01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Omkring två tredjedelar av utrikesförvaltningens omkostnader hänför sig till representationerna som finns på 98 verksamhetsställen och till fyra ambulerande ambassadörer stationerade i Helsingfors. De fasta kostnaderna utgör över 70 procent av representationernas omkostnader. Det betyder i praktiken att verksamhetsramarna kostar betydligt mer än själva verksamheten.

År 2009 ägde finska staten 83 av representationsfastigheterna och hyrde 97. Det finns många olika lösningar på frågan äga eller hyra, beroende på situation och land. Det är en betydande engångsinvestering att köpa lokaler. Det har man försökt undvika inte minst när staten har tvingats dra åt svångremmen. Alternativet har varit att hyra in sig i lokaler och slippa stora kapitalinvesteringar.

Utskottet konstaterar att man bör se på alternativen att äga eller hyra lokaler mot vad som är fördelaktigast för staten. Ägarfastigheter är alltid ett verkligt alternativ i länder där Finland kan komma att ha en permanent representation. Även om det kräver betydande engångsinvesteringar att köpa eller bygga nya lokaler bör ekonomiska resurser ställas fram när det mest lönsamma alternativet på sikt ser ut att vara att äga en fastighet.

Finland är representerat i en rad länder där säkerhetsläget är ett stort frågetecken och där hotet mot västländerna — och i allt större utsträckning också Norden — klart har ökat. Den största utmaningen är Kabul, där den finska representationen inklusive bostäder fram till 2011 kommer att ha flyttats till nya lokaler med skyddsrum. De nya lokalerna har konstruerats i samråd med Sverige. Skyddet av personalen ska uppgraderas i överensstämmelse med det rådande säkerhetsläget. Säkerheten har försämrats relativt snabbt också i Pakistan, inte minst huvudstaden Islamabad. Också där pågår ett projekt för ett gemensamt kansli med Sverige. Det är tänkt att de nya lokalerna ska tas i bruk 2012. Båda ambassaderna måste dessutom få fler bepansrade fordon och mer personlig skyddsutrustning och extra säkerhetsutbildning. Det går inte att undvika att de nödvändiga säkerhetsåtgärderna kostar en hel del och måste garanterat fungera.

Sett ur utrikesministeriets synvinkel kommer EU:s yttre förbindelser än så länge att byggas upp parallellt med vårt eget representationsnätverk och att komplettera våra egna yttre förbindelser på ett betydelsefullt sätt. Det anses inte inverka på själva representationerna under den närmaste tiden.

Anslagen för Finlands utrikesförvaltning tillgodoser emellertid inte på nuvarande nivå förvaltningsområdets behov; man måste också se kritiskt på representationsnätverkets struktur. Trots att det finns ett starkt politiskt, handelspolitiskt och med efterfrågan på civila tjänster förknippat tryck på att utvidga representationernas service måste deras uppgifter och resurser analyseras noggrant och då kan det inom en nära framtid bli aktuellt att lägga ner vissa representationer. Nya representationer kan i praktiken inte inrättas om inte tidigare representationer läggs ner.

Utom att man måste välja mellan att bevara tidigare och inrätta nya representationer måste man också ingående analysera hur alternativa representationer allt ifrån enmanskontor till ambulerande ambassadörer fungerar och se på samarbetsmöjligheter med andra länder. Utskottet ser positivt på utrikesministeriets verksamhetskoncept "House of Finland", som innebär att offentligt finansierade organisationer river överlappande nätverk i utlandet (t.ex. utrikesministeriets representationer, Finpro, Utvecklingscentralen för teknologi och innovation, kulturinstitut) och bygger för maximalt genomslag. Processen med att se över representationsnätverket är en viktig fråga och riksdagen bör hållas underrättad om planerna för framtiden, anser utskottet.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att förbättra säkerheten vid representationerna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 200 437 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 15 500 000 miljoner euro, alltså 4 miljoner mindre än för 2010.

Finlands närområdessamarbete med Ryssland grundar sig på en överenskommelse mellan länderna från 1992. Det främjar villkoren för samarbetet mellan myndigheter, näringsliv och medborgare i många sektorer. Samarbetsmålen har ställts upp framför allt utifrån Finlands egna intressen.

Det ligger i Finlands intresse att ha ett ekonomiskt samarbete och att samarbeta om säkerheten inom olika områden. Det ekonomiska samarbetet har resulterat i gränsöverskridande kompanjonskap inom näringslivet och det har gjort det möjligt att främja export av finländsk kompetens och teknik. Inom miljösamarbetet prioriteras avloppsvattensprojekt och miljöprojekt inom jordbruket eftersom de är viktiga för skyddet av Östersjön. Inom kärnsäkerhetsområdet har finländsk expertis anlitats för att förbättra den lokala kompetensen och goda förfaranden har överförts till Ryssland, vilket har förbättrat säkerheten vid de ryska anläggningarna. Det samarbetas också i juridiska frågor och om att bekämpa smittsamma sjukdomar och kriminalitet och om att förebygga spridning av narkotika.

Enligt budgetpropositionen utvecklas närområdessamarbetet i riktning mot ett jämlikt partnerskap och Ryssland förväntas öka sitt finansiella bidrag så att närområdessamarbetets totala volym hålls på samma nivå som under tidigare år trots att Finlands finansiering minskar. Det är i högsta grad önskvärt, för även om utskottet ökar anslaget, betyder de minskade anslagen från Finlands sida att projektverksamheten krymper.

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 16 000 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt

(Som i RP 126/2010 rd)

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Statens anslag för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till totalt 1 073,8 miljoner euro 2011, alltså 0,58 procent av bruttonationalprodukten. Under momentet Egentligt utvecklingssamarbete föreslås totalt 844,2 miljoner euro, som är över 80 miljoner euro mer än 2010. Fonden för industriellt samarbete Finnfund föreslås få ett kapitaltillskott på 15 miljoner euro. Övriga förvaltningsområdens andel av ODA uppskattas till 254,2 miljoner euro.

Finland har genom EU gjort ett åtagande om att genomföra klimatramavtalet i Köpenhamn. För 2010—2012 betyder det 110 miljoner euro för Finland; medlen tas från de ökade utvecklingssamarbetsanslagen. I budgetpropositionen för 2011 ingår uppskattningsvis 40 miljoner euro i klimatfinansiering enligt åtagandet.

Utskottet poängterar att Finland är ett av de få länder som trots den ekonomiska lågkonjunkturen kan öka sitt anslag för utvecklingssamarbete i relativa och absoluta termer. I enlighet med internationella överenskommelser förbinder sig Finland att ytterligare höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av bruttonationalprodukten fram till 2015.

Med ökande anslag och utmaningar i den internationella omvärlden måste man också se till att utrikesministeriets har adekvata administrativa resurser och adekvat tillgång till kompetenta proffs både i eget land och i stationeringsländerna. I förekommande fall måste man anhålla om att få överskrida femprocentsgränsen för administrativa kostnader i relation till utvecklingssamarbetsanslagen för att kunna säkerställa att anslagen når fram och att biståndet fungerar.

Det främsta målet för Finlands utvecklingspolitik är att bekämpa fattigdom och främja hållbar utveckling i linje med millenniemålen. Det spelar en väsentlig roll för målen att man håller fast vid åtagandena att höja andelen bidrag till de allra fattigaste länderna till 0,15 procent av bruttonationalprodukten och att minst 50 procent av ökningen i utvecklingssamarbetsanslag viks för Afrika.

Utrikesministeriet ger varje år ut en berättelse om utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet där det rapporterar om vad som gjorts och presenterar målen inför framtiden. Det är viktigt att det görs en samlad utvärdering av genomförandet av Finlands utvecklingspolitiska program och vilket genomslag det fått och att utvärderingen delges riksdagen.

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Utskottet vill (som i FiUB 45/2009 rd) uppmärksamma stödet till Dövas världsförbund.. Förbundet är en internationell frivilligorganisation med säte i Finland och medlemmar i 130 länder. Organisationen utför ett viktigt arbete för att förbättra de dövas språkliga rättigheter och deras rättigheter i utvecklingsländerna och för att stärka de dövas egna organisationer. Den representerar sina medlemmar också i FN, där den har officiell status. Dövas världsförbund samlar in årliga medlemsavgifter av sina medlemsorganisationer. Men eftersom merparten av medlemsorganisationerna finns i fattiga utvecklingsländer räcker medlemsavgifterna till för att finansiera bara en liten del av organisationens verksamhet. Utskottet anser att Dövas världsförbund bedriver en mycket nyttig verksamhet och påminner att också statsrådet i sin redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna utfäster sig att respektera och värna funktionshindrades rätttigheter.

Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande (Katu) föreslås få ett bidrag på 70 000 euro. Nätverket omfattar 25 finländska organisationer för konfliktförebyggande och utvecklingssamarbete. Nätverket har bl.a. initierat ett fredsmäklingsprojekt i Östtimor och understött det administrativt. Det har gett prov på sin expertis på fredsmäkling. Om nätverket får ett större anslag kan det göra sin expertis på gräsrotsnivå ännu bättre gällande.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro till Dövas världsförbund och 30 000 euro till Medborgarorganisationernas nätverk för konfliktförebyggande (Katu).

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 870 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statsrådet fattade den 4 februari 2010 ett beslut om främjande av demokratin i Finland. I principbeslutet ingår flera riktlinjer för hur demokratiforskningen ska främjas. Avsikten är att säkerställa en långsiktig uppföljning av demokratins nuläge och utveckling. En viktig del av detta arbete är de valundersökningar som görs i samband med val och sammanställningen av material vid val.

Under riksdagsvalen 2003 och 2007 utfördes valundersökningar som finansierade dels av justitieministeriet, dels av universiteten. I nästa års budget har emellertid inte reserverats några som helst anslag för motsvarande undersökningar.

Utskottet anser det motiverat och viktigt att en undersökning i samband med riksdagsvalet 2011 görs. Finland saknar uppgifter från längre perioder för att beskriva demokratins utveckling och om det inte görs någon valundersökningen nästa år blir det ett avbräck i den demokratiuppföljning man nu har startat. Ett sådant avbräck står inte heller i samklang med regeringens principbeslut.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 25 704 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

03. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om att godkänna Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Avsikten är att de lagändringar som konventionen kräver ska sättas i kraft från början av 2012. Enligt förslaget ska de straffregisterutdrag som används för att utreda en eventuell brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn kompletteras med bötesstraff som utdömts för pornografi- och sexualbrott.

Enligt utredning till utskottet orsakas Rättsregistercentralen 2011 kostnader om ca 280 000 euro på grund av de ändringar i IT-systemen som lagändringarna kräver. Reformen kan inte genomföras utan motsvarande extra resurser.

Utskottet ökar momentet med 280 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 7 129 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

50. Understöd (fast anslag)

Penningautomatföreningen är Brottsofferjourens huvudfinansiär men jourens verksamhet har dessutom fått understöd från såväl justitie- som inrikesministeriets anslag. Nu finns det risk för att jouren måste dra ner på sin verksamhet eftersom stödet från Penningautomatföreningen ser ut att minska.

Det är påkallat att trygga Brottsofferjourens verksamhet. Utskottet anser att man i fortsättningen måste se till att Brottsofferjourens finansiering stabiliseras för att föreningen ska kunna utveckla och fortsätta sin rikstäckande sin verksamhet.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 621 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget minskar något jämfört med nivån detta år eftersom man inte har beaktat den förhöjning av engångsnatur som riksdagen gjorde i fjol.

Men anslagen till domstolen är fortfarande strama. Antalet ärenden har ökat, arbetssituationen blir allt svårare och den genomsnittliga behandlingstiden hotar att förlängas. Högsta förvaltningsdomstolen behandlar ärenden som gäller bland annat beskattning, planering, social- och hälsovård samt offentlig upphandling, som berör intressen som kräver en snabb behandling. Högsta förvaltningsdomstolens avgörandepraxis har dessutom en styrande effekt på förvaltningsrättskipningen och förvaltningens funktioner. Det är därför viktigt att domstolen kan arbeta i en så snabb takt som möjligt.

Utskottet ökar momentet med 350 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 10 340 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 228/2010 rd)

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Momentet förslås ökat med en miljon euro för effektivare utredning av ekonomiska brott och en miljon för behandling av ärenden som gäller våld i nära relationer. Det nya projektet för att förbättra domstolarnas och åklagarnas ärendehanteringssystem är ett viktigt steg framåt och i propositionen föreslås nu en första finansieringsrat på en miljon euro. Men på grund av produktivitetsprogrammet minskas momentet med ca 1,4 miljoner euro.

Enligt utredning till utskottet har prognoserna för domstolarnas anslag fördystrats under höstens lopp. Utgifterna har ökat snabbare än vad som var avsett och främst i fråga om datateknik och hyror samtidigt som ändringar i fråga om personal som hänger samman med produktivitetsprogrammet inte har förverkligats enligt den planerade tidtabellen.

Anslagsunderskottet för nästa år såg ut att sjunka under fyra miljoner euro, vilket skulle ha lett till en nedskärning med ungefär 100 årsverken. Nu har läget emellertid förbättrats något eftersom en kompletteringsproposition och den fjärde tilläggsbudgeten har medfört förhöjningar av anslaget med inalles 3 miljoner euro.

Sakkunniga som utskottet har hört har uttalat farhågor för att domstolarnas resurser inte ska räcka till och för att deras verksamhetsvillkor kommer att äventyras.. Domstolarnas arbetsbörda har ökat i många avseenden och ärendena har blivit mer komplicerade. Bland annat har regressionen medfört att de summariska fordringsmålen ökat kraftigt i antal och även skuldsaneringsärendena beräknas blir klart fler.

Den ökade arbetsmängden och allt snabbare arbetstakten är en riskfaktor för personalen. En undersökning av arbetshälsan som gjorts vid Helsingfors tingsrätt visar att i synnerhet tingsdomarnas arbetsbörda är så stor att med den nuvarande personalstyrkan kan inga arrangemang längre ge de anställda en tillräcklig kontroll över arbetet. När målen blir allt svårare ställs större krav både på rättskipningssystemet och personalens kompetens. Under de närmaste åren kommer många domare att pensioneras, vilket ytterligare ökar personalens arbetsbörda och gör behandlingen av ärenden långsammare.

Enligt utskottet är det nödvändigt att trygga domstolarnas verksamhetsbetingelser och se till att behandlingstiderna inte ytterligare förlängs. Europadomstolen har redan fällt Finland tiotals gånger för överlånga behandlingstider.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 235 579 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 228/2010 rd)

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt budgetpropositionen får specialindrivningen inom utsökningen och övervakningen av konkursbon ett permanent tillskott på 1,3 miljoner euro, vilket är ett stort framsteg i bekämpningen av grå ekonomi. Avsikten är att ingripa mot svart ekonomi genom en rikstäckande specialindrivningsorganisation och effektivare metoder.

Men utsökningsväsendet har knappt om anslag och produktivitetsprogrammet har lett till att anslaget nästa år minskar med ca en miljon euro. När de sparmål som följt av produktivitetsprogrammet nu har nåtts har antalet tjänster under de senaste fem åren minskat med ungefär 170. Enligt utredning till utskottet har en så kraftig nedskärning av lett till att personalen till stora delar är ålderstigen och slutkörd.

Indrivningsresultatet inom utsökningsväsendet beror långt på hur mycket personal det finns för de här uppgifterna. Utskottet understryker att personalnedskärningarna inte får äventyra skötseln av indrivningsuppdrag, vilket också minskar statens inkomster.

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Åklagarväsendet har en bättre anslagssituation i år. Den ökning om 1,65 miljoner euro som riksdagen gjorde i budgeten för innevarande år har nu blivit en permanent nivåjustering i anslagsramen. Åklagarväsendet får nu ytterligare resurser på 500 000 euro för att bekämpa svart ekonomi och inalles ca 1,4 miljoner euro för behandlingen av WinCapita-målet och för bekämpning av våld i nära relationer.

Enligt utredning till utskottet kan åklagarväsendets personal bibehållas på samma nivå som 2010, däremot är det inte möjligt att förkorta behandlingstiderna. Målen har blivit allt mer komplicerade och har ofta internationella kopplingar som bl.a. kräver internationell rättshjälp för att svaranden ska kunna lagföras i Finland. Om behandlingstiderna dessutom ska kortas krävs det fler årsverken.

Enligt utskottet är det också viktigt att Finlands Eurojustavdelning, som är verksam i Haag, har tillräckliga resurser för ett resultatrikt och effektivt arbete och att de personella resurserna där stärks vid behov.

