverktyg nummer ett. Men utan adekvata resurser klarar kommunerna inte av att tillhandahålla tjänsterna.

Kommunernas viktigaste finansiella källa är kommunalskatten, men statsandelarna spelar också en stor roll. Under de senaste åren har det kärvat till sig ordentligt för de flesta kommuners ekonomi. Orsaken är främst den att staten genom lagstiftning har pådyvlat kommunerna allt fler uppgifter men att statsandelarna inte har hållit jämna steg med dem. Resultatet är att kommunerna har varit tvungna att skära i sina tjänster och sänka standarden. Konsekvensen av detta är i sin tur att den samhälleliga och ekonomiska jämlikheten har urholkats, eftersom sämre kommunala tjänster mest försämrar för dem att få nödvändig basservice som har det sämst ställt. Utvecklingen drar med sig en del oroväckande fenomen, allvarligast bland dem att de socio-ekonomiska skillnaderna i hälsa och psykproblemen bland unga ökar med åtföljande grava effekter.

För att sätta stopp för en sådan utveckling behöver kommunerna mer resurser för sin serviceproduktion. Budgeten 2009 motsvarar inte förväntningarna.

De äldre måste få lagfäst rätt till hemvård, hemsjukvård och stödtjänster inom hemservicen i form av en vårdgaranti. De äldres rätt till omsorg föreslås bli fullföljd på samma sätt som vårdgarantin inom bashälsovården och den specialiserade sjukvården.

Bland annat bör städtjänster omfattas av hemvårdens reglerade klientavgifter (maxtaxa). För tillfället är det inte föreskrivet särskilt om avgifterna för stödtjänster i lagen (734/1992) eller förordningen om klientavgifter och det betyder att kommunerna själva får bestämma vilka avgifter de tar ut.

Vår bedömning är att totalkostnaderna för så där en tredjedel av reformen uppgår till 100 miljoner euro.

För personer med grava funktionshinder är systemet med personliga assistenter den primära och allra viktigaste stödformen som tryggar deras grundläggande villkor och jämlikhet i livet. Den gällande lagen om handikappservice föreskriver att personliga assistenter är en ekonomisk stödform som kommunen har allmän skyldighet att tillhandahålla.

En utveckling av systemet med personliga assistenter har sedan mer än tio år tillbaka alltid plockats in i olika regeringars program. Det finns också inskrivet i 2009 års budget att systemet ska utvecklas i etapper. Det räcker inte, utan regeringen måste reservera ett tillräckligt stort anslag för nästa år för att utveckla systemet och den vägen säkerställa att kommunernas ekonomiska situation inte försvåras ytterligare genom ny lagstiftning.

I sitt betänkande (ShUB 8/2005 rd) om regeringens proposition med förslag till lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningsförmåner (RP 3/2005 rd, lag 566/2005) tog social- och hälsovårdsutskottet upp frågan om rehabilitering av gravt funktionshindrade som fyllt 65 år. Den som har ett gravt funktionshinder förlorar vid fyllda 65 år sin rätt till rehabilitering på Folkpensionsanstaltens bekostnad , då ansvaret för rehabiliteringen tas över av hälsovårdsväsendet i kommunen. Folkpensionsanstalten kan bevilja 65 år fyllda personer med gravt funktionshinder medicinsk rehabilitering enligt prövning.

Social- och hälsovårdsministeriet har t.ex. i en undersökning 2003 sett på rehabiliteringen för dem som fyllt 65. Det visade sig att hälsovårdscentralerna tar hand om rehabiliteringen i den mån de har resurserna för det, men att rehabiliteringsplanen justeras och rehabiliteringsbehovet i många fall bedöms på nytt. Att ansvaret flyttats över från Folkpensionsanstalten till kommunerna har för de flesta personer med gravt funktionshinder betytt mindre eller sämre rehabilitering, trots att rehabiliteringsbehovet i sig inte har förändrats.

Om Folkpensionsanstaltens skyldighet att ordna rehabilitering utvidgas, betyder det en viss ökning av sjukförsäkringsutgifterna, men samtidigt att kommunernas ekonomiska börda lättar. Slutresultatet av kommunernas svårigheter med att ordna rehabilitering för personer med gravt funktionshinder är negativt i och med att de i brist på rehabilitering eller på grund av sämre standard och utbud på rehabilitering förr eller senare måste tas in för dyr institutionsvård och förlorar sin chans att klara sitt dagliga liv för egen maskin med lite stöd. Anslagsförslaget har samband med en lagmotion från i höstas med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningsförmåner.

Enligt en bedömning i handlingsprogrammet för utveckling av närståendevården från 2004 fanns det då redan fler än 300 000 närståendevårdare. Behovet av stöd och stödtjänster ökar. Utredare Elli Aaltonens många viktiga förslag väntar fortfarande på att omsättas i praktiken. I år får bara omkring 33 000 närståendevårdare kommunalt stöd för närståendevård. Stödet är fortfarande en behovsprövad kommunal förmån och därför särbehandlas närståendevårdarna och vårdtagarna beroende på vilken kommun de bor i. Många kommuner underbudgeterar behovet av närståendevård; därför tar anslagen slut mitt under året och inga nya avtal upprättas. Det finns också kommuner som inte vill utvidga stödet för närståendevård; i dem upprättas bara samma mängd avtal som de som löper ut.

Ändå är närståendevården ett ekonomiskt och ofta också med den vårdades egen vilja förenligt sätt att bry sig om en närståendes välbefinnande. Stödet för närståendevård och antalet stödtagare bör höjas målmedvetet och närståendevårdarnas arbete stödjas med tillräckliga hemvårds- och hemsjukvårdstjänster. Närståendevårdarnas fysiska och psykiska uthållighet måste värnas. Närståendevårdarna måste få rehabilitering och garanteras fyra lediga dagar i månaden i stället för tre som nu. De lediga dagarna ska vara avgiftsfria. I dagens läge tar kommunerna ut oskäliga inkomstrelaterade klientavgifter för omsorg som ordnas under närståendevårdarnas lediga dagar.

Behovet av närståendevård ökar kraftfullt. Befolkningens åldrande och kommunernas försämrade institutionsvård ökar trycket på närståendevården. Med mer information om stödet för närståendevård ökar också det totala behovet av vården. Det måste föreskrivas om rätt till stöd för närståendevård i lag. Stödets storlek och villkor måste samordnas och utbetalningen flyttas över på FPA.

Under de senaste åren har det visat sig att det finns enorma luckor i skolhälsovården hos oss och att varken vårdgarantin eller ens andan i folkhälsolagen uppfylls i skolhälsovården för barn och unga. Vänsterförbundet anser att alla skolelever ska garanteras bestående och lätt tillgängliga lokala skolhälsovårdstjänster.

Hänvisning: BM 1022/2008 rd (Virtanen), BM 284/2008 rd (Korhonen), LM 54/2008 rd (Virtanen), BM 342/2008 rd (Kyllönen), BM 342/2008 rd (Kyllönen), BM 1085/2008 rd (Yrttiaho), BM 173/2008 rd (Kangas), BM 174/2008 rd (Kangas).

Vi föreslår således

att moment 33.60.30 ökas budgetbaserat med 800 000 000 euro och att 600 000 000 euro av anslaget avsätts för kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården, 100 000 000 euro för lagfäst vårdgaranti för äldre, 50 000 000 euro för utveckling av assistenttjänster för personer med grava funktionshinder, 5 000 000 euro för att stärka skolhälsovården, 5 000 000 euro för rehabilitering av 65 år fyllda personer med grava funktionshinder och flera sjukdomar och 40 000 000 euro för ökat stöd för närståendevård och stödtjänster.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

I budgetpropositionen för 2009 har det dragits ordentligt ner på den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

Avdraget är inemot 9 miljoner euro, en del, eller 5 miljoner euro, visserligen som överföring till det nog så viktiga och svårt underresurserade anslaget till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning. Tillskottet hjälper ändå inte upp den egentliga eftersläpningen i anslaget som beror på att kostnaderna skjutit i höjden. Budgetpropositionen flyttar alltså 5 miljoner euro av hälso- och sjukvårdsenheternas pengar från en samkommunsficka i en annan och 4 miljoner euro i andras fickor.

Hänvisning: BM 1023/2008 rd (Virtanen).

Vi föreslår således

att moment 33.60.32 ökas med 10 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Finland är rikare än någonsin. Ett oroväckande faktum är att de som lever på de minsta inkomsterna inte ser skymten av detta välstånd.

Enligt beräkningar kommer det 2009 att finnas omkring 220 000 hushåll som får utkomststöd. De flesta är enpersonshushåll, men ensamförsörjarna är de ekonomiskt mest utsatta. Stakes bedömer att var fjärde ensamförsörjarfamilj i Finland får utkomststöd, alltså totalt 27 500 familjer. Totalt är de barnfamiljer som får utkomststöd nästan 50 000 (Stakes 2006).

Barnbidrag betalas till familjerna som kompensation för att de fostrar barn. Barnbidraget är inte bundet vid index och därför måste fattiga familjer ty sig till utkomststöd när bidragets värde minskar i reella termer. Kriterierna för utkomststödets grunddel ändrades genom ett statsrådsbeslut den 1 januari 1994 så att barnbidragen räknas in i familjens inkomster när utkomststödet fastställs. I praktiken dras eventuella höjningar av barnbidraget alltid av från utkomststödet. Det står i bjärt kontrast till vad som sägs i regeringsprogrammet om att minska fattigdomen bland barn.

Barnbidraget måste förvandlas till privilegierad inkomst som inte drar ner på utkomststödet till familjen. Annars gör de små förbättringarna i barnbidraget under de senaste åren ingenting för att hjälpa upp situationen för de familjer som har det allra svårast. Om detta tillämpas på alla barnfamiljer som får utkomststöd betyder det en merkostnad om högst 35 miljoner euro per år för staten. Vi har väckt en lagmotion om detta.

Utkomststödet är ett ekonomiskt sistahandsstöd inom socialvården som ska trygga en persons och familjs försörjning och hjälpa dem att klara sig på egen hand. Utkomststödet tryggar minst en nödvändig försörjning för att en person eller familj ska kunna leva ett människovärdigt liv. Levnadskostnaderna har på senare tid gått upp avsevärt, men utkomststödet har inte justerats i motsvarande mån. Utkomststödet är för lågt och med nuvarande storlek motsvarar det inte förväntningarna om att det ska kunna trygga försörjningen och hjälpa mottagaren att klara sig på egen hand. Utkomstskyddets grunddel är 399,10 euro för en ensamboende och ensamförsörjare. Det bör höjas till 499,10 euro. Enligt beräkningar finns det omkring 220 000 hushåll som får grundläggande utkomststöd 2009.

Hänvisning: BM 520/2008 rd (Lapintie), BM 326/2008 rd (Kuoppa).

Vi föreslår således

att moment 33.60.35 ökas budgetbaserat med 85 000 000 euro och att 35 000 000 euro av anslaget avsätts för att ändra grunderna för att bevilja utkomststöd när det gäller barnbidrag och 50 000 000 euro för höjning av utkomststödets grunddel till 499,10 euro i månaden.

38. Statsbidrag till kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga (Nytt)

Ända sedan 2000 har social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anvisats ett årligt budgetanslag för att utveckla och ordna psykiatriska tjänster för barn och ungdomar. Regeringen föreslår i sin budgetproposition för 2009 att momentet ska strykas. Under 2008 styrdes pengar över momentet till kommunerna för att täcka deras kostnader för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga. Medlen räckte inte till för detta ändamål heller. I kommunerna väntar man sig att staten nästa år till hundra procent ska täcka kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga med pengar utanför momentet.

Anslagen för att utveckla mentalvårdstjänster för barn och unga har kommit mycket väl till pass i kommunerna som ett tillskott till den allvarliga bristen på medel för psykiatrisk vård, och med pengarna har man rent konkret kunnat anställa hjälpande personer; man har till exempel kunnat anställa fler skolpsykologer och den vägen tillsatt tjänster som dragits ner oändligt mycket mer än vad ministeriet rekommenderat och därmed utvecklat åtgärder för tidigt ingripande. På detta sätt har det i viss mån gått att minska antalet barn för vilka situationen i värsta fall skulle kunna sluta i en mänsklig katastrof och i bästa fall med dyr specialistvård.

Regeringen har också under tidigare år föreslagit att momentet stryks, men på grund av riksdagens häftiga protester har anslaget fått stå kvar.

Tack vare detta särskilda statsbidrag har sjukvårdsdistrikten kunnat genomföra de omstruktureringar av servicesystemen som varit nödvändiga inom den psykiatriska vården av barn och ungdomar och forskningen. På olika håll i landet har barn- och ungdomspsykiatriska projekt fått fortsätta med pengar som blivit kvar från tidigare år. I många fall har framgångsrika projekt lockat kommunerna att med egna medel förlänga till exempel skolpsykologstjänster som inrättats med projektpengar. Utan anslaget går det inte att planera eller genomföra sådana nya projekt hur välbehövliga de än må vara.

Barn drabbas allt oftare av psykiska problem. Stakes har undersökt hur skolbarn mår och kommit fram till att 15—20 procent av barn och ungdomar har psykiska problem och att 7—8 procent av dem är i behov av psykiatrisk vård. Så många som 5—10 procent av ungdomarna lider av svår depression. Nyligen gjorda studier pekar på att psykiska problem är förvånansvärt allmänna också bland barn under skolåldern.

Regeringen lovar i sitt program att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att identifiera psykiska problem hos barn och ungdomar samt åt tillgängliga tjänster och kompetens inom den psykiska hälsovården.

Regeringsprogrammet klingar mycket falskt med hänsyn till att regeringen redan i år tänker sluta finansiera utvecklingen av mentalvårdstjänster för barn och unga över ett särskilt moment. Summan är så blygsam att man rodnar och katastrofalt otillräcklig ens för att täppa till de värsta luckorna i den psykiatriska hälsovården för barn och unga i kommunerna. Felet måste rättas till med ett särskilt moment med pengar för just detta ändamål.

Hänvisning: BM 175/2008 rd (Kangas).