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Fångtalet har visat en fortsatt minskning det här året och trenden väntas hålla i sig också nästa år. Också framöver ska satsningar göras främst på öppna anstalter framför slutna samtidigt som påföljder av typen samhällsstraff prioriteras framför anstaltsvistelser. Avsikten är att nästa år ta i bruk ett nytt övervakningsstraff som innebär att korta fängelsestraff avtjänas under elektronisk övervakning exempelvis med hjälp av en så kallad elektronisk fotboja.

Det föreslås en ökning på ca 1 miljon euro för fängelsernas hyror och smärre reparationsprojekt men de ökade utgifterna för lokaler och datateknik försämrar de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren.

Utskottet har även diskuterat frågan om hur fängelsepersonalen ska orka i arbetet. Enligt utredning till utskottet var sjukfrånvaron vid Brottspåföljdsmyndigheten 14.9 arbetsdagar/årsverke 2009 i jämförelse med genomsnittet 8,6 i hela statsförvaltningen. Skillnaderna beror till stora delar på arbetets innehåll. Utskottet betonar att det borde satsas mer på att minska sjukfrånvaron och att alla inrättningar och enheter borde gå in för en modell med tidigt ingripande.

Utskottet framhåller vidare att nästa rambeslut måste beakta behovet av att förnya Brottspåföljdsmyndighetens behov av ett nytt klientdatasystem. Det nuvarande systemet blir obsolet senast 2016 och ett föråldrat system är en betydande risk för en tillförlitlig verkställighet. Utskottet konstaterar att det inom ramen för det nuvarande anslaget inte heller är möjligt att bli kvitt de s.k.baljcellerna.

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Civil krishantering.

Av anslaget under momentet ska 1,7 miljoner euro avsättas för beredskap här hemma inom civil krishantering. I anslaget ingår en höjning med 200 000 euro. Kostnaderna för att delta i civil krishantering, 18,348 miljoner euro, betalas från utrikesministeriets huvudtitel (mom. 24.10.21). Tack vare anslagen kan cirka 160 experter rekryteras och utbildas och deltagandet utökas en aning.

Den nationella beredskapen genomförs och utvecklas utifrån statsrådets nationella strategi för civil krishantering från 2008. Dessutom ska satsningar göras på den nationella beredskapen utifrån statsrådets riktlinjer inom ramen för den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen (2009), den övergripande strategin för krishanteringen (2009), det nationella 1325-handlingsprogrammet (2008) och regeringens jämställdhetsprogram (2008). Civil krishantering har alltså en stark politisk referensram. Tankesmedjan ECFR (European Council on Foreign Relations) har i en jämförelse klassat Finland som det bästa landet i Europa på att utveckla beredskap inom civil krishantering.

Till nittio procent gäller vår civila krishantering EU-operationer. Strukturerna och mekanismerna i EU:s krishantering kommer att ändras med den nya avdelningen för yttre åtgärder. Tanken är att också vår nationella beredskap ska utnyttjas när EU utformar sitt nya koncept för civil krishantering. Om en expert på vår nationella beredskap inom civil krishantering placeras på EU-representationen, stärks våra möjligheter och ligger dessutom i linje med vår nationella strategi för civil krishantering. Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för att sända ut en expert på civil krishantering till Finlands ständiga EU-representation.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 22 025 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år)

Förvaltningens IT-central (HALTIK) tillhandahåller IKT-tjänster inom områdena inre säkerhet och invandring för inrikesministeriets förvaltningsområde.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för nya inventarier till centralens nya kontorshus och flyttningskostnader. Huset ska vara färdigt våren 2011.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 471 000 euro.

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 685 553 000 miljoner euro, alltså 2,58 miljoner mindre än för 2010. Anslaget till bekämpning av ekonomisk brottslighet, där det också ingår att minska den svarta ekonomin, föreslås i propositionen få ett extra anslag på två miljoner euro. I budgeten får också andra myndigheter som behandlar ekobrottslighet större resurser, bland annat åklagarväsendet, domstolarna och utsökningsverksamheten. Anslagsökningarna ligger i linje med utskottets förra budgetbetänkande (FvUB 45/2009 rd).

Skyddspolisen förslås få en anslagsökning på 850 000 euro för att genomföra sin strategi för bekämpning av nationell terrorism. Utskottet anser ökningen vara nödvändig. Tack vare anslaget kan verksamheten med sambandsmän, som sedan i år har funnits vid Finlands representationer, fortsätta.

Den fortsatta övergripande revideringen (projektet Vitja) av informationssystemet för polisärenden har 2 miljoner euro. Det nya systemet förbättrar produktiviteten och ska enligt planerna införas 2013. I reformen ingår det också att senast i juni 2011 införa bland annat ett register för kontroll av vapen- och säkerhetsområdet.

Sammantaget sett är det ekonomiska läget inom polisen stramt och anslagen till den operativa verksamheten minskar av bland annat projektet Vitja, men också av en rad andra omfattande it-projekt (Kieku; Biometria, Brum), serviceavgifter dataförvaltning och arbetslokaler. Kostnaderna för fastigheter hotar att öka framför allt av att det finns så många mögelskadade lokaler. Också utvecklingsprojekten för tillståndsverksamheten kräver relativt stora investeringar och de kan inte helt och hållet bekostas med den befintliga anslagsramen. Den operativa verksamheten försvåras ytterligare av att överföringsposten minskar med ungefär 20 miljoner euro jämfört med 2010.

Enligt uppgifter till utskottet söker man aktivt besparingar för att hjälpa upp den ekonomiska situationen, till exempel genom att prioritera it-projekt och försöka få bidrag för dem från EU-fonderna. Projekten skjuts fram eller genomförs i betydligt mindre skala om det inte går att få bidrag.

Dessutom vill utskottet påminna om att den nya vapenlagen föreskriver om skytteinstruktörer (RP 106/2009 rd). Den utbildning för skytteinstruktörer som polisen ska ge betraktas som avgiftsfri myndighetsverksamhet. Utskottet påpekar att det nya systemet medför kostnader för polisen och de inte har beaktats i budgetpropositionen. Det har inte heller beaktats att polisen kommer att ha utgifter för brottsutredningar till följd av den nya lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2011 och avser ett bekämpa våld i nära relationer. Utredningarna beror på att lindrig misshandel av minderåriga, närstående och arbetstagare på grund av deras arbetsuppgifter kommer att falla under allmänt åtal (RP 78/2010 rd).

Antalet polismän.

Sysselsättningsläget för poliserna har förbättrats tack vare de extra anslagen 2009 och 2010. Innan sysselsättningsåtgärderna sattes var polisårsverkena 7 500 och 2011 uppskattas de vara 7 718.

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2010 ingår ett anslag på tre miljoner euro för att sysselsätta arbetslösa poliser. Det gör det lättare att minska personalen till ramnivån utan att sysselsättningsläget försämras. Under 2011 är pensionsavgångarna och andra avgångar ungefär 180 årsverken fler än det utexamineras nya poliser. Tack vare det extra anslaget kan tjänsteförhållandena förlängas i behövlig utsträckning 2011. Det förväntas minska de arbetslösa poliserna till ett tjugotal och läget kan därmed balanseras upp. En osäkerhetsfaktor i kalkylen till utskottet är att allt fler tjänstemän inom polisförvaltningen vill jobba kvar längre, och det är i sig positivt.

Omkostnadsanslaget pekar neråt under den pågående ramperioden och det beror huvudsakligen på minskningsmålen i statens produktivitetsprogram. En ytterligare minskning med 670 årsverken föreslås fram till utgången av 2015. Än så länge har personalneddragningarna på grund av produktivitetsprogrammet kunnat göras genom omställningar i organisationen och processerna. Men när anslagen till polisens löpande verksamhet minskar och det högt ställda produktivitetsmålet ska genomföras kommer också antalet polismän i riskzonen, och det kan inte anses vara acceptabelt. I detta sammanhang bör det också noteras att en viktig signal i rapporten Poliisi 2020 var att antalet polismän tvärtom bör utökas kontrollerat fram till 2020.

Utskottet framhåller att anslagen måste stå i rätt proportion till en långsiktig resurspolitik och att minskningsmålen i produktivitetsprogrammet bör uppfyllas utan att den allmänna ordningen och säkerheten försämras; i förekommande fall bör målen kunna ses över.

Projektet för arbetslokaler för centralkriminalpolisen och rörliga polisen.

Byggtekniskt sett är centralkriminalpolisens kontorshus i Vanda i gott skick. Men det är ursprungligen avsett för 400 personer och nu är huset arbetsplats för drygt 500 anställda. En planändring har godkänts och den tillåter en nybyggnad bredvid kontorshuset. Nybyggnaden kan utöver centralkriminalpolisen inrymma rörliga polisen, eventuellt också Polisstyrelsen, Tullens brottsbekämpning plus Polisens teknikcentral i huvudstadsregionen. Det är viktigt att planeringen av lokalerna kommer i gång, anser utskottet och framhåller att de gemensamma lokalerna genererar kostnadseffektivitet genom att bland annat arbetsprocesserna blir effektivare.

Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro för de extra behov som beror på den nya vapenlagen och lagstiftningen om bekämpning av våld i nära relationer och till polisens operativa verksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 687 053 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Mellan 2009 och 2019 genomför Gränsbevakningsväsendet en intern överföring av 250—300 årsverken och därmed kommer personalen att minska i Lappland, Kajanaland, Norra Karelen och Bottniska viken som alla ligger utanför de nationella insatsområdena. Resursminskningen kompenseras och produktiviteten förbättras genom att man tar fram en modell för gränskontroll som fokuserar på att utnyttja rörlighet och datateknik.

Det är positivt att Gränsbevakningsväsendet redan nu har satsat på omfattande produktivitetsförbättrande åtgärder. De största frågetecknen för uppfyllelsen av målen för de kommande åren är dock hur resurserna ska räcka till och i vilken utsträckning man i verkligheten kan ersätta personal med övervakningsanläggningar och kontrollsystem utan att säkerheten vid gränserna äventyras.

Behovet att sätta in extra resurser på in- och utresekontrollerna minskade tillfälligt av den ekonomiska tillbakagången. Samtidigt gav det lite respit för att automatisera en del av kontrollerna. Gränstrafiken har emellertid återgått till tidigare tillväxtsiffror och trafiken vid den sydöstra gränsen kommer enligt beräkningarna att fördubblas på ett decennium.

Den tilltagande trafiken över gränserna ökar risken för större gränsöverskridande brottslighet. För att bekämpa internationell brottslighet och förhindra olaglig inresa krävs det nära samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet och internationellt informationsutbyte med myndigheterna i potentiella sändar- och transitländer. Enligt uppgifter till utskottet finns det brister i EU:s kontroll av östgränsen som ger upphov till olaglig inresa i Finland. Också i övriga EU-länder måste gränskontrollen fungera enligt reglerna och uppdagade brister måste behandlas öppet vid förhandlingar i EU, anser utskottet.

Vidare vill utskottet uttrycka sin oro för hur Gränsbevakningsväsendets resurser ska räcka till när uppgifterna blir fler och framhåller att Gränsbevakningsväsendet bör få adekvata personalresurser och andra resurser för att kunna garantera säkerheten vid gränserna. De föreslagna inköpen av luft- och bevakningsfarkoster, patrullbåtar och övervakningssystem är nödvändiga eftersom den nuvarande utrustningen har nått sin tekniska livslängd.

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro för att förbättra den tekniska kontrollen vid östgränsen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 221 071 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 18 643 000 euro. Där ingår en tillfällig ökning utöver ramen på 2,88 miljoner euro för att verket fortfarande ska få anställa tillfällig personal (40 årsverken) för asylbeslut. Det ingår också en ökning på en miljon euro för andra som använder (polisen, Gränsbevakningsväsendet och utrikesministeriet) det elektroniska ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden (UMA).

Ansökan om uppehållstillstånd.

Fram till september 2010 hade ansökningarna ökat med 13 procent och var nästan 18 000. Den genomsnittliga handläggningstiden varierar mycket beroende på varför man anhåller om uppehålsltillstånd. Vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av studier är handläggningstiden i snitt 25 dagar, medan den är i snitt 533 dagar för ansökan om uppehållstillstånd för maka eller make, barn eller familjemedlem till en finsk medborgare eller ansökan om familjesammanföring.

Enligt uppgifter till utskottet är det ansökningar på grundval av familjeanknytning som har ökat mest och förlängt handläggningstiderna. Det finns ungefär 9 600 ansökningar under behandling. Över hälften av de sökande är inte läs- och skrivkunniga och de måste höras muntligt. Ofta har de inga tillförlitliga dokument att visa upp över sin identitet eller familjeanknytning. Migrationsverket bistår representationerna vid intervjuerna om familjeanknytning. Nästa år arbetar två personer med intervjuer i Addis Abeba och de kan klara av lika många intervjuer på en vecka som det kommer in ansökningar på en dag. Med de nuvarande resurserna kan Migrationsverket handlägga bara tusen ansökningar om året som kräver personliga intervjuer. I slutet av 2010 beräknas det finnas cirka 7 000 sådana ansökningar. Läget är mycket problematiskt eftersom både EU-direktivet (2003/86/EG) och utlänningslagen bara tillåter en handläggningstid på nio dagar även om tiden får överskridas vid exceptionella förhållanden. Riksdagens biträdande JO har redan hunnit ge Migrationsverket en anmärkning för de överskridna handläggningstiderna. Enligt uppgifter vid utskottsutfrågningen kan en tilläggsresurs på tjugo årsverken snabba upp handläggningen av ansökningarna om familjesammanföring betydligt och minska anhopningen av ansökningar.

Asylansökningar.

Asylsökadena har blivit färre. I år räknar man med cirka 4 000 sökande och den siffran bygger budgetpropositionen för 2011 på.

I betänkandet om budgetpropositionen för 2009 (FiUB 45/2009 rd) krävde utskottet strategier och praxis för Finlands asylpolitik och ersättningar till de sökande samordnas så väl som möjligt i de nordiska länderna och jämförbara EU-länder. I år har det i själva verket gjorts ett flertal lagändringar som syftar till detta. Till exempel infördes en begränsning i EU-medborgares möjligheter att ge asylmottagande den 1 juli 2010. Utlänningslagen kompletterades med en skyldighet att genom rättsmedicinska undersökningar utreda sökandenas ålder och samtidigt stramades asylsökandes rätt att arbeta åt. Också den del av utkomststödet som ges ut i pengar har sänkts.

Utskottet menar att åtgärderna är nödvändiga och enligt uppgifter har de haft den effekten att asylsökandena har minskat. Asylprocessen har sammantaget sett kunnat effektiviseras tack vare de extra resurserna 2010 till polisen, Migrationsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol. Utskottet vill fortfarande framhålla att samarbete över hela linjen (inklusive utvisningar) spelar en roll för att snabba upp processen. Snabb handläggning är en signal som minskar de ogrundade asylansökningarna.

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 18 643 000 euro. I beloppet ingår 2,88 miljoner euro som en ramöverskridning för fortsatt avlöning av personal (40 årsverken) för asylsbeslut. I förslaget ingår också en miljon euro i tillägg från andra som använder det elektroniska ärendehanteringsprogrammet (polisen, Gränsbevakningsväsendet och utrikesministeriet.)

Utskottet vill här lyfta fram det civila samhällets roll för integreringen av invandrare. Finland kunde bättre utnyttja invandrarorganisationernas språkliga och kulturella kompetens, till exempel för tjänster, rådgivning och information på invandrarspråk. Med hjälp av sina nätverk kan de betydligt bättre än myndigheterna erbjuda svår nåbara målgrupper stöd, bland andra äldre invandrare, personer som inte är läs- och skrivkunniga och utsatta unga.

Utskottet välkomnar inrikesministeriets förslag att stödja invandrarorganisationerna ekonomiskt via projekt. Man kunde särskilt satsa på projekt där språklig och kulturell kompetens och nätverk spelar en stor roll för att projekten ska utfalla väl och som stödjer inrikesministeriets mål trots att de inte lämpar sig för att genomföras av myndigheter.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för projektverksamhet i invandrarorganisationer.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 381 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1—5 som i RP 126/2010 rd)

(Punkt 6 som i RP 228/2010 rd)

(Stycke 3 som i RP 126/2010 rd)

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Kommunerna föreslås få 100,066 miljoner euro i ersättning för kostnaderna för flyktingar och personer med uppehållstillstånd. Ungefär 30 miljoner euro är så kallade kalkylerade ersättningar för att bosätta flyktingar och asylsökande med uppehållstillstånd i kommunerna. Ersättningarna betalas för tre år från och med att personen flyttar till kommunen. Övriga kostnader som ersätts är bland annat utkomststöd, betydande och långvarig social- och hälsovård och tolkning.