Vi föreslår således

att moment 33.60.38 återinförs i budgeten och döps om till "Statsbidrag till kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga" och att 15 000 000 euro avsätts på momentet för kostnaderna för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga och utveckling av mentalvårdstjänster i kommunerna.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Klimatförändringen är det största hotet i vår tid. Enligt en brett uppbackad bedömning kommer konsekvenserna av att jordens medeltemperatur stiger med mer än två grader att vara förödande både för miljön och mänskligheten. För att undgå en klimatkatastrof måste industriländerna klara av att reducera sina utsläpp av växthusgaser fram till 2020 med minst 30 procent av den kalkylerade utgångsnivån 1990.Vänsterförbundets riksdagsgrupp kom i september 2008 med en lagmotion med förslag till en klimatlag som ska ange de mål för reducerade utsläpp av växthusgaser som Finland nödvändigt måste nå 2010—2050 för att bromsa upp klimatförändringen. För att målet ska nås föreslås en lag om ett minskningsmål på fem procent per år.

Klimatlagen kräver utöver en reducering av utsläppen med fem procent också konkreta insatser, som satsningar på förnybar energi, diverse delvis redan existerande styrmekanismer (utsläppshandel, lag, lägre normer, offentligt stöd) och nya stödformer bl.a. inom kollektivtrafiken.

Utöver redan tillämpade metoder behövs det en övergripande vision om hur man med olika instrument kan stödja och marknadsföra ny utsläppssnålare teknik.

Hänvisning: BM 949/2008 rd (Tiusanen).

Vi föreslår således

att moment 35.01.01 ökas med 1 000 000 euro för en klimatlag.

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Finlands miljöcentrals anslag räcker inte till för att ta fram den typ av forskning och utredning till stöd för beslutsfattande som skulle behövas. Beslutsprocessen blir kvalitetsmässigt sämre om det inte finns möjligheter att göra nödvändiga bakgrundsundersökningar och konsekvensbedömningar. Trots det ville en majoritet i finansutskottet inte öka anslagen för miljöcentralens omkostnader.

Vi föreslår således

att moment 35.01.04 ökas med 2 000 000 euro.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Miljöorganisationerna gör en viktig insats för att öka miljökunskapen och utför också rent praktiskt miljöarbete, inte minst för avfallshanteringen i skärgården och insjöområdena. Anslaget har hållit sig på samma nivå trots att kostnaderna har ökat och det för fortsatt verksamhet i tidigare skala krävs att anslaget höjs betydligt mer än vad utskottet föreslår i tillägg.

Vi föreslår således

att moment 35.01.65 ökas med 150 000 euro för understöd till miljöorganisationer.

10. Miljö- och naturvård

20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)

Oljebekämpningsutrustningen i Finska viken är föråldrad och dessutom brister det i de regionala räddningscentralernas beredskap att klara av en kemikalie- eller oljeolycka. Varvet i Nystad kommer snart ut med ett multifunktionellt fartyg som har högsjöberedskap för oljebekämpning, och det behövs ett likadant fartyg till i Finska viken.

Vi föreslår således

att moment 35.10.20 ökas med 10 000 000 euro för ny och bättre oljebekämpningsutrustning i Finska viken.

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Enligt lag ska fastigheter i glesbygden ha avloppssystem. Effektivare åtgärder för avloppsvattenshantering kommer att krävas på uppskattningsvis 200 000—250 000 fastigheter. Ändringsarbetena beräknas kosta 3 000—7 000 euro per fastighet. Miljöcentralerna beviljar högst 2 000 euro per fastighet i investeringsbidrag. Anslaget för investeringsbidrag i nästa års budget är helt otillräckligt.

Hänvisning: BM 345/2008 rd (Kyllönen).

Vi föreslår således

att moment 35.10.61 ökas med 7 000 000 euro för förbättring av avloppssystemen på fastigheter i glesbygden.

63. Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Det krävs mer resurser för att genomföra skyddsprogrammet Metso. Syftet med programmet är att värna viktiga skogsbiotoper och hotade arter och vissa strukturella skogsegenskaper. Vi har redan resultaten av Metso-experimenten; den bästa lösningen med tanke på skogarnas mångfald är att de skyddas permanent. Det krävs mer pengar för att förvärva de aktuella områdena. De höga virkespriserna just nu höjer ersättningarna för skogsskyddet och ökar därmed behovet av anslag.

Hänvisning: BM 29/2008 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår således

att moment 35.10.63 ökas med 20 000 000 euro för anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Det finns ett växande behov av miljövårdsarbeten. Eutrofieringen i Östersjön och Finska viken kräver en kraftfull satsning på miljövårdsarbeten. Arbetena har också en sysselsättande effekt lokalt. Programmet för förorenade markområden går alldeles för långsamt, allt medan behovet av matarledningar ökar i glesbygderna. Om anslagen inte ökas, kommer målen för utbyggnad av avloppsnätet inte att nås.

Hänvisning: BM 957/2008 rd (Tiusanen).

Vi föreslår således

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har flyttats till Lahtis. Det behövs mer forskning och mer pengar för forskning om energisnålt och hälsosamt boende. Det gäller att ta fram lönsammare bygglösningar än vad vi har i dag, inte minst inom hyresbostadsproduktionen.

Vi föreslår således

att moment 35.20.01 ökas med 1 000 000 euro för forskning i bättre boende.

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Regeringen tar inte på tillräckligt stort allvar konsekvenserna av konjunkturväxlingarna för reparationsverksamheten. Gamla hus, byggtekniska brister, avsaknad av hiss, fukt- och mögelskador m.m. gör inte saken bättre. Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus. Avsaknaden av hiss hindrar i många fall äldre att bo kvar hemma och kan betyda dyr och inhuman anstaltsvård.

Regeringen föreslår 2 000 000 euro för energiunderstöd till egnahemsägare med låga inkomster. Anslaget räcker inte till. För att man ska kunna införa förnybara energiformer krävs det ofta stora ekonomiska investeringar. Dessutom är det av miljöhänsyn motiverat att stödja energiinvesteringar i småhus mer än vad regeringen föreslår för att Finland ska uppfylla sina utsläppsåtaganden.

Hänvisning: BM 967/2008 rd (Uotila), BM 958/2008 rd (Tiusanen).

Vi föreslår således

att moment 35.20.55 ökas med 30 000 000 euro och att 20 000 000 euro av anslaget avsätts för bostadssaneringar och bidrag för hissbyggen och 10 000 000 euro för stöd för energisnåla investeringar i småhus.

60. Överföring till statens bostadsfond

Boendekostnaderna har ökat markant i Finland och betydande ökningar är fortfarande att vänta. Inte minst i hyreshus har hyrorna klättrat så högt att vanliga medelinkomsttagare inte längre har en chans att bo i dem. Hyresnivån i nya hus som byggts med statligt stöd är helt oskälig i relation till de boendes inkomstnivå. Om självriskräntan på räntestödslån sänks med en procentenhet, minskar det hyran med omkring 2 euro per m i månaden. Den försämrade sysselsättningen i byggbranschen förutsätter ökad hyresbostadsproduktion med samhälleligt stöd.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 35.20.60:

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

På grund av den ekonomiska utvecklingen stiger inte biståndets andel av statsfinanserna i jämn takt mot det lägsta EU-målet 0,51 procent fram till 2010. Därmed sätter Finland EU-målen på spel och infriar inte sina löften till de övriga EU-staterna.

Finland måste hålla fast vid sitt internationella åtagande att bidra till att minska fattigdomen i världen. Nivån på biståndsanslaget måste höjas årligen enligt principen om jämn tillväxt så att målet 0,51 procent av bruttonationalinkomsten nås senast 2010 och 0,7 procent senast 2015.

Vi föreslår

att moment 24.30.66 ökas med 28 000 000 euro för biståndsarbete.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I regeringsprogrammet sägs det att undersökningen av krävande brott ska effektiveras och försnabbas. Undersökningen av komplicerade ekonomiska brott är synnerligen resursintensivt både i förundersökningsskedet och vid åtalsprövningen. Ett tillräckligt och nära samarbete mellan polis och åklagare i förundersökningen främjar nivån på utredningsarbetet och beredningen inför domstolsbehandlingen. Förundersökningssamarbetet och åklagarens synliga roll i krävande ekonomiska brottmål under hela processen binder upp mycket av de resurser som finns för åtalsprövning.

När det gäller allvarliga ekonomiska brott räcker de resurser som regeringen har föreslagit inte till. De ekonomiska brottens andel av de allvarligaste brotten är betydande och denna typ av brottslighet orsakar samhället betydande skada samt rubbar den allmänna tilltron till näringslivet, förvaltningen och rättsväsendet. Vi socialdemokrater har genom vår budgetmotion föreslagit en ökning av polisens resurser för undersökning av ekonomiska brott men det skulle samtidigt innebära en anhopning av ärenden hos åklagarna om inte en motsvarande resursökning görs på den sidan. För att säkerställa en effektiv utredning av ekonomiska brott på alla nivåer i myndighetskedjan bör åklagarväsendets resurser ökas.

Vi föreslår

att moment 25.30.01 ökas med 2 000 000 euro för åklagarväsendets omkostnader för undersökning av komplicerade ekonomiska brott.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Den relativt nya fängelselagen (767/2005) förutsätter att för varje fånge uppgörs en personlig plan som spänner över den tid fången avtjänar sitt straff, friges eller försätts i villkorlig frihet. Planen kan omfatta exempelvis utbildning och rehabilitering och strävan är att göra det lättare för fången att klara tiden efter frigivningen. På grund av resursbristen inom fångvården görs risk- och behovsbedömningar för endast en bråkdel av fångarna. Bedömningar och planer görs i praktiken för närvarande i regel endast för långtidsfångar. Det har också visat sig att det råder stora regionala skillnader i möjligheterna att göra upp dessa planer.

Fångarna är i allt sämre skick när de kommer till fängelserna. Närmare 80 % är missbrukare, av vilka hälften narkotikaberoende. En betydande del av fångarna är också i behov av psykiatrisk vård. Resursbristen inom fångvården har lett till att endast ungefär en tredjedel av fångarna får genomgå hälsokontroll och utredning om arbetsförhet. Det bör satsas mer på fånghälsovården. Det måste finnas tillräcklig kompetens för rusmedelsfrågor och arbete med psykisk hälsa och sociala frågor. Tiden i fängelse borde få fångarna att lämna sitt missbruk. Men med de nuvarande anslagen är det omöjligt att erbjuda behövande fångar rusmedels- eller mentalvårdsrehabilitering.

Det finns olika program för fångar som gjort sig skyldiga till våldsbrott och sexualbrott och undersökningar har visat att de kan ha bestående effekter på kriminella beteendemönster. Programmet STOP som riktar sig till sexualbrottslingar och olika program för våldsbrottslingar måste tillförsäkras tillräckliga anslag. Programmen motverkar återfall i brott, vilket skulle bli flerfalt dyrare för samhället.

Det finns fortfarande ett flertal fängelser i Finland med celler som saknar toaletter och där fångarna uträttar sina behov i hinkar. Internationella människorättsorgan har upprepade gånger anmärkt på Finland för detta och nu senast har den europeiska kommittén för förhindrande av tortyr CPT krävt en förklaring av Finland. I Finlands svar till kommittén av den 17 september 2008 sägs det att exempelvis planerna på sanering av bostadsavdelningarna i två cellbyggnader i fängelset i Helsingfors knappast kan realiseras inom en nära framtid på grund av knappa anslag. Det måste hittas anslag för att grundligt reparera fängelserna.

En tillräckligt stor personal är också en förutsättning för att fångarnas rättigheter ska kunna tryggas. Fångarna har en lagfäst rätt till fritid och biblioteksservice under tiden i fängelset. Fångarna har också rätt att arbeta eller studera. På grund av resursbrist kan endast under 60 % av fångarna delta i dessa lagfästa aktiviteter.

Vi föreslår

att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för omkostnader för verkställighet av straff.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ekobrottsligheten och den grå ekonomin beräknas orsaka skador på mer än 5 miljarder euro varje år. Omkring hälften av summan består av skattebortfall och den andra hälften av skador för näringslivet och enskilda konsumenter. Till ekobrottslighet kan dessutom hänföras svartjobb som motsvarar uppskattningsvis 80 000 årsverken. Man kan anta att skadorna kommer att öka mycket snabbt i takt med globaliseringen och den datatekniska utvecklingen, som möjliggör allt mer varierade former av brott. De resurser som satsas på att avvärja ekonomisk brottslighet återbördas mångfalt till statens kassa i form av brottsvinning.

Under socialdemokraternas tid i regeringen gjordes stora satsningar på att få slut på den grå ekonomin och den ekonomiska brottsligheten. Inrikesministeriet anvisade åren 2004—2006 anslag för tiotals brottsutredartjänster och på att höja branschens löner. Men i 2009 års budgetförslag ingår inga satsningar på detta trots att det i förklaringsdelen på ett allmänt plan sägs att polisen ska fortsätta effektivera sina insatser för brottsbekämpning.

I inrikeministeriets budgetram föreslogs en satsning om åtta miljoner euro på att utveckla elektronisk kommunikation. Men i statsrådets budgetförslag syns inte längre några spår av detta. Utvecklingen av elektronisk kommunikation måste alltså ske inom ramen för polisens basfinansiering, vilket innebär att pengarna för annan polisverksamhet ytterligare minskar. Samtidigt minskar produktivitetsprogrammets årsverkesnedskärningar polisväsendets resurser. Budgetförslaget saknar också tilläggsfinansiering av programmet för intern säkerhet. Med den nuvarande finansieringsnivån för polisväsendet är det inte möjligt att sysselsätta alla arbetslösa poliser 2009. Socialdemokraterna kräver att man genom en klar anslagsökning säkerställer antalet poliser och deras möjligheter att få jobb som motsvarar deras utbildning. Medlen för trafikövervakning och brottsundersökning måste likaså tryggas genom tilläggsanslag för rörliga polisen och centralkriminalpolisen.

Vi föreslår

att moment 26.10.01 ökas med 10 000 000 euro för polisens omkostnader.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Förvaltningsutskottet anförde i sitt utlåtande (FvUU 9/2008 rd) om finansramarna för 2009—2012 att ramanslagen inte räcker till för att fullt ut genomföra regeringsprogrammets ambitioner beträffande gränssäkerheten, inbegripet åtgärder för att göra gränstrafiken smidigare och säkrare, bygga upp ett system för nationell bevakning av den yttre gränsen och för att medverka i arbetet för att ta fram ett gemensamt gränssäkerhetssystem för EU i föränderliga förhållanden. Utskottet anser att det behövs totalt 6 miljoner euro till under följande ramperiod för att förbättra gränsbevakningen och att 1—2 miljoner euro ska avsättas för varje år under perioden.

I gränsbevakningsväsendets strategi är målet för 2015 att gränsbevakningen ska ha god reaktionsförmåga och en effektivitet som motsvarar riskanalyserna. Sydöstra Finland och Finska viken ska vara de viktigaste insatsområdena. Längs de andra gränsavsnitten sköts gränsbevakningen med resurser som är mindre än de nuvarande. Men gränsbevakningsväsendets funktioner måste ändå upprätthållas också under innevarande år, vilket förutsätter en satsning på ökade personella resurser.

Förpliktelsen i produktivitetsprogrammet har också fullgjorts med tyngdpunkten förlagd till början av perioden, så att 162 årsverken skurits ner. Därmed har man blivit tvungen att exempelvis skjuta fram materielanskaffningar. Enligt utredning till utskottet leder de knappa anslagen till att ytterligare drygt 50 årsverken måste skäras ned 2009. För att kunna sköta EU-åtagandena i fråga om gränsbevakningen måste det finnas tillräckliga personella resurser för bevakning av Schengengränsen.

Vi föreslår

att moment 26.20.01 ökas med 2 000 000 euro för gränsbevakningsväsendets omkostnader.

40. Invandring

63. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)

Ett av de viktigaste målen för integrationslagstiftningen är att de som kommer hit så väl som möjligt ska integreras i det finländska samhället.

Men ett allvarligt problem för integrationspolitiken är de otillräckliga anslagen. Den ersättning per flykting som betalas till kommunerna för integrationskostnader har stampat på stället sedan 1993 trots att prisnivån för tjänsterna enligt statistikcentralens prisindex för offentlig service hade stigit med 45,6 procent från 1993 till 2007. Detta har lett till att flyktingmottagandet har blivit en resursfråga för kommunerna och att man inte alltid kan erbjuda effektiva och kvalitativa integreringstjänster.

Riksdagen behandlar för närvarande en redogörelse för hur integrationslagen har genomförts. I regeringens redogörelse konstateras öppet att ersättningarna till kommunerna släpar efter men inga anslagsökningar erbjuds heller för att öka dem. Vidare konstateras det att ersättningarna till kommunerna borde ökas med 20 procent. Anslagsnivån i budgetförslaget har räknat utifrån 1993 års taxor sjunkit till 61 352 000 euro. Den justering som föreslås i redogörelsen skulle kräva en ökning av anslaget med 12,7 miljoner euro. Anslaget måste höjas så att indexökningarna beaktas. Detta är nödvändigt för att man ska kunna erbjuda flyktingar som ofta lämnat svåra förhållanden bakom sig tillräckliga och effektiva tjänster. Anslagshöjningen leder sannolikt i sin tur till att flyktingarna snabbare kommer ut i arbetslivet vilket bidrar till en ökning av välförden både för flyktingarna och den övriga befolkningen.

Vi föreslår

att moment 26.40.63 ökas med 20 000 000 euro för effektiva åtgärder för mottagande av flyktingar och asylsökande.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

Extra konstnärspension beviljas som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande och återgivande konstnär. Antalet konstnärspensioner har gradvis minskats sedan 1992 från dåvarande 65 till nuvarande 35 nya pensioner per år. Men samtidigt har nästan dubbelt fler personer ansökt om pension. Arbetsgruppen för uppföljning av de åtgärdsförslag som framlagts av kommissionen för utredning av konstnärernas sysselsättningsförutsättningar och socialskydd har föreslagit att antalet pensioner gradvis skulle föras upp till den tidigare nivån så att det årligen beviljas 65 nya pensioner. Förslaget har också vunnit understöd i riksdagen.

En stor grupp konstnärer som närmar sig pensionsåldern saknar fortfarande ett tillräckligt pensionsskydd. Behovet av extra konstnärspensioner är uppenbart men det föreslås inget anslag för detta.

Vi föreslår således

att moment 28.50.16 ökas med 150 000 euro till extra konstnärspensioner.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Den kommunala ekonomin befinner sig nu vid ett vägskäl. I år kommer kommunerna sannolikt ännu att nå upp till ett årsbidrag på cirka tre miljarder men redan nästa år kommer utvecklingen att peka nedåt. Den negativa trenden syns först i minskade skatteintäkter, eftersom den årliga tillväxten förutspås sjunka från drygt sju procent till under en procent.

På grund av att befolkningen åldras samtidigt som utgifterna och åtagandena ökar kommer kostnads- och utgiftsnivån i kommunerna att vara fortsatt hög. Under de närmaste åren leder detta faktum i kombination med en ofördelaktig inkomstutveckling till en ohållbar situation i kommunerna.

Vi föreslår

att moment 28.90.32 ökas med 5 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Grundläggande utbildning på lika villkor i hela landet kräver kvalificerade lärare både i skolorna och i förskolorna, tillräckligt mycket specialundervisning och stödundervisning och elevvård. Statsandelarna till kommunerna för undervisnings- och kulturverksamhet måste ligga i linje med servicebehovet och kostnadsutvecklingen.

Statsandelarna till utbildnings- och kulturverksamhet stiger inte i samma omfattning som servicebehovet och kostnadsutvecklingen. Regeringen tar inte tillräckligt stor hänsyn till hur pengarna förslår i olika typer av kommuner.

Vi föreslår ett tilläggsanslag till kommunerna för att garantera kommunalt ordnad grundläggande utbildning, stödundervisning, specialundervisning, skolhälsovård och annat stöd till eleverna.

Skolväsendet och särskilt den grundläggande utbildningen har de senaste åren varit utsatta för så omfattande sparkrav att det stöd som regeringen har anvisat för att minska undervisningsgrupperna är otillräckligt. Dessutom krävs det mycket mer satsningar på elevvård och fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för grundskoleelever.

Vi föreslår

att på moment 29.10.30 tas en budgetbaserad ökning om 190 000 000 euro, av vilket 30 000 000 euro används för att minska gruppernas storlek i den grundläggande utbildningen och 30 000 000 euro för elevvård.

34. Statsandel för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Den ekonomiska regressionen och sysselsättningsläget kräver nu stora offentliga investeringsprojekt. På olika håll i landet finns det viktiga och sysselsättande projekt som inte kommer igång utan tillggsfinansiering från staten. Det rör sig om bl.a. reparationer av offentliga byggnader. Investeringar i sådana projekt kan förbättra sysselsättningen och välfärden och den kommunala ekonomin i hela regioner. Investeringarna har bidragit till uppkomsten av nya jobb med beaktande av det regionala sysselsättningsläget. Detta är särskilt viktigt på områden där arbetslösheten har kommit på snabbt.

Det finns fortfarande alarmerande många skolbyggnader med fukt- och mögelskador som måste åtgärdas snabbt. En undersökning som utfördes vid Tekniska högskolan för några år sedan gav vid handen att 90 % av skolbyggnaderna har mögelskador varav 15 % kan kategoriseras som allvarliga.

Statsstöd behövs absolut för att komma i gång med saneringsarbetena. I de kommuner där befolkningen blir allt äldre och utflyttningen till städer begränsar den ekonomiska marginalen är det allra svårast att råda bot på detta problem. I många kommuner är det ekonomiska läget sådant att skolbyggnaderna inte kan saneras i snabb takt utan arbetena skjuts framåt år efter år. Elevernas och personalens hälsa måste prioriteras.

Vi föreslår

att moment 29.10.34 ökas med 50 000 000 euro och bevillningsfullmakten med 40 000 000 euro för läroanstalternas anläggningskostnader och sanering av mögelskolor.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

I budgetpropositionen lägger regeringen vikt vid kompetens, incitament och omsorg. I våras var antalet sökande till yrkesutbildning 11 000 fler än nybörjarplatserna. Av dem som gått ut grundskolan sökte för första gången fler till yrkesutbildning än till gymnasiet.

Behovet av personer med grundläggande yrkesutbildning har ökat och yrkesutbildningen blir allt populärare. Nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste utökas för att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen, den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika sektorer. Regeringen underdimensionerar antalet nybörjarplatser år efter år.

Vi föreslår

att moment 29.20.30 ökas med 21 500 000 euro för att öka antalet nybörjarplatser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

30. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete

21. Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år)

Anslagen för yrkesinriktad vuxenutbildning håller inte jämna steg med de högt ställda målen, som blir allt viktigare i takt med att befolkningen åldras, globaliseringen vinner insteg och den tekniska utvecklingen går framåt. Avancerat kunnande hjälper individen att klara omställningar i arbetslivet och förbättrar samtidigt produktiviteten. Men för närvarande gynnar vuxenutbildningen de som redan har lång utbildning. I ett ekonomiskt läge där uppsägningar och permitteringar hör vardagen till måste regeringen satsa mycket mer på tilläggsutbildning och utbildning i arbetet både för yrkesverksammma och arbetslösa. Nu om någonsin behövs Lyftet II för att mildra verkningarna av regressionen. Det måste också hittas tilläggsresurser för studier och fortbildning för högutbildade som blir arbetslösa.

Många yrken kräver allt mångsidigare kompetens och ständig tilläggsutbildning. Också arbetslivet förändras och det ställer nya krav på arbetstagaren. Den som har upprätthållit sin yrkesskicklighet och lärt sig nya saker orkar längre i arbetet än den vars utbildning inte motsvarar arbetslivets krav. Finland behöver ett heltäckande arbetslivsbaserat vuxenutbildningssystem som gör det möjligt att upprätthålla yrkesskickligheten och få tilläggsutbildning. Begåvningsresurserna i alla befolkningsgrupper måste nyttjas.

Yrkesmässig och regional rörlighet är viktiga faktorer när det gäller att söka lösningar på problemen med arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Det behövs insatser av många olika slag. Bättre kvalificerad arbetskraft är en viktig del av omställningsskyddet i arbetslivet. Vi anser att det behövs mer satsningar än vad regeringen föreslår för att höja vuxnas kompetens och få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Vi föreslår

att moment 29.30.21 ökas med 50 000 000 euro för utvecklande av den yrkesinriktade vuxenutbildningen och tilläggsutbildningen, varav 10 000 000 euro reserveras för att säkerställa att den högutbildade personal som hotas av arbetslöshet ska klara sig på arbetsmarknaden.

30. Driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete behöver utveckla och se över sin verksamhet för att klara sig i en förändrad omvärld. Det här kräver adekvata resurser. Undervisningsministeriet bereder för närvarande ett program för det fria bildningsarbetet och genomförandet av det kräver ökade satsningar på hela området.

Instituten tillgodoser lokala och regionala bildningsbehov och möjliggör inlärning på eget initiativ och utveckling av medborgerliga färdigheter. Instituten är verksamma i alla kommuner i Finland och med sin verksamhet främjar de kulturell jämlikhet också i konstfostran. Skäliga kursavgifter gör det möjligt för alla och envar att få grundläggande konstundervisning oberoende av privatekonomin.. Än så länge har medborgarinstituten inte rätt till timbaserad statsandel för den grundläggande konstundervisningen, utan de anordnar i enlighet med huvudmännens vilja utbildningen med pengar från anslaget för fritt bildningsarbete.

Studiecentraler för organisationers bildningsarbete har goda förutsättningar att anta särskilda studieutmaningar av den typ som riktlinjestudierna representerar. Men de nya utmaningarna och de nya verksamhetsformerna kräver också finansiella resurser. Statsunderstödet för studiecirklar har varit väldigt knappt under de senaste åren. Också statsandelen för studiecentralers övriga studieverksamhet är otillräcklig med hänsyn till frivilligorganisationernas behov.

Vi föreslår

att moment 29.30.30 ökas med 1 500 000 euro, varav 500 000 euro som utvecklingsbidrag till läroanstalter för fritt bildningsarbete för att trygga jämlika villkor i regionerna och utbildningen, 500 000 euro till medborgar- och arbetarinstitut för grundläggande konstundervisning för barn, unga och vuxna och 500 000 euro för studiecentralers verksamhet.

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtal är ett effektivt arrangemang. Av dem som ingår läroavtal är ca 80 % vuxna. Läroavtalsutbildning, där arbetslivets krav ställs i centrum, är ett sätt att garantera livslångt lärande för vuxna. Regeringen ändrade enhetspriset på grundläggande yreksutbildning i form av läroavtal så att fastställelseprocenten av det genomsnittliga priset per enhet för den yrkesinriktade utbildningen sjunker från 77 % till 63,13 %. Enligt vår uppfattning är detta en betydande ändring i finansieringen och leder till nedskärningar i läroavtalsutbildningen.

För dem som ordnar prov är lagändringens effekt på enhetspriset oskäligt stor och påverkar på ett avgörande sätt möjligheterna att anordna grundläggande utbildning i form av läroavtalsutbildning.

Det finns ett klart behov av läroavtalsutbildning inom den grundläggande utbildningen. Denna form av utbildning lämpar sig särskilt väl för dem som vill byta yrke eller som helt saknar en examen. En viktig grupp i detta avseende är invandrarna. För unga spelar inlärning i arbetet en stor roll samtidigt som arbetsplatsens betydelse för inlärning och handledning understryks. Det är nödvändigt att säkerställa finansieringen av examina och förberedande utbildning och handledning för just denna målgrupp.

Enligt vår åsikt kan man inte motivera nedskärningarna i statsandelar för läroavtalsutbildning med att vissa utbildningsanordnare har agerat osakligt. Sänkningen av enhetspriset är oskälig i synnerhet mot de utbildningsanordnare som har ordnat utbildningen på ett korrekt sätt och med kvalitativa satsningar.

Vi föreslår

att moment 29.30.32 ökas budgetbaserat med 15 000 000 euro för att stödja läroavtalsutbildningen.

40. Yrkeshögskoleundervisning

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor och övriga läroanstalter. Yrkeshögskolorna spelar en viktig roll när det gäller att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt. Yrkeshögskolorna producerar teknologiska innovationer och dessutom sociala innovationer och systeminnovationer.