De kalkylerade kostnaderna höjdes med tio procent från och med 2010. Trots det är kommunerna fortfarande mycket ointresserade av att ta emot flyktingar och asylsökande med uppehållstillstånd. De tycker inte att ersättningar täcker utgifterna.

I oktober 2010 väntade 296 kvotflyktingar på att få plats i någon kommun och på förläggningarna fanns det nästan 400 personer med uppehållstillstånd. De genomsnittliga kostnaderna för en plats på förläggning är nu omkring 15 000 euro per år. Att inkvartera dessa 400 med uppehållstillstånd på förläggningar kostar cirka 500 000 i månaden, dvs. ungefär 6 miljoner per år. Inkvartering på förläggning fördröjer integrationen och är oändamålsenligt både av ekonomiska och humanitära skäl.

Enligt uppgifter till utskottet har förläggningarna fått lära sig hjälpa personer med uppehållstillstånd att själva flytta till någon kommun och 900 personer har flyttat bort från förläggningarna frivilligt. Det innebär att förläggningarna har gett en betalningsförbindelse för garantihyran för bostaden.

Det är dock lite oroväckande hur de som flyttar på egen hand ska få hjälp med integrationen eftersom de ofta går miste om integrationsåtgärderna och det är lätt hänt att de inte integreras i det finländska samhället. Situationen är mycket oroväckande och utskottet anser att vi måste få fram tillräckligt många platser i kommunerna.

Utifrån detta ökar utskottet momentet med 1 850 000 euro för att höja de kalkylerade ersättningarna till kommunerna för att ta emot flyktingar med tio procent för personer över sju år och med 140 000 euro för att förlänga den tid som kommunerna har rätt att få kalkylerade ersättningar för kvotflyktingar från tre till fyra år från och med den 1 september 2011.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 102 056 000 euro.

(Stycke 2—5 som i RP 126/2010 rd)

01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett anslag på 2 853 miljoner euro för försvarsministeriets förvaltningsområde, alltså 5,3 miljoner mer än i 2010 års ordinarie budget. Anslagsökningen beror främst på ändringar i tidsplaneringen av beställningsfullmakterna för försvarsmateriel, avtalsenliga löneökningar och förtida justeringar av pris- och kostnadsnivåer. Den tilläggsfinansiering som eventuella ändringar i valutakursen föranleder ingår inte i propositionen och ställning till den frågan måste i förekommande fall tas i samband med tilläggsbudgetpropositioner för 2011.

Det kommer att finnas bättre möjligheter att underhålla materielen men i många andra avseenden medför 2011 större utmaningar i verksamheten är 2010. Besparingar som berör administration och personal kommer att genomföras på samma sätt som i år. Avsikten är att beväringarna ska få 30 terrängdygn trots att utbildningen utgår från 40 terrängdygn. Antalet fartygsdygn har minskats från 1 700 till 1 300 och flygtimmarna med Hornetplanen från 9 200 till 8 900. Utgifts- och kostnadstrycket ökar också i fråga om komma i kapp med underhållet, förbättra lagerhållningen av explosionsfarliga ämnen, utveckla beväringarnas förmåner och försvarsmaktens allt dyrare personalstruktur.

Kostnadsutvecklingen, problemet med gammal materiel, som aktualiseras i medlet av decenniet, och de krympande kontingenterna gör att det inte går att upprätthålla en försvarsmakt av dagens mått.

Underhåll av lokaler och tomma fastigheter. .

I samband med försvarsmaktens fastighetsreform konstaterades det att de lokaler försvarsmakten har tillgång till är i dåligt skick och att underhållsnivån borde höjas för att komma till rätta med det eftersatta underhållet. Utskottet påtalade problemet redan i budgetbetänkandet för 2010 (FiUB 45/2009 rd) och konstaterar att saken fortfarande är aktuell. Situationen är nu den att problemet med bristfälligt underhållna fastigheter blir större för varje år.

Av omsorg om statens ekonomi anser utskottet det helt nödvändigt att man ser till att användbara lokaler repareras och säkerställer värdet av statens egendom på det sätt som fastighetsreformen kräver. Försvarsministeriet och finansministeriet måste förhandla fram en lösning på problemet. Skötseln av fastigheterna kan inte få stupa på att vissa statliga myndigheter inte kan komma överens om från vilket moment. det behövliga anslaget ska tas.

Försvarsmakten har också i sin besittning tomma fastigheter för vilka hyrestiden löper ut i slutet av 2012. Enligt ramavtalet mellan försvarsmakten och Senatfastigheter har försvarsmakten rätt att säga upp hyresavtal helt eller till överenskomna delar bara om en verksamhet begränsas kraftigt eller läggs ner helt.

Onödiga lokaler kostar försvarsmakten ungefär en miljon euro per år, vilket även innefattar kostnader för underhåll, eftersom byggnadsbeståndet i enlighet med ägaren anvisningar inte hålls ouppvärmda. I allmänhet är det inte heller möjligt att hyra ut lokalerna till någon annan eftersom de finns på så avlägsna ställen eller är i så dåligt skick. När det gäller byggnader som befinner sig inne på garnisonsområden aktualiseras igen säkerhetsproblematiken.

Utskottet konstaterar att statens lokalförvaltning borde utvecklas så att man skapar flexibla system för att överföra eventuella överflödiga lokaler på någon som behöver dem och att man också kunde göra sig av med oändamålsenlig egendom genom att ruva byggnader. Det är inte rationellt att hålla fast vid och värma upp byggnader i rivningsskick om de inte behövs för någon verksamhet.

Hälso- och sjukvård.

Utskottet ser positivt på att beväringarna får många typer av samtalsterapi från hälsovården, socialkuratorer och präster om de har psykiska problem. Garnisonernas hälsovårdcentraler samarbetar också med sjukvårdsdistrikten och genom Väestöliitto har man tillgång till en stödtelefon I truppförbanden finns dessutom krisgrupper som har beredskap att ställa upp i plötsliga och skärrande situationer. Enligt utredning till utskottet skulle det vara lättare at identifiera och avhjälpa problem om t.ex. alla beväringar innan de inleder sin tjänstgöring skulle delta i de hälsokontroller som ordnas för dem.

I lagen om försvarsmakten (551/2007, 43 §) föreskrivs att en yrkesmilitär ska upprätthålla de grundläggande militära kunskaper och den kondition som tjänsteuppgifterna kräver. Enligt utredning råder det oklarhet både bland stampersonalen och inom försvarsmaktens företagshälsovård om den sist nämndas omfattning när det gäller olycksfall som inträffat i samband med att någon upprätthållit sin kondition i enlighet med lagen. Enligt utskottet borde detta klaras ut snarast möjligt för att vården av eventuella skador inte ska dra ut på tiden på grund av oklar ansvarsfördelning.

Digitalisering av fotografier från de senaste krigen.

Riksdagen anvisade för 2010 ett anslag på 100 000 euro för att påbörja digitaliseringen av fotografier från de senaste krigen. Arbetet har förlöpt väl och anslaget använts för att lagra ca 11 000 negativ från vinterkriget och 15 000 negativ från fortsättningskriget och att förse bilderna med metauppgifter i en handskriven fotodagbok. Utskottet anser det viktigt att fortsätta digitaliseringen av de resterande ca 134 000 negativ och av fotodagböckerna. Kommande generationer måste ges möjlighet att ta del av historiska uppgifter och fotoarkivet måste kunna ses av den breda allmänheten.

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro för att nå det målsatta antalet terrängdygn för beväringar och 250 000 euro för att slutföra digitaliseringen av fotografier från fortsättningskriget.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 698 738 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakter

(Stycke 1—6 som i RP 126/2010 rd)

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag om 737 755 000 euro. För att upprätthålla en trovärdig nationell försvarsförmåga har det konstaterats att det för underhåll och utveckling av materiel i snitt behövs ca en tredjedel av försvarsanslagen. Utskottet understryker att målet bör ses som en möjlighet.

Bristen på reservdelar.

Utskottet har i flera betänkanden (t.ex. FiUB 33/2008 rd, FiUB 45/2009 rd) påtalat reservdelsbristen inom samtliga försvarsgrenar. Enligt utredning till utskottet har behovet av underhåll och reservdelar till följd av oenhetliga beräkningsgrunder uppskattats vara rentav mycket större än i början av 2010. Det ser därför ut som om det uppställda mål för att avhjälpa reservdelsbristen inte kommer att nås som planerat, dvs. före 2015.