Rådet för Yrkeshögskolornas rektorer Arene ry uppger dock att resurserna till yrkeshögskolorna i nuläget inte ens räcker till för att kompensera kostnadsstegringen. I själva verket minskar anslaget. Detta svarar inte mot målen i regeringsprogrammet eller planen för utveckling av utbildning och forskning 2007—2012.

Vi föreslår

att moment 29.40.30 ökas med 5 000 000 euro för yrkeshögskolornas tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete.

50. Undervisning och forskning vid universitet

01. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt expertisen stiger anslagen till universiteten inte i budgeten, utan tillskottet kompenserar bara kostnadsstegringen. De 20 miljoner euro som regeringen föreslår räcker inte till för att svara på de utmaningar som det skärpta konkurrensläget medför.

Alla universitet måste specialisera och ägna sig åt internationell toppforskning. Vi utgår från att universitetens basfinansiering ökas med de 200 miljoner euro som rådet för vetenskap och teknologi föreslagit för valperioden utslaget på samtliga universitet.

Vårt finländska universitetssystem arbetar utifrån kulturuniversitetsidealet. Forskningen är oberoende och verksamheten finansieras huvudsakligen med offentliga medel. En viktig utgångspunkt är att universiteten och vetenskapsgrenarna ska vara likvärdiga. Våra universitet har behandlats enligt samma principer. Men nu vill regeringen i sitt reformarbete frångå de gamla principerna.

Också i framtiden måste vi se till att det finns allmänna högskolor i hela landet som arbetar på regionalt jämlika villkor. Det kräver att finansieringen av universiteten är tryggad.

Vi föreslår

att moment 29.50.01 ökas med 27 000 000 euro för universitetens omkostnader.

70. Studiestöd

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Måltidsstödet är avsett att ge studerande på universitet och yrkeshögskolor en hälsosam och närande måltid en gång per dag till skäligt pris. Måltiderna är det bästa sättet att understöda sunda matvanor bland de studerande. Mer än hälften av de studerande äter sitt huvudmål i en lunchrestaurang för studerande. Det är alltså en av de bästa formerna av stöd till de studerande.

I våras höjde regeringen ensidigt maximipriset på måltiderna med 20 cent till 4,27 euro utan att höja måltidsstödet. De studerande får lov att betala för allt detta, och från hösten 2008 har priset varit 2,55 euro. Höjningen av maximipriset motiverades med måltidsproducenternas höjda råvaru- och lönekostnader.

Måltidsstödet höjdes senast vid ingången av 2007. I början av samma år höjdes också maximipriset för måltiden. Enligt socialdemokraterna borde höjningen av maximipriset för måltider kompenseras med höjt måltidsstöd så att lunchpriset förblir skäligt för studerande.

Vi föreslår

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för måltidsstöd till högskolestuderande.

80. Konst och kultur

34. Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

Tack vare vår allmänna, högkvalitativa och kostnadsfria biblioteksinstitution har alla finländare möjligheter att bilda sig och vara fullvärdiga och aktiva medlemmar i kunskapssamhället. Särskilt viktigt vore det att hålla fast vid principen att invånare i olika kommuner har jämlik tillgång till biblioteksservice. Tillräckliga medel måste reserveras för att bygga nya bibliotek eller bygga om gamla bibliotekshus.

Vi föreslår

att moment 29.80.34 ökas med 2 000 000 euro för anläggningskostnader för allämnna bibliotek och att fullmakten ökas med 2 000 000 euro.

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Finland betraktas som ett medborgarsamhälle. Medborgarsamhället bygger på en stark och månghundraårig tradition av frivilligorganisationer. Detta faktum har ansetts vara så viktigt att såväl staten som kommunerna systematiskt har lämnat dessa organisationer ekonomiskt bidrag. Via Penningautomatföreningen och Veikkaus får kultur- och idrottsföreningar på social- och hälsovårdsområdet regelbundet ett stadigt stöd. Ur statsbudgeten beviljas bidrag till de organisationer som utför ett för landet viktigt internationellt arbete.

I början av 1990-talet skars stöden till organisationerna ned med i regel ca 10 procent. Ett betydande och iögonenfallande undantag från detta var minskningen av statsstödet till fredsorganisationerna med hela 70 procent i 1992 års budget. Fredsorganisationernas arbete är inriktat på nedrustning, internationella aktiviteter mot massförstörelsevapen och lätta vapen men också på att främja de mänskliga rättigheterna och ekonomisk och social rättvisa. De har haft en stor betydelse för en hel generation, och snart också en generation till, i att uppmuntra till ett beständigt stöd för fredlig verksamhet och en positiv världsåskådning. Organisationernas publikationsverksamhet och internationella nätverk och deltagande i internationella möten är betydande. De har konsekvent gett vårt lands fredssträvande utrikespolitik sitt starka stöd. Efter den stora nedskärningen i statsstödet har bidragspengarna ökat endast i liten mån.

Med hänsyn till att den finländska fredsrörelsen under sin hundraåriga existens har visat sig vara nödvändig bör fredsorganisationernas bidrag ökas avsevärt.

Vi föreslår

att moment 29.80.50 ökas med 500 000 euro för främjande av fredsarbete.

75. Ombyggnad, drift och underhåll av lokaler och fastigheter (reservationsanslag 3 år)

Statsägda byggnader, fastigheter, slott och fästningar som hänförs till vårt nationella kulturarv förvaltas av Museiverket. Dessa objekt måste hållas i skick på ett sätt som motsvarar deras kulturhistoriska och byggnadshistoriska värde. På grund av ständigt underdimensionerade anslag håller en del av dem på att förstöras. Anslaget föreslås nu minskat med 1,1 miljoner euro jämfört med 2008. Det har hittills varit möjligt att årligen lägga ner ca 1—3 miljoner euro på att grundligt reparera och restaurera dessa objekt med hjälp av sysselsättningsbaserade investeringsstöd som arbetskrafts- och näringscentralerna har beviljat. Men nu sinar denna finansieringskälla. Också finansutskottet har uppmärksammat frågan men det föreslagna anslaget avspeglar inte utskottets samstämmighet.

Vi föreslår

att moment 29.80.75 ökas med 500 000 euro för grundliga reparationer och underhåll av fastighetsförmögenheten.

30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

20. Veterinärvård (förslagsanslag)

Djurförsök är ofta motiverade av medicinska skäl. Skyldigheten att ersätta djurförsök med andra metoder alltid när detta är möjligt har skrivits in i ett flertal internationella överenskommelser som är bindande för Finland (bl.a. direktiv 86/609/EES). Riksdagen har för sin del i flera sammanhang pläderat för alternativa metoder.

Vi föreslår

att moment 30.30.20 ökas med 100 000 euro för att stödja alternativ till djurförsök.

40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Finlands Fritidsfiskares Centralförbund bedriver ett viktigt arbete bl.a. med barn och ungdomar för att upprätthålla intresset för fritidsfiske. På detta sätt bidrar förbundet till att förbättra fiskstammen i våra vattendrag.

Vi föreslår

att moment 30.40.51 ökas med 100 000 euro för att främja fiskerihushållningen.

50. Vattenhushållning

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Vattentjänsterna i glesbygden är i många avseenden undermålig och kräver akuta åtgärder och mer anslag. De nuvarande anslagen räcker till att täcka behovet i ett landskap. I planeringen av vatten och avlopp har det stora behovet av åtgärder lyfts fram. Genom att förbättra vattentjänsterna i glesbygden kan man göra landsbygden till ett attraktivare alternativ som boplats året runt, bara tillgången till rent vatten och en behörig avloppsvattenshantering kan garanteras.

Vi föreslår

att moment 30.50.31 ökas med 3 000 000 euro för vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten.

60. Skogsbruk

01. Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt planerna ska vissa verksamhetsenheter inom skogsforskningsinstitutet läggas ner, vilket kommer att försvåra skogsforskningen och verksamheten inom skogssektorn. Nu krävs det såväl forskning som utveckling som kan trygga skogshushållningen i framtiden.

De omfattande produktivitetskrav som ställs på skogsforskningsinstitutet står i konflikt med det faktum att det i dagsläget tvärtom vore viktigt att öka forskningen och utvecklingen i viktiga näringsbranscher. För att trygga verksamheten vid skogsforskningsinstitutets forskningsenheter i Punkaharju och Kannus föreslår vi ett anslag på 1 000 000 euro.

Vi föreslår

att moment 30.60.01 ökas med 1 000 000 euro för skogsforskningsinstitutets omkostnader.

10. (31.24, 25, 30, 40, 52, 60, delvis och 99, delvis) Trafiknätet

21. (31.24.21) Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Som vi redan påpekade i de allmänna motiven är de anslag regeringen avsatt för basväghållning helt oförenliga med riksdagens enhälliga krav. Vi socialdemokrater förväntar oss en långsiktig, förutsebar, tillförlitlig och miljövänlig investeringspolitik inom transportsektorn. Osäkerheten inverkar negativt i alla riktningar, står oss alla dyrt och slår hårt mot trafiksäkerheten. Den framförhållning riksdagen redan länge förväntat sig av regeringen är inte möjlig utan trovärdighet och tillräckliga anslag. Vi behöver ett fungerande infranät inte bara för den regionala balansens skull utan också med tanke på Finlands internationella konkurrensförmåga.

Under de senaste åren har underhållskostnaderna för vägnätet ökat med 25—30 miljoner euro per år. Enligt sakkunniga behöver anslagen för basväghållning därför öka markant. Finlands Näringsliv och intresseorganisationen för företagare och företag inom mark- och vattenbyggnadsbranschen Infra rf hör till dem som anser att anslagen för basväghållning är alldeles för snålt tilltagna. Infra rf menar att det årligen behövs minst 150 miljoner euro till för underhåll av vägnätet och 80 miljoner euro till för underhåll av bannätet under de följande tio åren. Men underhållsskulden på över 1,5 miljarder euro är inte avhjälpt med det.

Över 1 500 kilometer huvudväg och ca 1 000 broar skulle i detta nu behöva repareras. Men regeringen tänker skära ner anslagen med inte mindre än 14 miljoner euro. Basväghållningsanslagens köpkraft har minskat drastiskt också till följd av att kostnaderna inom markbyggnadsbranschen helt plötsligt skjutit i höjden med i runt tal 20 procent. Med tanke på de rådande konjunkturerna skulle det nu om någonsin vara läge att fatta beslut om sysselsättningsfrämjande infraprojekt. Satsningar på basväghållning ger omedelbara effekter.

I den trafikpolitiska redogörelse som riksdagen godkände med enhällighet i våras konstateras det att temaprojektkonceptet, som introducerades under föregående valperiod, utfallit väl.

Temaprojekten består av flera små samverkande investeringar som gör det möjligt att effektivt åtgärda olika trafikmässiga problem. Det förnuftiga vore att använda sådana särskilt i mitträcksprogrammet och för att underlätta för gång-, cykel- och mopedtrafiken.

Trots att regeringen i sin egen redogörelse gav löfte om temaprojekt, har den inte avsatt en enda euro för dem i 2009 års budget. Tiotals år långa köer väntar på att bli avbetade.

Vi föreslår

att moment 31.10.21 ökas med 70 000 000 euro för basväghållning och 50 000 000 euro för temaprojekt för leder för gång-, cykel- och mopedtrafik och för mitträcksprogrammet.

22. (31.40.21) Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Basbanhållningen har redan länge varit spårvägstrafikens största problem. Merparten av banorna byggdes om på 1950- och 1960-talen. Av bannätet omfattas ungefär 600 kilometer av begränsningar. Banorna måste byggas om utan dröjsmål för att spårtrafiken fortsatt ska vara konkurrenskraftig, något som bl.a. krävs för att trafikutsläppen ska fås att minska. Och ändå tänker regeringen skära ner anslagen för basbanhållning med 24 miljoner euro.

Inom basbanhållningen tvingas man nu koncentrera sig på att hålla hela bannätet i farbart skick och därmed avstå från projekt för att höja servicestandarden. Det räcker inte med enskilda investeringar i utveckling av bannätet, när man samtidigt försummar att förbättra servicen på bannätet i övrigt. Enligt VR:s interna riskanalyser är den försummade upprustningen av banor ett veritabelt riskmoment. Det betyder ökade trafikbegränsningar och svårigheter med att hålla tidtabellerna. Ett bannät i dåligt skick betyder också säkerhetsrisker, däribland det stora antalet plankorsningar.

Enligt kommunikationsutskottets enhälliga utlåtande om de finansiella ramarna krävs det årligen upp till 80 miljoner euro till för att bannätet i linje med målen i den trafikpolitiska redogörelsen ska bevara sin status som effektiv och konkurrenskraftig trafikled.

Vi föreslår

att moment 31.10.22 ökas med 70 000 000 euro för basbanhållning.

78. (31.24.78, 30.78, 40.78 och 99.78) Vissa trafikledsprojekt (förslagsanslag)

En långsiktig trafikpolitik och ett fungerande trafiksystem bidrar till bättre villkor och konkurrenskraft för näringslivet och den vägen också till ekonomisk tillväxt. Särskilt viktigt är det att bädda för en smidig och kostnadseffektiv logistik. Också den regionala utvecklingen betjänas av bekväma trafikförbindelser och smidiga trafiktjänster.

I det nuvarande ekonomiska läget skulle det vara ytterst viktigt och konjunkturpolitiskt klokt att satsa på nya trafikledsprojekt. Nya projekt ligger i startgroparna, men arbetena inleds i de flesta fallen först på 2010-talet, eftersom den sittande regeringen som första åtgärd senarelade många av de projekt som den förra regeringen redan hade avtalat om.

Vi socialdemokrater anser att följande projekt som regeringen senarelagt ska sparkas igång tidigare:

Stamväg 51 Kyrkslätt—Stensvik, där det uppstår trafikkaos särskilt när folk pendlar till och från jobbet. Byggs om till motorväg på ett tio kilometer långt avsnitt med byggstart 2009.

Riksväg 14 Omregleringar i centrum av Nyslott, byggstart 2009. Riksvägen byggs med fyra filer mellan Mirrilä och Savontie anslutningar. Längs den norra stranden i centrum byggs en ny tvåfilig riksväg med gatuarrangemang. Över Kyrönsalmi byggs en bro till och riksvägen byggs med fyra filer fram till Miekkoniemi. Genom Laitaatsalmi sund dras en ny djupfarled.

Av de projekt som ingår i den trafikpolitiska redogörelsens första korg ska följande projekt tidigareläggas:

Riksväg 5 Päiväranta—Vuorela, norr om Kuopio cirka fyra kilometer norr om centrum, från Päiväranta planskilda anslutning ungefär sex kilometer framåt till anslutningen till förbindelseväg Toivala—Vuorela. Byggstart 2009.

Riksväg 6 vid Joensuu, byggstart 2009. Omfartsvägen byggs med fyra filer på en sträcka av 6 kilometer. På riksvägen byggs på centrumsidan en ny körbana, en ny bro över Pielisjoki för en körbana till och de nuvarande fyra planskilda anslutningarna. Nya leder för gång-, cykel- och mopedtrafik byggs.

E18 vid Fredrikshamn, byggstart 2009. Genom att det byggs en omfartsväg vid Fredrikshamn försvinner det enda kvarvarande ställe där E18 går genom en stad och med det en trafikmässig flaskhals.

Banprojekten Seinäjoki—Uleåborg och Pieksämäki—Kuopio. Banprojektet Seinäjoki—Uleåborg kommer sammantaget att räcka alldeles för länge och därför bör byggstarten ske tidigare. På bansträckan Pieksämäki—Kuopio finns det risk för att trafikbegränsningar måste införas.

Vi föreslår

att moment 31.10.78 ökas med 350 000 000 euro för tidigareläggning av vissa trafikledsprojekt.

30. (31.32 och 60, delvis) Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. (31.60.63) ) Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Regeringens åtgärder svarar dåligt mot de krav som klimatförändringen ställer på transportpolitiken. Bland annat i fråga om insatserna för kollektivtrafik har regeringen inte fått ändan ur vagnen.

Kollektivtrafikservicen bör byggas upp så att den tillgodoser varje finländares dagliga behov att förflytta sig och med hänsyn till att den är förenlig med de klimatpolitiska riktlinjerna. Satsningarna på kollektivtrafik måste följa de beslut som riksdagen redan tidigare har fattat och ha som mål att få folk att åka mer kollektivt.

Kollektivtrafiken måste stå för en större andel bl.a. för att miljöhoten från trafiken ska fås att minska. Vi socialdemokrater är för stöd till kollektivtrafiken i stora städer, men det gäller också att se till att kollektivtrafiken fungerar i hela landet. Över 70 procent av alla kollektivtrafikresor görs i stora bosättningscentrum. I många stora europeiska städer stöder staten kollektivtrafiken med 50—60 procent, men i Finland baserar sig storstädernas kollektivtrafik på biljettintäkter och bidrag från kommunen.

Men nu behövs det rejält mer med pengar. Det är omöjligt att ha en kvalitativ kollektivtrafik som enbart finansieras med inkomster från kunderna och begränsade bidrag från kommunen. Kollektivtrafiken måste säkerställas med stöd från staten. Stödet ska också avspeglas i biljettpriserna så att kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig.

Vi föreslår

att moment 31.30.63 ökas med 30 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken.

30. (32.01, delvis, 32.30, delvis, 32.80 och 32.90, delvis) Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Regeringens otillräckliga insatser har förvärrat krisen inom skogsindustrin, som har tillspetsats i form av nya nedläggningar av produktion och fabriker. Situationen är fortsatt allvarlig trots meddelande om att virkestullarna ännu inte träder i kraft. När tullarna höjs kommer de praktiskt taget att göra slut på virkeshandeln mellan Ryssland och Finland. Besluten i somras om att lindra beskattningen av virkesförsäljning ledde till ett kaotiskt läge inom virkeshandeln i slutet av sommaren.

Problemen inom skogsindustrin kommer att fortsätta nästa år, vilket bådar kärva tider för många orter med skogsindustri. Eftersom utsikterna dessutom blivit allt dystrare för världsekonomin på senare tid, försämras utvecklingsperspektivet inom många andra sektorer också, och det går inte att undvika uppsägningar. Regeringen har blundat för dessa ekonomiska realiteter och vaknar upp först när den är så illa tvungen. Långsiktighet och planmässighet inom ekonomin har inte rankats högt av den sittande regeringen. Regeringen borde ha ingripit redan tidigare och med större pondus för att skapa nya arbetstillfällen. Vi har i nästan två år krävt att regeringen ska göra något för att underlätta för de orter där strukturändringar plötsligt skett.

Vi föreslår

att moment 32.30.45 ökas med 7 000 000 euro för företags investerings- och utvecklingsprojekt.

51. (32.80.51) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Regeringen drar ner ordentligt på anslagen för arbetskraftspolitiska åtgärder, förberedande utbildning samt stödsysselsättningen inom den statliga och kommunala sektorn och minskar därmed antalet personer som deltar i arbetskraftspolitiska aktiva åtgärder med närapå 10 000. I det ekonomiska läge vi just nu befinner oss i är detta totalt fel. Bara hälften av alla hugade kommer in på arbetskraftspolitisk utbildning i dag. Särskilt oroväckande anser vi det vara att ungdomsarbetslösheten igen börjat öka.

Erfarenheterna av den ekonomiska depressionen förra årtiondet och följderna av den förvärrade arbetslösheten är avskräckande. Alla som blev arbetslösa då har fortfarande inte kommit ut på arbetsmarknaden på allvar igen. Därför gäller det för staten att se till att den öppna arbetslösheten inte når någon hög nivå den här gången. När sysselsättningsläget blir sämre måste man utöka arbetskraftsutbildningen, den yrkesinriktade vuxenutbildningen och den offentliga sektorns sysselsättningsresurser, inte minska dem.

Omställningsskyddet för uppsagda bör utsträckas till att även omfatta permitterade, och de permitterade och arbetslösa bör ges möjlighet att vid sidan av arbetskraftsutbildning utbilda sig på egen hand. Utkomstskyddet för arbetslösa bör utvecklas så att det uppmuntrar till aktivitet.

Regeringens reform som går ut på att sysselsättningsanslag riktas till stödsysselsättning i företag är ett krävande vägval, för staten kan inte besluta för företagens del att de ska stödsysselsätta människor. En nedskärning av det subventionerade arbetet hos kommun och stat leder lätt till att de mest utsatta arbetslösa inte längre omfattas av aktiveringsåtgärder. På glesbygden har kommunerna och de statliga inrättningarna ofta varit de arbetsplatser där arbetslösa huvudsakligen har kunnat stödsysselsättas. För att sysselsätta långtidsarbetslösa krävs det i många fall långa sysselsättningsstigar och en bred uppsättning åtgärder. Det kan nu bli svårare att konstruera en sådan väg till sysselsättning om både den förberedande utbildningen och subventionerad sysselsättning inom den offentliga sektorn minskar. Dessutom är en stor del av dem som får förberedande utbildning invandrare — nästan hälften i större städer. Utan språkkurser och integrering i samhället är det nästan omöjligt för dem att få jobb.

Vi föreslår

att moment 32.30.51 ökas med 70 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.

64. (32.80.64) Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Regeringens otillräckliga insatser har förvärrat krisen inom skogsindustrin, som i september tillspetsades i form av nya nedläggningar av produktion och fabriker. Stora Enso och UPM meddelade att de kommer att stänga flera massa- och pappersfabriker. Stora Enso har planer på nedläggningar och driftsstopp vid anläggningarna i Uimaharju, Imatra, Varkaus, Karhula och Kemi. UPM tänker stänga fabriker i Kajana och Valkeakoski.

I början av nästa år kommer tullarna på virke från Ryssland att höjas. När tullarna höjs kommer de praktiskt taget att göra slut på virkeshandeln mellan Ryssland och Finland. Finlands beslut att lindra beskattningen av virkesförsäljning i somras satte fart på virkeshandeln mot slutet av sommaren, men färska siffror visar att virkeshandeln nu avtagit igen.

Problemen inom skogsindustrin kommer att fortsätta nästa år, vilket bådar kärva tider för många orter med skogsindustri. Eftersom utsikterna dessutom blivit allt dystrare för världsekonomin på senare tid, försämras utvecklingsperspektivet inom många andra sektorer också och det går inte att undvika produktionsnedskärningar.

Vi föreslår

att moment 32.30.64 ökas med 28 000 000 euro för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte.

88. Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering AB (reservationsanslag 3 år) v)

Vid sidan av ekonomistimulering behöver företagsfinansieringen stärkas. Regeringen fattade i november ett behjärtansvärt beslut om att stärka finansieringen till företaget. Nu gäller det att fortsätta på samma linje och bredda åtgärderna, eftersom bankerna just nu är mycket obenägna att ta risker i företagsfinansieringen, vilket lett till att långivningen avtagit, kraven på säkerhet skärpts och kreditmarginalerna ökat.

Vi föreslår

att moment 32.30.88 ökas med 50 000 000 euro kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab.

89. Kapitallån till Finnvera Abp för kapitalisering av Aloitusrahasto Vera Oy och Veraventure Ab (reservationsanslag 3 år)

Ändamålet är att lindra de finansieringsproblem som uppkommit till följd av finanskrisen. Aloitusrahasto Vera Ab är en fond som tillhandahåller såddfinansiering. Fondens syfte är att genom investeringar möjliggöra, starta upp och påskynda tillväxten hos investeringsobjekten samt arbeta upp placeringsobjekten så att de blir intressanta för andra finansiärer och industripartner.

Vi föreslår

att moment 32.30.89 ökas med 30 000 000 euro för kapitallån till Finnvera Ab för kapitalisering av Aloitusrahasto Vera Oy.

60. Energipolitik

40. (32.60.40 och 32.60.45) Energistöd (förslagsanslag)

Energipolitikens främsta syfte är att hantera klimatförändringen och uppfylla Kyotoavtalet med samtidig hänsyn till att energisystemen fungerar och industrin har lika konkurrensvillkor. Det är också viktigt att effektivisera energisparandet och arbeta för ökad användning av förnybara energikällor. Anslaget måste därför höjas.

Vi föreslår

att moment 32.60.40 ökas med 25 000 000 euro för energistöd.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Besvärsnämnden för social trygghet är en besvärsinstans av nämndtyp som kan jämföras med en specialdomstol för socialförsäkring. Behandlingstiderna har varit oskäligt långa i nämnden, vilket äventyrat de överklagandes försörjning och rättssäkerhet.

Nämnden har fått ett personaltillskott i år, men det krävs resurser och en effektivisering av arbetsrutinerna för att nämnden ska nå det mål som överenskoms i resultatförhandlingarna med social- och hälsovårdsministeriet gällande åren 2008—2011, nämligen att den genomsnittliga behandlingstiden ska vara sex månader 2011.

Nämnden bedömer att det behövs mer pengar än vad regeringen anslagit för att behandlingstiderna ska bli kortare. Satsningar på personalens välbefinnande och löner är ett sätt att få den ordinarie personalen att stanna kvar och orka jobba.

Vi föreslår

att moment 33.01.03 ökas med 200 000 euro för fler föredragande och notarier till besvärsnämnden för social trygghet.

02. Tillsyn

20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag)

Det kan räcka upp till ett år att få en dödsattest trots att lagen föreskriver att attesten ska ges inom tre månader efter dödsfallet. Länsrättsläkarnas kapacitet vid t.ex. länsstyrelsen i Nylands län räcker inte till för alla obligatoriska rättsmedicinska ingrepp på tjänstetid. För att inte äventyra medborgarnas rättsskydd har man varit tvungen att köpa av dem för dyra arvodespriser. Men utbudet av utomstående tjänster har också sinat. Det handlar om verksamhet som bör utföras som tjänstearbete. Det råder brist på läkare inom rättsmedicinen beroende på att arbetet är alltför tungt och att det inte finns tillräckligt med specialiseringsplatser och specialiseringstjänster. Just nu finns det 26 rättsläkare i Finland och av dem har tio passerat 58-årsstrecket. Enligt en utredningsgrupp behövs det 33 rättsläkare som på heltid utför obduktioner. Det behövs absolut fler tjänster. En ökning av antalet tjänster genrerar i praktiken just inga extra kostnader, eftersom kostnaderna kan täckas med de anslag som i dag går åt att tillhandahålla tjänster med betalande av arvode. Vi föreslår följaktligen ingen anslagsökning för detta ändamål.

Vi föreslår

att betänkandemotiveringen kompletteras med följande text:

Regeringen bör snabbt vidta åtgärder för att inrätta nya rättsläkartjänster och allokera anslag som finns under momentet till detta ändamål.

03. Forskning och utveckling

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

År 2008 blev 2000-talets bottennoteringsår när det gäller antalet organdonationer och organtransplantationer, och man kan med rätta tala om en verklig kris på området. Patienterna som väntar på transplantation är fler än förr. Livslängden för dem som genomgått transplantation har fortsatt öka, och över hälften av patienterna har en överlevnadstid på 20 år.

År 2006 utfördes inte mindre än 294 transplantationer, och antalet donatorer uppgick då till 109. I fjol var donatorerna endast 91 och organmottagarna 259, alltså 35 färre än året innan. Om den nedåtgående trenden fortsätter, kommer transplantationerna i år att stanna vid ungefär tvåhundra. Det betyder att jämfört med 2006 blir cirka 100 kritiskt sjuka personer utan nytt organ. Väntetiden blir alltför lång för allt fler.

Även om vårdpersonalens attityd och kunnande är avgörande för en smidig organdonationsverksamhet, är det nästan lika viktigt med ersättning och finansiering av denna verksamhet. I dagsläget är det kommunerna ensamma som står för ersättningarna. Särskilt för små kommuner skulle det i ekonomiskt hänseende vara välkommet att staten betalar för transplantations- och donationsverksamheten. Det skulle minska fluktuationerna i kostnaderna för akut sjukvård som inte ens utjämningssystemet helt lyckas råda bot på.

I regeringsförklaringen från 2003 utfäste sig regeringen att utreda om ersättningsansvaret för särskilt dyra behandlingar kunde överföras på staten. I regeringsförklaringen från 2007 finns ingen sådan notering, men frågan kan tas upp när den nya hälso- och sjukvårdslagen bereds.