Försvarsmakten planerar att åtgärda problemet genom att i sitt ramförslag för 2012—2015 inrikta anslag för materielanskaffning på underhåll i stället. Planen görs upp i enlighet med det gällande rambeslutet och innebär enligt en redogörelse en årlig nivåförhöjning på 2 procent och en kompensation för höjd kostnadsnivå.

Med tanke på försvarsmaktens handlingsförmåga anser utskottet att den uppgjorda planen för att avhjälpa reservdelsbristen är nödvändig och ser positivt på att försvarsmakten har vidtagit målmedvetna åtgärder för att åtgärda saken.

Försvarsindustrin i Finland.

Enligt utredning till utskottet kommer 2011 inte att föra med sig några stora investeringar där den inhemska försvarsindustrin skulle kunna spela en betydande roll. Målet att hälften av försvarsmaterielanskaffningarna ska vara inhemska kan nås endast med hjälp av det industriella samarbetets mekanismer, dvs. genom motköp. Samtidigt kan tillgången till behövlig inhemsk kompetens säkerställas och förbättras för att trygga den militära försörjningsberedskapen.

Riksdagen kommer 2011 att få ett lagförslag om att genomföra direktivet om försvars- och säkerhetsupphandling nationellt. Direktivets nationella genomförande kommer att inverka på de nuvarande motköpsmekanismerna. Finansutskottet delar försvarsutskottets uppfattning (FsUU 8/2010 rd) om att aspekter som sammanhänger med försörjningsberedskapen måste betonas vid beredningen av propositionen. Det är också viktigt att Finland avancerar på samma sätt som andra EU-länder med att öppna upp och genomföra upphandling av försvarsmateriel.

Villkoret för att den nationella försvars- och säkerhetsindustrin ska klara sig med framgång är att den kan förnya sig, att den satsar tillräckligt på forskning och utveckling och att den internationaliseras. Vid sidan av spetskunskap på vissa områden måste företagens kompetens bli en del av ett kunskapsbaserat nätverk med internationell konkurrenskraft.

Försvarsmakten måste bl.a. informera industrin om sina behov och sina strategiska riktlinjer och på detta sätt förbättra företagens verksamhetsbetingelser. Det är också viktigt att ringa in och skapa kompetenscentra och fortsatt förbättra samarbetet mellan försvarsmakten och industrin. Globaliseringen kräver dessutom aktiva åtgärder för att främja exporten.

I den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen slogs det fast att den inhemska krut- och ammunitionsproduktionen tills vidare upprätthålls och att det senast vid utgången av 2010 utreds vilket det långsiktiga behovet av inhemsk produktion av tung ammunition och krut är. Utskottet anser det viktigt att också den inhemska krutindustrin informeras om rapportens slutsatser.

50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag om 2 241 000 euro.

Avsikten är att 1,975 miljoner euro ska gå till Försvarsutbildningsföreningen. Enligt utredning till utskottet kan man med hjälp av anslaget, beställningar från försvarsmakten och inkomster av verksamheten ordna sådan utbildning som motsvarar de uppställda målen.

Försvarsfrämjandet rf anhåller om stöd från försvarsministeriet för sina fyra medlemsföreningars verksamhet (Finlands Reservofficersförbund rf., Reservistförbundet, Maanpuolustuskiltojen Liitto ry och Kvinnornas Beredskapsförbund rf). Understödet har under flera år varit ca 150 000 euro. Men föreningarnas verksamhet ha blivit mycket bredare bland annat på grund av kvinnornas aktivitet. Också den nya vapenlagen (RP 106/2009 rd) medför nya uppgifter för de reservistorganisationer som fungerar som skytteföreningar, bl.a. inom Reservistförbundet och Reservofficersförbundet. I framtiden kan man få vapenlicens endast om man redan under två års tid har varit en aktiv skytt. Föreningarna orsakas extra kostnader för att organisera ett utbildarsystem och därför behövs det större anslag.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för att genom Försvarsfrämjandet rf fördelas på reservistorganisationerna för kostnader som orsakas av att organisera ett skytteinstruktörssystem. Den nya vapenlagen borde också beaktas i anslagen till skytteföreningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 291 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag om 58 620 000 euro. Finlands deltagande i militära krishanteringsinsatser krymper till ca 300 soldater vid utgången av 2010 i och med att KFOR-styrkan i Kosovo minskas. Det är skäl att beakta att det kommer att finnas materiel- och förvaltningsutgifter på grund av att operationer upplöses och på materielunderhåll också efter att operationer avslutats. Kostnaderna för underhållet av trupperna, 58 332 miljoner euro, betalas från utrikesministeriets förvaltningsområde (mom. 24.10.20).

Under 2011 kommer Finland att förbereda sig på att sända ett fartyg till Somalias kustvatten för att delta i operation Atalanta. Dessutom förbereder sig Finland att under första hälften av 2011 sätta in ca 300 soldater i EU:s snabbinsatsstyrkors beredskapsjour. Statsrådet utreder möjligheterna att delta med styrkor i FN-ledd militär krishantering från och med senare hälften av 2011.

Behovet av specialmaterial för krishantering ökar ytterligare trycket på extra finansiering. Om styrkan i Afghanistan höjs till 195 soldater innebär det nya kostnader för pansarfordon och andra förbättringar av nivån på skyddet. Men det faktiska behovet beräknas vara ca 10 miljoner euro per år.

Enligt utskottet är det nödvändigt att de finländska soldater som deltar i krishantering garanteras bästa möjliga skyddsutrustning i alla lägen och ökar anslaget med 1 000 000 euro för specialmaterial för krishantering.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 59 620 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

88. Senatfastigheter

Utifrån den nya lag om statliga affärsverk som träder i kraft i början av 2011 får ett statligt affärsverk bara ställa borgen för lån som tas upp av aktiebolag som är dess dotterbolag (RP 63/2010 rd—RSv 146/2010 rd). Momentet bör ta hänsyn till att rätten att ställa borgen inte längre gäller affärsverkets delägarbolag. Utskottet har gjort en rättelse som avser detta i andra stycket under beslutsdelens punkt Investeringar.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 126/2010 rd)

1. Servicemål och andra verksamhetsmål

(Stycke 1 som i RP 228/2010 rd)

(Stycke 2—5 som i RP 126/2010 rd)

2. Investeringar

(Stycke 1 som i RP 126/2010 rd)

Senatfastigheter får utan krav på motsäkerhet ställa proprieborgen för sådana fastighetsaktiebolags lån som är dess dotterbolag (utesl.) till ett sammanlagt värde av högst 50 miljoner euro.

3. Upplåning

(Som i RP 126/2010 rd)

4. Fullmakter

(Stycke 1 och 2 som i RP 228/2010 rd)

02. Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utskottet anser det viktigt att tillräckliga anslag reserveras för att producera studiematerial på enaresamiska och skoltsamiska.

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Teknisk kultur.

I en promemoria om den grundläggande utbildningen (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior 2010:1) konstateras att undervisningen i läroämnesblocket Miljö, naturvetenskap och teknologi särskilt tar sikte på att hjälpa eleverna att förstå människans förhållande till teknologi och teknologins betydelse i vardagslivet och samhället och att planera och tillämpa teknologi på ett kreativt och innovativt sätt. I utbildningen betonas tydligare än förr experimentella, forskningsrelaterade och funktionella arbetssätt.

Projektet Teknokas satsar på innovativ teknologiundervisning, produktion av undervisningsmaterial och -medel, lärarfortbildning och innovationsverkstäder. Projektet fick statlig finansiering 2008 och åren 2008—2010 programfinansiering från ESF-programmet.

Momentet ökas med 150 000 euro för utveckling av teknisk kultur.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 791 917 000 euro.

Anslaget får användas

(1—14 punkten som i RP 126/2010 rd)

(Stycke 3 och 4 som i RP 126/2010 rd)

15) till betalning av statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska enligt 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 4 och 5 § i statsrådets beslut om grunderna för statsunderstöd som beviljas för undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen (191/1999) (utesl.)

16) högst 150 000 euro för utveckling av teknisk kultur. (Ny punkt)

51. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Finlandsskolorna.

I takt med att finländska företag blir mer internationella har antalet Finlandsskolor under de senaste åren ökat till ca 150 stycken i 35 länder. Skolorna har inalles ungefär 3 800 3—8 åriga elever. Det ökade antalet utsända arbetstagare har lett till att det finns allt fler elever som har finska som modersmål. För skolorna är det ett viktigt och krävande mål att värna och utveckla de här elevernas modersmålskunskaper.