Vi föreslår

att moment 33.03.63 ökas med 100 000 euro för en utredning om ersättningarna för kostnader för organdonationer och organtransplantationer.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader

51.Barnbidrag (förslagsanslag)

Regeringen vände ca 80 procent av barnfamiljerna ryggen när den valde att höja barnbidragen bara för flerbarnsfamiljer. Vi socialdemokrater vill höja barnbidraget för det första barnet med 10,50 euro. På så vis har alla familjer nytta av höjningen. Enligt konsumentundersökningarna är det det första barnet som ger upphov till de största utgifterna.

Vi föreslår

att moment 33.10.51 ökas med 70 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av barnbidraget för det första barnet.

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

En utveckling av bostadsbidragssystemet hör till de tunga instrumenten i arbetet på att minska fattigdomen och hjälpa folk att bygga upp ett drägligt liv. Stödet för boende är långt ifrån perfekt. Särskilt barnfamiljerna måste få bättre stöd för sitt boende. Därför föreslår vi extra pengar för bostadsbidraget. Det hjälper upp låginkomstfamiljers ekonomi och minskar deras beroende av utkomststöd: många av bostadsbidragstagarna har rätt till utkomststöd för att bostadsbidraget är så knappt tilltaget.

För barnfamiljer når bostadsbidragets fulla belopp inte upp till den inkomstnivå som berättigar till utkomststödets grunddel och följaktligen tvingar bostadsbidragets andel dem att ansöka om utkomststöd. Som akut insats bör statsrådets förordning om grunderna för bostadsbidraget ändras genom att de inkomster som berättigar till fullt bostadsbidrag höjs till ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av utkomststödets grunddel och egenandelen av boendeutgifterna. Denna ändring har en kostnadseffekt på 50—60 miljoner euro.

De boendekostnader och sammanräknade inkomster utifrån vilka bostadsbidraget räknas ut bör höjas och de onödiga kraven på bostadens ålder och bostadsyta slopas. Därtill bör bostadsbidragssystemet förenklas. Sysselsättningen skulle också gynnas av ett bättre bostadsbidrag, för det skulle få människor att flytta till tillväxtcentrum där arbetena finns. När arbetsresorna blir kortare, minskar pendlingstrafiken, vilket i sin tur ger upphov till positiva klimateffekter. De pengar som satsas på bostadsbidraget stöder det socialdemokratiska stimulanspaketet.

Vi föreslår

att moment 33.10.54 ökas med 120 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av det allmänna bostadsbidraget.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

För att underlätta för dem som förtjänar allra minst och göra dem mindre beroende av utkomststöd föreslår vi att arbetsmarknadsstödet höjs med två euro per dag. Vårt tidigare bud var 1,50 euro. Men nu har det ekonomiska läget försämrats så drastiskt att här krävs såväl effektiva stimulansåtgärder som ännu större anslagshöjningar för arbetslöshetsförmåner och bostadsbidraget än vad vi tidigare föreslagit. Om arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för arbetslösa höjs med två euro, stiger dessa dagpenningar till 26,51 euro per dag.

Vi föreslår

att moment 33.20.52 ökas med 120 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Pappaledighet i flerlingsfamiljer

Enligt sjukförsäkringslagen förlängs föräldrapenningsperioden med 60 dagar för varje barn i de fall då det föds fler än ett barn på samma gång (för tvillingar 60 vardagar, för trillingar 120 vardagar osv.). Förlängningen kan tas ut helt eller delvis under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden eller strax därefter. Det ger mamman och pappan i flerlingsfamiljer möjlighet att samtidigt stanna hemma och sköta sina barn.

Pappaledigheten däremot räknas per graviditet och följaktligen ger den nuvarande lagstiftningen pappor i flerlingsfamiljer rätt till faderskapspenning endast för ett av de barn som föds samtidigt. Ingen pappaledighet alltså för det barn som föds som tvåa, trea osv. Flerlingsfamiljerna särbehandlas med andra ord i förhållande till familjer som fått ett barn i taget.

Varje pappa och varje barn ska ges möjlighet att utveckla ett individuellt pappa-barnförhållande — i flerlingsfamiljer skapar pappan denna relation med vart och ett av barnen. Det är också viktigt att pappan kan delta i den dagliga skötseln av barn, för det hjälper hela familjen att orka och klara sig. Däför bör det lagstiftas om längre pappaledighet för pappor i flerlingsfamiljer. Om alla pappor i flerlingsfamiljer tar ut hela den ledighet förslaget innebär, skulle det handla om ca 910 pappor och ca 920 nya pappaledigheter (under antagandet att det föds 900 tvillingpar och tio trillingpar per år och pappledigt beviljas för varje barn separat).

FPA:s behovsprövade psykoterapeutiska rehabilitering

Det fattas två miljoner euro i nästa års anslag för FPA:s behovsprövade psykoterapeutiska rehabilitering. Det finns risk för att allt fler som skulle vara i behov av psykoterapeutisk rehabilitering blir utan vård och tvingas leva vidare med sina problem på egen hand. Bakom den stadiga ökningen i sjukdagpenningar och sjukpensioner ligger psykisk ohälsa.

Genom att satsa på rehabilitering för personer med psykisk ohälsa sparar man också på sjukdagpenningar och sjukpensioner.

Vi föreslår

att moment 33.30.60 ökas med 2 350 000 euro, varav 1 500 000 euro avsätts för FPA:s psykoterapeutiska rehabilitering och 850 000 euro för budgetbaserad förlängning av pappaledigheterna i flerlingsfamiljer.

40. Pensioner

60. (33.40.55 och 60) Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Det finns ca 110 000 personer som får enbart folkpension och ca 550 000 som får en liten arbetspension plus folkpension. Deras ekonomiska villkor måste förbättras, och det ordentligt. Det har blivit kärvare för många med små pensioner när levnadskostnaderna stigit. Bostadsbidraget är ett effektivt sätt att stödja dem som har ekonomiskt låg standard.

Vi föreslår

att moment 33.40.60 ökas med 55 000 000 euro för höjt bostadsbidrag till pensionärer.

50. Stöd till veteranerna

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Av de krigsinvalider som fick en bestående skada under de senaste krigen lever ca 12 500. En övervägande majoritet av dem vill bo kvar hemma så länge det är möjligt. Krigsinvalider vars invaliditetsgrad är 20—100 procent har rätt till kommunala vård- och omsorgstjänster, såsom hemservice, tvätt- och måltidsservice, badhjälp och hemsjukvård. Men alla som behöver hjälp får inte den, åtminstone inte fullt ut, trots att kommunerna får full ersättning för att ordna med servicen.

Ett annat problem är att 10—15 procent av krigsinvaliderna inte får några som helst av dessa tjänster med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Och ändå är deras andel av krigsinvaliderna ungefär hälften, och ju äldre de blir desto mer tjänster behöver de. Krigsinvaliderna, som alla har passerat 80-årsstrecket med god marginal, har dragits med sin skada i årtionden. Det vore rimligt att invaliditetsgraden för öppenvårdstjänster sänks till 10 procent från och med den 1 januari 2009.

Bättre öppenvårdstjänster till krigsinvalider minskar dessutom krigsinvalidernas behov av sluten vård.

Med stöd av det som sägs ovan och och med hänvisning till budgetmotion BM 72/2008 rd föreslår vi

att moment 33.50.51 ökas med 38 000 000 euro för budgetbaserad öppenvårdsservice som ersätts till kommunerna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst också för krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent.

52. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år)

För att få komma till slutenvård måste en krigsinvalid ha en invaliditetsgrad på minst 25 procent. Närapå hälften av krigsinvaliderna omfattas inte av den slutna vård som staten ersätter. Eftersom den naturliga avgången bland svårt invalidiserade sköter om att platser friställs på sjukhem och rehabiliteringsssjukhus som enkom byggts för krigsinvalider, bör den friställda kapaciteten ställas till lindrigare invalidiserade krigsinvaliders förfogande när de behöver sluten vård. Också de bör ges rätt till långtidsvård med statlig ersättning. Från den 1 januari 2009 bör ersättning betalas också för den slutna vård krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 20 procent får.

Vi föreslår att den slutna vården ersätts också för krigsinvalider som har en invaliditetsgrad på 20 procent.

Med stöd av det som sägs ovan och och med hänvisning till budgetmotion BM 73/2008 rd föreslår vi

att moment 33.50.52 ökas med 7 000 000 euro för budgetbaserad ersättning för slutenvård även för krigsinvalider med en invaliditetsgrad om 20 procent.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Socialdemokraterna vill få de offentliga tjänsterna att fungera betydligt bättre. De pengar regeringen avsatt för statsandelar räcker inte till för att tillhandahålla tjänster i den utsträckning och med den kvalitet som krävs i dag. Av den höjning i statsandelarna till social- och hälsovården som finns inskriven i regeringsprogrammet går bara 21,3 miljoner euro till kommunerna. Kommunerna behöver mycket mer än så för primärvård och äldreomsorg, för bättre service till barnfamiljer, större tjänsteutbud för funktionshindrade (bl.a. fler personliga assistenter), psyktjänster, service till närståendevårdare och missbrukarvård. Det räcker inte med enbart utvecklingsprojekt — inom social- och hälsovården behöver bl.a. arbetshälsan förbättras, arbetsbelastning minskas och personalen utökas. Det behövs alltså med det snaraste mer pengar för att förbättra tjänsterna.

Primärvården behöver ses över i kvalitativt hänseende. Något måste göras för att få hälsoskillnaderna att sluta växa. Det är inte rätt att låginkomsttagare anlitar hälsovårdscentralerna, där tillgången till tjänster inte är tillräcklig, medan de som har bättre inkomster ofta har företagshälsovård att tillgå eller anlitar privat hälsovård. Hälsofrämjande åtgärder måste ges hög prioritet, om man vill jämna ut hälsoskillnaderna. Men regeringen minskar bl.a. anslaget för hälsofrämjande.

Familjerna måste för sin välfärds och sina problems skull få bättre tillgång till förebyggande tjänster. Dessa bas- och specialtjänster behöver stärkas över sektorsgränserna. Nu ökar t.ex. antalet omhändertaganden av barn och köerna till de psykiatriska tjänsterna växer; familjerna får alltså inte hjälp tillräckligt tidigt. Särskilt viktigt är det att utveckla rådgivningen i multiprofessionell och psykosocial riktning. Skolhälsovården och studerandehälsovården samt elevvården bör förbättras bl.a. genom tilldelning av adekvata resurser och skärpning av de normer som reglerar dem.

Det behövs reda pengar för att säkra att barn och unga mår bra och för att avhjälpa de allvarligaste bristerna, särskilt i tjänsterna för dem som har det sämst ställt. Socialdemokraterna har lagt förslag om sådana pengar i sin förtroendebudget. Problemen med genomförande av den nyss reviderade barnskyddslagen måste åtgärdas. Det behövs fler kompetenta socialarbetare. Ute i kommunerna bör man godkänna de planer för att ordna och utveckla barnskyddet som avses i 12 § i barnskyddslagen. Majoriteten av kommunerna har underlåtit att göra det i väntan på att de nya fullmäktige ska ta hand om det.

Anslaget för statsandelar till social- och hälsovården innehåller ett tillskott på ca 2,2 miljoner euro för en översyn av handikapplagstiftningen, bl.a. för att förbättra den personliga hjälpen till gravt funktionshindrade från och med den 1 september 2009. Det är bra att arbetet för att förbättra den personliga hjälpen till personer med funktionshinder går framåt. Lagstiftningen inbegriper subjektiv rätt till personlig hjälp och möjligheten till personlig assistent är ett sätt att fullfölja denna rätt. Men finansieringen räcker inte till för att tillgodose behovet. I vårt land finns det ca 70 kommuner som överhuvudtaget inte gett gravt funktionshindrade möjlighet att få en personlig assistent. I dagsläget har omkring 5 000 personer en personlig assistent. Regeringen uppger att tjänsten ska utsträckas till ca 5 000 nya personer med grav funktionsnedsättning. Men enligt tidigare bedömningar är de som behöver personlig assistent så många som 10 000—15 000, vilket betyder att många tusen fortsatt blir utan denna service. Det anslag som regeringen föreslår för personlig hjälp nästa år, 2,2 miljoner euro, räcker med andra ord inte till.

Enligt en utredning från forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården finns det bara en handfull hälsovårdscentraler som organiserat skolhälsovården så att den uppfyller de nationella rekommendationerna. Alla kommuner bör åläggas att utvärdera och sammanställa en rapport om resurserna och arbetsmetoderna inom skolhälsovården för att dessa ska vara förenliga med riktlinjerna och dimensioneringarna. Särskild fokus bör sättas på att förbättra studerandehälsovården och organiseringen av den på andra stadiet (gymnasier och yrkesläroanstalter). Också hälsovården för yrkeshögskolestuderande behöver förbättras. Utöver informationsstyrningen bör också resurs- och regelstyrningen skärpas inom social- och hälsovården.

Med stöd av det som sägs ovan och och med hänvisning till budgetmotion BM 74/2008 rd föreslår vi

att moment 33.60.30 ökas budgetbaserat med 450 000 000 euro för statsandelar till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader. Av den summan bör minst 25 000 000 euro avsättas för en höjning av statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader för att förbättra skol- och studerandehälsovården och minst 25 000 000 euro för fler personliga assistenter till personer med grav funktionsnedsättning.

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)

År 2006 fick inte fler än ca 11 000 familjer hemservice för barnfamiljer medan antalet så sent som 1990 var omkring 50 000. Även om många kommuner har integrerat familjearbete i barnskyddet, sätts detta arbete in först när problemen hos barn och familjer tillspetsats. Som ett vardagsnära. praktiskt stöd skulle hemservicen i många fall göra barnskyddsåtgärder överflödiga. Vi föreslår följaktligen ett höjt anslag för effektivare hemservice till barnfamiljer som ett led i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE).

Vi föreslår

att moment 33.60.31 ökas med 1 600 000 euro för att effektivisera hemservicen till barnfamiljer.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

De pengar för särskilda statsandelar för forskning som administreras av social- och hälsovårdsministeriet dras ner med 8,7 miljoner euro, trots att forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård både resultat- och volymmässigt har ökat avsevärt under den senaste tiden. Detta kan leda till att forskningsfinansiärerna i framtiden kommer att ha mycket mer att säga till om vad som överhuvudtaget forskas i och var. Staten bör trygga den offentliga finansieringen av forskning för att säkerställa att den är opartisk. Därför föreslår vi att anslagen för denna forskning ökas.

Vi föreslår

att moment 33.60.32 ökas med 10 000 000 euro för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Enligt lagen om specialiserad sjukvård betalar staten till samkommuner där det finns ett universitetssjukhus ersättning för kostnader för grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare. Trots att regeringen ökar anslagen för ersättning för utbildningen med fem miljoner euro är de fortfarande för små med tanke på kostnadsnivån. Därför föreslår vi att anslaget för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning ökas.

Vi föreslår

att moment 33.60.33 ökas med 5 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

För att råda bot på fattigdomen och minska ojämlikheten bland barn bör nivån på inkomsttransfereringarna till de resurssvagaste familjerna höjas och familjernas levnadskostnader sänkas. Som ett led i vår familjepolitiska framställning föreslår vi att utkomststödets grunddel för barn höjs med 30 euro i månaden.

Vi föreslår

att moment 33.60.35 ökas med 15 500 000 euro för en budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel för barn med 30 euro i månaden.

38. Statsbidrag till kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga samt till kostnader för utveckling av de kommunala mentalvårdstjänsterna och för rättspsykiatriska undersökningar (Nytt)

Regeringen föreslår att specialstatsandelen för psykiatriska tjänster till barn och unga stryks och att pengarna dirigeras till statsandelen till projekt inom kommunal social- och hälsovård. Regeringens förslag att permanenta finansieringen är självfallet värt att understödja. Men med det särskilda anslaget inleddes under den förra regeringsperioden en rad bra projekt vars fortsättning borde tryggas nu. Om anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin ska ingå i social- och hälsovårdens projektfinansiering ges det inga garantier för att dessa projekt kan fortsätta. Vi socialdemokrater anser att specialstatsandelen för bättre psykiatriska tjänster för barn och ungdomar ska beviljas kommunerna även under nästa år. Dessutom bör statsandelen höjas för att barn och unga med psykiska problem ska få vård i rätt tid och vården kunna planeras i ett längre perspektiv.

Det är absolut nödvändigt att staten ger kommunerna öronmärkta pengar för ändamålet. Det är statens sak att se till att kommunerna får så mycket pengar för psykiatrisk vård för barn och unga att de räcker för hela året.

Vi föreslår 15 miljoner euro till för statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader för utveckling av de kommunala mentalvårdstjänsterna. Det går inte att stärka det grundläggande arbetet inom vård och omsorg med hjälp av tillfälliga projekt. Det är oroväckande att regeringen år efter år bara anvisar projektfinansiering av engångskaraktär för att utveckla de psykiatriska tjänsterna för barn och unga. Särskilt bekymmersamt är det att nästa års projektpengar minskar jämfört med i år. Regeringen har avsatt bara två miljoner euro för att utveckla de psykiatriska tjänsterna för barn och unga nästa år. Det anslaget räcker bara till ett halvt stort projekt eller två-tre mindre projekt inom en enda sektor. Det är alltså helt undermåligt. Alla vet att personalen inom psykvården redan nu är överbelastad och därför är det orimligt att kräva att samma människor ska sköta sitt nuvarande arbete och dessutom skapa nytt inom ramen för olika projekt.

Anslagen för psykvård för barn och unga bör vara permanenta och inte bara gå till separata projekt. Dessutom fokuserar man alltför mycket på specialtjänster. Vi anser att det nu är läge för dubbelbudgetering för att förbättra de psykiatriska tjänsterna för barn och unga och ta fram lämplig stödpraxis. Det krävs ett omfattande och långsiktigt utvecklingsprogram för att sakkunskapen inom både bastjänster och specialtjänster ska komma till nytta i arbetet för att förbättra situationen för barn och unga.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotionerna BM 753/2008 rd och BM 175/2008 rd föreslår vi

att moment 33.60.38 återinförs i budgeten och döps om till "Statsbidrag till kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och unga samt till kostnader för utveckling av de kommunala mentalvårdstjänsterna och för rättspsykiatriska undersökningar" och att 15 000 000 euro avsätts i momentet för psykiatriska insatser för barn och unga och fördelas mellan psykosociala bastjänster och specialtjänster.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Regeringen har startat ett separat politikprogram för hälsofrämjande, men avsätter inte de pengar som behövs för att sätta programmet i verket. Regeringen tar t.o.m. till nedskärningar på denna punkt. Det rimmar illa att regeringen skär ner anslagen för hälsofrämjande trots att den är medveten om de ökande missbruksproblemen. Anslagen för främjandet av hälsa och funktionsförmåga har ända från början utgjort en minimal del av de totala anslagen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, under 0,5 procent. De ökande hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper, de psykiska problemen, den allt vanligare övervikten och den ökande alkoholkonsumtionen kräver kraftigare satsningar på hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Vi föreslår

att moment 33.70.50 ökas med 300 000 euro för preventiva hälsoinsatser.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Forskningsprogrammen inom miljöförvaltningen undersöker tillståndet i miljön, förändringar i miljön och risker och lösningar kring mänsklig aktivitet. Studierna gäller bland annat klimatförändringen, tillståndet i Östersjön och insjöarna, biodiversiteten, risker med skadliga ämnen och boende och byggande.

Målet med handlingsprogrammet METSO II är att stoppa tillbakagången av skogsbiotoper och skogsarter fram till 2016 och att förankra en gynnsam utveckling. Än så länge är finansieringen av programmet mycket osäker. För att undvika mycket utspridda skyddsområden krävs det att områdena är stora och rätt placerade, men också större ekonomiska satsningar på naturvård av energiskogarna redan under den pågående valperioden än vad riktlinjerna i METSO anger.

Vid budgetmanglingen höjde regeringen miljöministeriets FoU-anslag med 1,7 miljoner, men det krävs större anslag för att hantera klimatförändringen och för att satsa på aktuell forskning i syfte att bevara biodiversiteten.

Vi föreslår

att riksdagen ökar moment 35.01.01 i budgeten för 2009 med 1 000 000 euro för ministeriets anslag till forskning, utveckling och planering.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Det är ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter. En av dagens största utmaningar, att dämpa klimatförändringen, kräver fortlöpande och större aktiviteter också i Finland. Det krävs insatser från statsförvaltningen och kommunerna, men också från den tredje sektorn.

Regeringen hade tänkt minska understödet till organisationer och för miljövård, men nedskärningarna stoppades i sista stund vid budgetmanglingen tack vare den enorma kritiken. Istället smög regeringen in mer text i motiven och det innebär att miljöorganisationerna måste dela sina redan nu små resurser med organisationer som har inrättats för att skaffa rekreationsområden till kommunerna. De trädde in på arenan och visade naturvetenskapliga föreningar, som sammanställer rapporter och utredningar för det nationella uppföljningssystemet för biodiversitet på dörren.

Det är en mycket negativ ändring eftersom vi nästa år kommer att sammanställa en ny förteckning över hotade arter. Då vore de vetenskapliga föreningarnas information guld värd och extra aktuell just nästa år. Anslaget under momentet måste fortsatt gå till stöd för de naturvetenskapliga föreningarna. I stället måste stödet till föreningar för rekreationsområden strykas.

Miljöorganisationerna utför inte bara ett viktigt upplysningsarbete bland allmänheten, utan de är också viktiga expertorganisationer vars expertis utnyttjas i många sammanhang. Dessutom har de byggt upp stora internationella nätverk. Det är ett viktigt arbete som staten inte ska rasera och försämra, utan tvärtom stödja.

Vi föreslår

att riksdagen ökar moment 35.01.65 i budgeten för 2009 med 450 000 euro för understöd till organisationer och för miljövård och att punkt 5) i motivtextens andra stycke får följande lydelse: "Stödjande av sådan nationellt betydande projektverksamhet som främjar hållbar utveckling, åtgärder för att värna om kulturmiljön och annan miljöfostran och miljöupplysning och till understöd till naturvetenskapliga föreningar för att utarbeta utredningar och rapporter som stöder ett rikstäckande system för uppföljning av biodiversiteten."

10. Miljö- och naturvård

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Anslaget går till investeringar i vattenvård i samhällena och landsbygden. Investeringarna i vattenvård i samhällena går därför bland annat till Finlands program för att skydda Östersjön. Bidragen går särskilt till att verkställa statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygden och till att ta bort näringsämnen ur kommunalt vatten. Regeringen skär ner det här viktiga anslaget med 300 000 euro.

Utsläppen från jordbruket är den största orsaken i Finland till eutrofieringen i Östersjön. För att utsläppen ska minska måste Östersjön få större betydelse som naturskyddsområde. Dessutom måste kriterierna för och övervakningen av miljöstöden till jordbruket skärpas för att eutrofieringen ska minskas. Vidare är det av största vikt att stödja en del mindre lokala vattenvårdprojekt. Utöver allt detta måste vi också värna om biodiversiteten i Östersjön.

I vår förtroendebudget från i höstas föreslog vi en neutralisering av regeringens anslagsnedskärningar genom att öka anslagen till vattenvård med 300 000 euro i en budgetmotion. Under höstens lopp har de ekonomiska utsikterna försämrats och gjort att vattenvårdsarbetet inte bara behöver fokuseras på miljöaspekterna. Nu behövs det snabba tag för att stimulera anläggningsbyggandet med större anslag.

Vi föreslår

att riksdagen ökar moment 35.10.61 med 7 000 000 euro till åtgärder för att främja miljöskyddet och stödja samhällenas vattenvårdsprojekt.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med anslaget bekostas miljömässigt viktiga vattenvårdsprojekt och förbättringar av förorenade områden. I budgeten för nästa år ska anslagen skäras ned med upp till 3,2 miljoner euro jämfört med i år.

Enligt vissa uppskattningar finns det cirka 20 000 förorenade områden i Finland. För att sanera dem beräknas anslagsbehovet uppgå till 1—1,2 miljarder euro de närmaste 20 åren. Trots att en stor del av kostnaderna ska betalas av den som förorenar och av markägaren, måste det allmänna ändå skjuta till 300—400 miljoner euro. Det finns all anledning att avsätta medel för att restaurera områdena eftersom skadorna av förorenat grundvatten ofta är flerfalt större.

I takt med att tillståndet i Östersjön har försämrats har miljöarbetet för att skydda Östersjön fått större betydelse. Anslaget spelar en viktig roll för att minska belastningen på Östersjön när avloppsbelastningen från glesbygden minskar. Det behövs mycket stora anslag för tiotals avloppsprojekt i olika delar av landet väntar på resurser för att kunna starta.

Dessutom har miljöarbetena positiva effekter för sysselsättningen, inte minst i glesbygden. De positiva effekterna kan rent av ge ett uppsving för den lokala turistnäringen. Behovet av miljöarbeten är i dagsläget betydligt större än de nu föreslagna medlen.

I vår förtroendebudget från i höstas föreslog vi att regeringens anslagsnedskärningar från budgetmanglingen neutraliseras genom en anslagsökning på 3 200 000 euro till miljöarbeten i en budgetmotion. Under höstens lopp har de ekonomiska utsikterna försämrats och gjort att inte bara miljöaspekterna är viktiga, utan också vatten- och anläggningsbyggnad, särskilt överföringsledningar, nästa år snabbt behöver mer anslag för att stimulera byggarbetena och sysselsättningen. Också regeringen har genom en kompletteringsproposition skjutit till medel för att anslaget ska motsvara fjolårets nivå, men det räcker inte till om man ser till miljöaspekterna och det rådande konjunkturläget.

Vi föreslår

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att höja anslaget till miljövårdsarbete.

20. Samhällen, byggande och boende

I det hårda konjunkturläget har kommunernas möjligheter att investera försämrats. Åtgärder för att stimulera den kommunala ekonomin är det allra säkraste sättet att öka efterfrågan här hemma och trygga jobben, och samtidigt behålla den regionala balansen. För att motverka en ännu större ekonomisk nedgång måste staten kraftfullt styra kommunerna mot att investera i ombyggnader och nya bygginvesteringar. Men då måste kommunerna ha en viss självförsörjningsgrad för att till exempel en alltför hög självrisk i byggnadsfonderna inte ska hindra kommunerna att utnyttja den möjligheten. Det räcker inte med att höja statsandelarna. Det krävs också extra satsningar från statens sida för att snabbt få i gång bygginvesteringarna. Styrningen av byggandet måste också kombineras med bättre energiprestanda och bättre ekonomiska lösningar.

För att direkt stödja byggverksamheten i kommunerna bör vi införa ett tvåårigt investeringsstöd till kommunerna. Det ska kunna användas till att bygga nya eller reparera gamla allmänna byggnader, till exempel sjukhus, skolor och daghem. Det nya momentet föreslås få en fullmakt på totalt 350 miljoner euro, av vilket 100 miljoner euro för det första året. Anslaget får användas till bygginvesteringar i kommunerna. Bidraget ska få vara högst 10 procent av de totala investeringskostnaderna och anslaget ska beviljas av miljöministeriet på ansökan av kommunerna. Ministeriet bör enligt förslaget prioritera energieffektiva projekt.

Vi föreslår

att i motiveringen till kap. 35.20 uttalas:

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Regeringen vill sänka anslaget till omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Men centralen behöver i stället större anslag för sina omkostnader för att kunna stärka bostadsbyggandet och trygga reparationerna av gammalt bostadsbestånd.

Det behövs större resurser inte minst för planering och utveckling av den modell som socialdemokraterna föreslagit för stöd till reparationer av gamla hyreshus baserad på energiprestanda.

Vi föreslår

att moment 35.20.01 ökas med 1 000 000 euro till omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för att utveckla en modell för reparation av gamla hyresbostäder baserad på energiprestanda.

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

En betydande del av utsläppen av växthusgaser kommer från boende. I Finland behöver vi snabbt enorma åtgärder för att förbättra energiprestanda i våra bostäder. Då behövs det nya lösningar och rättvist stöd till alla boendeformer oberoende av de boendes förmögenhet.