Statsunderstödet till Finlandsskolorna har klart släpat efter bland annat de ökade kostnaderna för läromedel och lärarlöner. Därför ökas momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 546 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet föreslås ett anslag om 5 miljoner euro till understöd för programmet för en effektivisering av utexamineringen från yrkesutbildningen i syfte att påskynda studierna. Under de senaste åren har elevantalet inom yrkesutbildning ökat klart. Den yrkespedagogiska lärarutbildningen har inte ökat i motsvarande mån. Utskottet anser därför att en del av det ovan nämnda anslaget anvisas för detta ändamål. Utskottet föreslår att momentet minskas med 1 miljon euro och att anslaget överförs till mom. 29.40.20.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 685 339 000 euro.

(Stycke 1—5 som i RP 126/2010 rd)

6) till understöd för programmet för en effektivisering av utexamineringen från yrkesutbildningen i syfte att påskynda studierna, högst 4 000 000 euro.

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Finansiering av det fria bildningsarbetet.

Arbetet på att genomföra utvecklingsprogrammet för fritt bildningsarbete 2009—2012 pågår för fullt. Programmet innehåller åtgärder som berör det fria bildningsarbetets uppdrag, verksamhetsbetingelser samt strukturella och finansiella utveckling. I år introducerades en ny form av statsbidrag till fritt bildningsarbete, nämligen kvalitets- och utvecklingsbidrag. Det delas ut efter prövning för kvalitets- och utvecklingsarbete på läroanstalter för fritt bildningsarbete. Finansieringen är till en början utvecklingsinriktad och målen är gemensamt överenskomna av riksorganisationer för det fria bildningsarbetets läroanstaltsfält. Utskottet framhåller att man på detta sätt har kunnat beakta även regionala skillnader i utbildningsbehov och olika läraoanstaltsformers verksamheter och satsningar.

Studiesedlar är en lyckad form av finansiering som ger invandrare och särgrupper bättre möjligheter att gå på vuxenutbildning.

Momentet ökas med 500 000 euro för bidrag till det fria bildningsarbetet samt till medborgarinstitut och folkhögskolor för finansieringen av studiesedlar för invandrare och särgrupper.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 167 109 000 euro.

Anslaget får användas

(1 punkten som i RP 126/2010 rd)

2) till understöd i form av studiesedlar och understöd för kvalitetsutveckling och annan utveckling, till extra understöd och stödjande av programmet för strukturell utveckling samt kvalitetspris enligt 14 § i lagen om fritt bildningsarbete till ett belopp av högst 7 573 000 euro.

(Tabell som i RP 126/2010 rd)

(Stycke 3 som i RP 126/2010 rd)

53. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Riksdagen har utifrån lagmotion (LM 84/2010 rd) godkänt en ändring av lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer så att Monika-Naiset Liitto omfattas av det lagfästa statsbidraget utöver Kvinnoorganisationernas Centralförbund rf och Kvinnoorganisationer i Samarbete rf. Därför ökas momentet med 50 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 670 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

20. Universitetsväsendets gemensamma utgifter (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till motiven för mom. 29.20.30 ökas momentet med 1 000 000 euro för understöd till utvidgad yrkespedagogisk lärarutbildning.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 23 536 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1—3 som i RP 126/2010 rd)

4) till avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid (utesl.)

5) högst 1 000 000 euro i understöd för utvidgad yrkespedagogisk lärarutbildning.

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Enligt yrkeshögskolelagen ska yrkeshögskolorna bl.a. bedriva tilllämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt konstnärligt arbete. Dessutom ger yrkeshögskolorna vuxenutbildning och utvecklar den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen Utskottet konstaterar att dessa uppgifter är mycket viktiga för att utveckla samarbetet mellan små och medelstora företag, den offentliga sektorn och serviceverksamheten inom yrkeshögskolornas verksamhetsområden. I regeringens proposition föreslås (högst) 10,1 miljoner euro som projektfinansiering för att utveckla och stödja yrkeshögskolornas verksamhet. Momentet ökas med 600 000 euro för finansiering av tillämpad forskning.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 409 774 000 euro.

Anslaget får användas

(1 punkten som i RP 126/2010 rd)

2) till utvecklande och stödjande av verksamheten högst 10 700 000 euro som projektfinansiering enligt yrkeshögskolelagen.

(3 punkten som i RP 126/2010 rd)

50. Statlig finansiering av universitetens anslag (reservationsanslag 2 år)

Finansieringen av universiteten ökar kraftigt 2011 trots produktivitetsprogrammets konsekvenser. Den statliga finansieringen till universiteten föreslår öka med 160 miljoner euro. Av denna summa hänför sig 45,5 miljoner euro till den indexhöjning (2.9) enligt universitetslagen som nu tillämpas för första gången. Universitetens likviditet förbättras med ett engångsanslag på 50 miljoner euro som är den sista posten av de 150 miljoner ur som ska trygga andra universitets än Aalto-universitetets likviditet. Anslaget är dimensionerat med hänsyn till momskompensationen och lönejusteringar. Dessutom finns i budgeten upptaget 211,25 miljoner euro för finansiering av kapitalplaceringar. Utskottet stöder regeringens beslut när det gäller universiteten och kapitalplaceringar så till vida att tiden för placeringar med anknytning till statlig medfinansiering förlängs till 30.6.2011.

Utskottet vill emellertid peka på det temporära arrangemang gällande arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie som går ut på att universiteten 2010 och 2011 betalar en sänkt premie, dvs. 0,75 %. Riksdagen beviljade i budgeten för 2010 universiteten ett extra anslag på 6 miljoner för 2010 års kostnader för premien.

När universitetslagen stiftades var avsikten att kompensera universiteten för de extra kostnader som ändringarna i statusen som juridisk person orsakade. Utskottet förutsätter att det fattas ett permanent beslut om universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie som gäller från ingången av 2012.

Lärarutbildningen.

Den statliga finansieringen av universitetens verksamhet ges till universiteten som en helhet som och den är huvudsakligen kalkylbaserad. Genom sin egna strategiska val bestämmer universiteten hur gemensamt avtalade mål ska nås och vilka konsekvenser detta har internt för finansieringen av olika områden och funktioner. I ett avtal mellan undervisnings- och kulturministeriet å ena sidan och universiteten å andra sidan har man för 2010—2012 kommit överens om vissa mål beträffande examina på pedagogikens område men ministeriet har utgått från att universiteten själva bestämmer var utbildningen ges.

Den kulturpolitiska ministergruppen utgick i ett ställningstagande 23.6.2010 från att den strukturella översynen av högskolorna måste snabbas upp. I enlighet med dessa riktlinjer ska den regionala tillgången till högskoleutbildning tryggas och högskolenätet ska också i fortsättningen vara regionalt heltäckande. Tillgången på kompetent arbetskraft ska säkerställas och högskoleutbildade personers yrkeskarriärer förlängas samtidigt som man ser till att alla studerande får en i kvalitativt hänseende jämbördig utbildning. Högskolestrukturen kan efter behov variera i olika regioner.

Den finansiella styrningen från statens sida kan ske inom ramen för universitetens självstyrelse. Utskottet understyrker att när finansieringen fördelas borde inte bara lärarbehovet i olika regioner uppmärksammas utan också hur effektiv lärarutbildningen är på olika orter. Avseende bör fästas bland annat vid hur snabbt de studerande blivit färdiga med sina studier vid olika lärarutbildningsenheter.

Utskottet anser att lärarutbildningsfrågan borde utredas på alla plan. Undervisnings- och kulturministeriet bör så långt möjligt se till att universiteten inte fattar beslut om sina lärarutbildningsinstitutioner förrän en sådan utredning blivit klar.

Övningsskolor.

En högklassig lärarutbildning kräver enligt utskottet ett heltäckande nät av övningsskolor.

Den svenska barnträdgårdslärarutbildningen.

Tillgången på svenskspråkiga barnträdgårdslärare minskar stadigt i huvudstadsregionen. I exempelvis Esbo var 52 procent av barnträdgårdslärarna obehöriga 2009. För att hjälpa upp situationen har man gjort upp planer för att påbörja utbildning av barnträdgårdslärare 2011 i Helsingfors. Utbildningen ska ske i samarbete mellan Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Arcada. Åtgärden kommer att göra det lättare att få personal till förskoleverksamhet och möjliggör förberedelser inför det personalbehov som pensioneringar i en nära framtid medför.