I budgetmanglingen fick bara småhusägarna betydligt större resurser för renoveringar. Det höjda hushållsavdraget riktar sig bara till höginkomsttagare som kan utnyttja avdraget fullt ut. Det finns alltså över huvud taget inga garantier för att hushållsavdraget kommer att användas till energisnåla investeringar. Tvärtom kan det hända att pengarna går till till exempelvis eluppvärmning av sommarstugan för att den ska kunna användas året runt. Och det om något ökar energiförbrukningen. Vi socialdemokrater har föreslagit att skatteavdraget för energiförbättrande renoveringar av villor också ska gälla boende i bostadsaktiebolag, till exempel i höghus och radhus. Alternativt har vi föreslagit att det sätts in andra åtgärder för att rättvisare stödja energieffektiva renoveringar i olika boendeformer.

Av understöden för reparationsverksamhet får bara 22 miljoner euro nästa år användas till energistöd. Medlen är uppdelade så att låginkomsttagare som bor i småhus får använda 2 miljoner och resten, 20 miljoner euro, går till investeringar i bättre energiprestanda för boende i hög- och radhus. Följaktligen sjunker i själva verket anslaget jämfört med i år då stödet inklusive tillläggsbudgeten stiger till 24 miljoner euro.

Via Statens bostadsfond ger staten visserligen en del bidrag till räntestödslån för energieffektiva reparationer i bostadsaktiebolag. Ändå är det direkta energiunderstödet till boende i hög- och radhus och låginkomsttagare i småhus alltför litet. Detta särskilt om man jämför med den skattefördel som småhusägare med goda inkomster kan få vid renoveringar enligt budgeten.

Redan i vår förtroendebudget föreslog vi 9 miljoner euro mer till energi- och hissreparationer i gamla höghus. Under höstens lopp har de ekonomiska utsikterna försämrats radikalt och det kräver att vi i budgeten för nästa år satsar betydligt mer på olika typer av byggande, särskilt på bostadsreparationer som har en snabb stimulerande effekt på ekonomin. Med de anspråkslösa anslag som dessutom är lägre än i fjol går det inte att få fart på reparationerna i höghusområden. Fastighets- och finansmarknaden går mot en snabb djupdykning redan i början av nästa år. Uppgifter från byggbranschen ger vid handen att byggnadsvolymen hotar att stanna av helt och hållet, särskilt i Helsingforsområdet.

Vi föreslår

att moment 35.20.55 ökas med 30 000 000 euro till understöd för reparationsverksamhet och att tillägget används till energiunderstöd och hissreparationer.

60. Överföring till statens bostadsfond

Enligt budgetpropositionen förväntas ARA-bostadsproduktionen öka med upp till 6 000 hyresbostäder nästa år utom för grupper med särskilda behov. Det finns all orsak att påstå att kalkylen är alltför optimistisk eftersom de avslutade projekten fram till november i år inte var fler än 898 bostäder. På grund av det dåliga ekonomiska läget kan vi utgå från att det i höst och nästa år kommer att byggas betydligt färre fritt finansierade ägarbostäder.

Propositionen skapar inga förutsättningar för att bygga vanliga hyresbostäder till ett rimligt pris. Propositionen erbjuder heller inga möjligheter att reparera och energisanera befintliga ARA-hyresbostäder.

För att antalet hyresbostäder ska komma en bit närmare målen och för att det också i fortsättningen ska finnas hyresbostäder till ett rimligt pris måste villkoren för räntestödslånen till nya ARA-hyresbostäder ändras radikalt. Nybyggnader måste få ett investeringsstöd på 10 procent och den nuvarande självriskräntan på 3,4 procent i räntestödet måste halveras. Då ligger vi på en utgångsnivå för hyran på cirka 10 euro per kvadratmeter, och det kan betraktas som en rimlig nivå med de nuvarande priserna för boende.

Om man räknar med att det nästa år kommer att byggas 6 000 hyresbostäder med en räntenivå på 5 procent och ett anskaffningsvärde på 2 500 euro per kvadratmeter, måste vi avsätta ungefär 60 miljoner euro för investeringsstöd till vanliga hyresbostäder. Under det första året ökar statens räntestödsutgifter då med ungefär 10 miljoner euro.

Också ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder behöver ses över för att villkoren för räntestödslån ska bli bättre och stödet kopplas ihop med energiprestanda för reparationerna. Då behövs det ett anslag på ungefär 30 miljoner euro för statens bostadsfond. ARA-utgifterna ökar med ungefär 10 miljoner euro det första året.

Ombyggnader och reparationer av gamla hyreshus måste snabbt komma igång, särskilt som de ekonomiska utsikterna försämras och sysselsättningsläget inom byggbranschen är dåligt. Samtidigt kan man satsa på bättre energiprestanda genom att räntestödet kopplas ihop med energiprestanda. Renoveringar som ger högsta energiprestanda ska ha den lägsta räntan. Systemet går enkelt att genomföra så att självrisken sjunker gradvis i takt med att energiprestanda förbättras. Den lägsta självrisken, 1,7 procent, kan gälla renoveringar som uppfyller alla förhandsmål för energiprestanda.

För att backa upp energieffektiva reparationer behövs det satsningar som bättre kan mäta sig med det hushållsavdrag för småhus som regeringen föreslår. Vi socialdemokrater har föreslagit att hushållsavdraget också ska gälla renoveringar av bostadsaktiebolag eller till exempel att husbolagen ska få ett reparationsbidrag på 10 procent. Vårt mer rättvisa stöd kräver ungefär 100 miljoner euro mer i anslag nästa år.

Med stöd av det som sägs ovan och och med hänvisning till budgetmotion BM 115/2008 rd föreslår vi

att riksdagen kompletterar motiven till moment 35.20.60 med att det 2009 får beviljas sammanlagt högst 60 000 000 euro i tidsbestämda statsbidrag enligt lagen om räntestöd till hyresbostadslån och bostadsrättshuslån till bostäder för andra grupper med särskilda behov som beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001). Startbidraget får vara högst 10 procent och det ska dras av på räntestödslånet och

att den procentuella självrisken för räntan på räntestödslån enligt lagen (604/2001) och statsrådets förordning (666/2001) om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån ska halveras för att boendekostnaderna för nya lån ska kunna ligga på en rimlig nivå samt

att ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder 2009 ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras och stödet kopplas ihop med reparationernas energiprestanda.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. Skatt på inkomst

Med hårt stimulanspaket skulle den ekonomiska utvecklingen vara gynnsammare än med förslagen i budgetpropositionen. Vårt förslag hjälper upp byggnadsbranschen och den kommunala ekonomin, förbättrar sysselsättningen och ökar skatteintäkterna.

Vi föreslår att arbetsgivarens personalbiljett inom kollektivtrafiken mellan bostaden och arbetsplatsen ska vara skattefri, räknat på det faktiska värdet. I en lagmotion föreslog vi att skattevärdet, som nu är 75 procent, på personalbiljetter ska avskaffas helt och hållet. Därmed minskar statens skatteinkomster med ungefär 20 miljoner euro.

Vi föreslår

att det i motiven till moment 11.01.01 uttalas:

Vi föreslår också

att kalkylen för intäkterna av skatt på inkomst preciseras och att moment 11.01.01 ökas med 500 000 000 euro för kalkylerad skatt på inkomst.

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning

01. Mervärdesskatt

Genom en motion föreslår vi att det införs ett omvänt momssystem. Det betyder att momsen lyfts över från den underentreprenör som utför ett arbete till den huvudentreprenör som tar emot arbetet inom branscher där det är typiskt med långa entreprenadkedjor, bland annat inom byggbranschen. Omvänd moms tillämpas också i många EU-länder. Syftet är att förebygga att moms som underentreprenörerna låter bli att betala blir avdragsgill i huvudentreprenörens momsbeskattnng. Ett annat viktigt syfte är att motverka snedvridningar på marknaden på grund av momsfusk. Dessutom ger vårt stimulanspaket bättre drag i ekonomin än regeringens förslag utan att momsminskningen blir särskilt stor.

Vi föreslår

att det i motiveringen till moment 11.04.01 uttalas:

Vi föreslår också

att kalkylen för momsintäkterna preciseras och att moment 11.04.01 ökas med 630 000 000 euro för kalkylerad mervärdesskatt.

08. Acciser

04. Skatt på alkoholdrycker

Den totala alkoholkonsumtionen har ökat hela tiden i Finland, utom under den ekonomiska krisen. Alkohol är en av de faktorer som tär mest på vår folkhälsa och orsakar varje år omkring 6 000 dödsfall. Dessutom ger alkohol upphov till arbetsoförmåga, sjukdomar, sociala problem och ekonomiska utgifter. På årsnivå beräknas alkoholkonsumtionen orsaka samhället direkta kostnader på ungefär 1 miljard euro.

Det finns bevis för att alkoholkonsumtionen kan påverkas genom pris och tillgång. Experter anser att priserna över hela linjen bör höjas med minst 10 procent för att höjningarna ska ha faktiska social- och hälsovårdspolitiska effekter. Priserna på alkoholdrycker stiger med 10 procent om skatten på de vanligaste dryckerna höjs enligt följande: 23 procent på öl, 29 procent på vin och 14 procent på starksprit. En skattehöjning på 10 procent skulle ge ungefär 150 miljoner euro mer i skatteintäkter.

Vi föreslår

att det i motiveringen till moment 11.08.04 uttalas:

07. Energiskatter

En skatt på så kallad Windfall-profit på kärn- och vattenkraftkapaciteten skulle bidra till att minska de överskottsinkomster som elproducenterna har fått genom övergången till marknadsmässig prissättning och som har stigit ytterligare genom handeln med utsläpp och de stigande priserna på utsläppsrätter. Skatten kan inbringa uppskattningsvis 475 miljoner euro.

Vi föreslår

att det i motiveringen till moment 11.08.07 uttalas:

10. Övriga skatter

Skatten på förpackningar är tänkt att minska miljöbelastningen från förpackningsmaterial. Den ska sporra konsumenterna, tillverkarna och importörerna att välja återvinningsbara förpackningar och minska förpackningsmaterialet, när det är möjligt med avseende på produktens hållbarhet och säkerhet. I överensstämmelse med producentansvaret enligt avfallslagen gäller skatten de som packar produkter professionellt och de som importerar förpackade produkter. Skatten gäller alltså samtliga konsumentförpackningar, men också så kallade grupp- och transportförpackningar. För detta talar inte bara miljöhänsyn utan också en rättvis behandling av alla produkter. Skatten på förpackningar gynnar materialbesparande och återvinningsbara förpackningar i och med att den tas ut bara på förpackningar som införs första gången. Skatten baserar sig på materialvikten och skattesatsen anges utifrån miljöhänsyn och en vägledande livscykelanalys av materialen. Det uppmuntrar till effektiv materialanvändning också vid tillverkningen av förpackningar. Det primära miljömålet med skatten är att minska alla typer av förpackningsavfall. Det första året kan skatten inbringa uppskattningsvis 135 miljoner euro.

Vi föreslår

att det i motiveringen till kapitel 11.10 uttalas:

05. Överlåtelseskatt

Stämpelskatten inom värdepappershandel avskaffades den 1 maj 1992. Beslutet motiverades med att det blir lättare för företagen att själva generera kapital och att aktiemarknaden stimuleras. Stämpelskatten var en procent av priset. Under de bästa åren, 1988 och 1989, inbringade stämpelskatten på värdepappershandel årligen ungefär 300 miljoner mark till staten.

Den gällande överlåtelseskatten påverkas av många faktorer, bland annat skatteunderlaget, skattenivån och deras effekter på värdepappershandeln. Överlåtelseskatten gäller bara aktier i finländska bolag och bara när åtminstone den ena parten i handeln är allmänt skattepliktig i Finland. Skatteunderlaget inverkar på vilken del av omsättningen på börsen som ska beskattas; en stor del av handeln sker mellan utländska ägare.

Genom en motion föreslår vi ett lagstadgat krav på en årlig anmälan om värdepappershandel när någon part i handeln är skattskyldig i Finland. Redan en försiktig bedömning ger vid handen att skatteintäkterna ökar med 300 miljoner euro om året när de finländska skattskyldiga anmäler sin värdepappershandel och skatteövervakningen av E-mäklarna effektiviseras.

Vi föreslår

att det i motiveringen till moment 11.10.05 uttalas:

08. Avfallsskatt

Avfallshanteringen förbättras och miljöskadorna minskar om avfallsskattelagen också börjar gälla privata soptippar. Det skulle inbringa ungefär 125 miljoner euro mer i skatter.

Vi föreslår

att det i motiveringen till moment 11.10.08 uttalas:

01. Ränteinkomster

07. Räntor på depositioner

Statskassan innehåller 10 miljarder euro, men i genomsnitt är kassan trots allt mindre. Räntorna har pekat neråt, men ändå kommer insättningarna att inbringa 10 miljoner euro mer än regeringen utgår från.

Vi föreslår

att moment 13.01.07 ökas med 10 000 000 euro för ränteintäkter.

03. (12.39, delvis och 13.03) Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier

01. (12.39.50 och 13.03.01) Utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier

Det ekonomiska läget i de statliga bolagen och de statliga intressebolagen har varit relativt bra det senaste året. Men den ekonomiska krisen har påverkat deras resultat negativt räknat från det tredje kvartalet. Det fjärde kvartalet rasade resultatet ytterligare. Ändå kommer bolagen att betala ut relativt bra utdelning för 2008. Den höjda kalkylen för inkomster från aktieutdelning kräver att staten är återhållsam med att sälja ut statliga bolag nästa år.

Vi föreslår

att moment 13.03.01 ökas med 100 000 000 euro för dividendinkomster.

04. Andel i statens penninginstituts vinst

01. Andel i Finlands Banks vinst

Kalkylerna i budgetpropositionen har varit alltför lågt tilltagna också tidigare år. Utvecklingen i år tyder på att vinsten i Finlands Bank fortfarande kommer ligga på hög nivå och att beloppet för intäktsföring till staten kan höjas.

Vi föreslår

att moment 13.04.01 ökas med 60 000 000 euro till intäktsföring av vinsten i Finlands Bank.

03. Statens nettoupplåning och skuldhantering

01. Nettoupplåning och skuldhantering

Vi föreslår att momentet ökas med nettoupplåning till nominellt värde på 2 740 000 000 euro.