Momentet ökas därför med 200 000 euro för svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning, av vilket 100 000 som en ökning till Helsingfors universitet och 100 000 euro till Åbo Akademi.

EU:s arktiska informationscenter .

I kommissionens första arktiska meddelande 2008 ingick ett förslag om att utreda möjligheterna att inrätta ett arktiskt informationscenter i samarbete med de nordiska länderna. År 2009 bad EU:s råd för utrikesfrågor kommissionen undersöka eventuella fördelar med ett informationscenter. Finland har i sin Arktisstrategi föreslagit att ett sådant center grundas i Rovaniemi i anslutning till Lapplands universitets Arktiska centrum. Projektet kräver en noggrann beredning. Momentet ökas därför med stöd av BM 541/2010 rd med 100 000 euro till Lapplands universitets Arktiska centrum för uppgörande av ett detaljkoncept för att inrätta EU:s arktiska informationscenter och för att främja projektet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 838 593 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

89. Statlig finansiering av kapitalplaceringar i offentligrättsliga universitet (fast anslag)

De offentligrättsliga universiteten har ställt som mål att få ihop 84,5 miljoner euro i privata kapitalplaceringar. I kompletteringspropositionen föreslås därför att anslaget under momentet ökas. Stycke 2 i momentets beslutsdel föreslås bli ändrat i överensstämmelse med det.

Momentet får följande lydelse:

(St. 1 som i RP 228/2010 rd)

Anslaget får användas till betalning av kapitalplaceringar i offentligrättsliga universitet. En förutsättning för användning av anslaget är att det betalda beloppet av privata finansiärers kapitalplaceringar i offentligrättsliga unviersitet är minst 84 500 000 euro och att statsrådet har godkänt att de privata kapitalplaceringarna berättigar till statlig medfinansiering.

05. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)

Trots det extra anslaget för upphovsrättsarvoden minskar anslagsramen för biblioteket för synskadade. Fram till 2011 har biblioteket minskat sin personal med 13 årsverken och därmed handlat på det sätt som statens produktivitetsprogram förutsatte. Biblioteket försöker därför stävja den uppåtgående trenden för bibliotekets användningsgrad.

Utskottet anser det orättvist att synskadades möjligheter att utnyttja bibliotekstjänster försämras. Därför ökas momentet med 250 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 6 697 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

16. Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)

Konstnärspension beviljas en konstnär, som varaktigt är bosatt eller har varit bosatt i Finland, som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller återgivande konstnär. När pensionen beviljas, skall hänsyn tas till sökandens förmögenhetsförhållanden och till hans eller hennes utkomstmöjligheter. I praktiken har det betytt att pension inte beviljas sökande vars inkomster, exklusive folkpensionen, är större än två gånger full konstnärspension.

I början av 1990-talet var antalet extra konstnärspensioner 65 pensionsår per år medan antalet sökande uppgick till ca 300. Av statsfinansiella skäl minskades antalet pensioner så att de nu är endast 34 årspensioner. Antalet sökande har redan länge blivit allt fler.

Utskottet konstaterar att de ändringar i stipendietagares socialskydd som genomförts det här året inte ersätter behovet av konstnärspensioner eftersom alla konstnärer inte får stipendier och ändringarna också för stipendietagarna faller ut först om flera år. Momentet ökas med 350 000 euro och motiven ändras så att antalet extra konstnärspensioner ökas 2011 med 16 nya konstnärspensioner till ett belopp som motsvarar full pension. Antalet blir då 51.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 17 850 000 euro.

Anslaget får användas:

(1 punkten som i RP 126/2010 rd)

2) till nya konstnärs- och journalistpensioner, högst 1 145 000 euro, så att högst 51 extra konstnärspensioner och 10 extra journalistpensioner får beviljas till ett belopp som motsvarar full pension.

(Stycke 3 som i RP 126/2010 rd)

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till motiven till 29.80.52 och ökar momentet med 150 000 euro som en teknisk överföring.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 42 109 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet hänvisar till det som sagts i tidigare budgetbetänkanden om Förbundet för mänskliga rättigheter och dess fredsverksamhet.

Kulturinstituten.

Riksdagen har ofta varit tvungen att öka verksamhetsbidragen till kulturinstitut som är verksamma utanför Finland men trots det har ökningen inte funnits med i regeringens följande års budgetförslag. Utskottet anser det nödvändigt att hålla institutens basfinansiering på en sådan nivå att det är möjligt att bedriva fortsatt verksamhet med samhällelig relevans och att instituten dessutom hade möjlighet att skaffa egen finansiering.

Momentet ökas med 400 000 euro till stöd för kulturinstituten, 100 000 euro i tillägg för Förbundet för mänskliga rättigheter och 100 000 euro i tillägg för fredsarbete.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 475 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till sitt uttalande om projektet Konsertti joka kouluun i årets budgetbetänkande. Syftet med projektet är att kunna bjuda var och en av våra cirka 600 000 grundskolelever på minst en skolkonsert med levande musik 2014.

Momentet ökas med 150 000 euro till stöd för projektet Konsertti joka kouluun. Som en teknisk överföring flyttas därför 150 000 euro från momentet Statsandelar och statsunderstöd till teatrar och orkestrar enligt finansieringslagen till den allmänna budgetens mom. 29.80.31. Projektet Konsertti joka kouluun bör genomföras i samarbete med de regionala musikinstituten och exempelvis med nätverket Taikalmppu.

Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta.

72. Utökning av statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år)

Utskottet understöder förslaget i kompletteringspropositionen om en ökning av anslaget på 500 000 euro för konstanskaffningar till statens konstmuseer. Förslaget innebär att anslaget motsvarar årets nivå. Utskottet hänvisar till det som sägs i kulturutskottets utlåtande och understryker att anslaget främst används för att stödja finländska konstnärer. Utskottet ökar momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 939 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

52. Statsandel för idrottsutbildningscenter (fast anslag)

Utskottet har ofta vid behandlingen av budgeten påpekat att statsandelen för idrottsutbildningscenter huvudsakligen finansieras med tippningsvinstmedel. I propositionen har regeringen nu ytterligare ökat tippningsvinstmedlens andel av finansieringen av statsandelarna. Utskottet accepterar inte detta utan anser att de lagfästa statsandelarna ska finansieras med allmänna budgetmedel.

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

I kompletteringspropositionen ökas anslaget för uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet. Tilläget är viktigt eftersom det ökar möjligheterna att aktivera unga personer. De som besöker verkstäderna hör i normala fall inte till dem som snabbt får jobb eller söker till utbildningar när konjunkturerna förbättras. Arbetsverkstäderna är ett ypperligt ställe att kombinera aktiviteter, gemenskap, träning och myndighetstjänster av olika slag. Utskottet ökar därför momentet med 800 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 13 323 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 228/2010 rd)

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 9 668 000 miljoner euro, alltså 1 000 000 miljoner mindre än för 2010. Bidraget ska garantera tillgång till högkvalitativ och heltäckande rådgivning både regionalt och innehållsligt och möjliggöra jordbruksproduktion i hela landet.

I samråd med övriga landsbygdsaktörer arbetar rådgivningsorganisationerna för att utveckla näringsverksamheten och för att bredda företagsamheten på landsbygden. Årligen har fler än 30 000 gårdar och 3 000 landsbygdsföretag anlitat till exempel Pro Agria-centralernas tjänster.

Jordbrukets konkurrenskraft påverkas i allt högre grad av prisväxlingarna på produkter och produktionsinsatser och det kräver allt noggrannare bevakning av företagens situation och resultat och riskhantering. För att diversifiera landsbygdsnäringarna måste det också satsningar till på mer småföretagsamhet på landsbygden. År 2011 kommer rådgivningsorganisationerna att prioritera bl.a. analyser av individuella företags affärsverksamhet.

Statsbidraget till rådgivningsorganisationernas verksamhet och utveckling av landsbygdsnäringarna är nödvändigt, anser utskottet. För att anslagen ska bli effektivt utnyttjade är det bra att organisationerna har intensifierat sitt samarbete och att de har för avsikt att fortsätta samarbetet 2011. Det är också nödvändigt för Pro Agria att intensifiera och vidareutveckla sin verksamhet.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro till rådgivningsorganisationer för landsbygdsrådgivning. ProAgria-centralernas förbund rf får disponera en del av anslaget bl.a. för Suomen Hevostietokeskus Oy.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 668 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås 4 820 000 miljoner euro, vilket är180 000 miljoner mindre än i den ordinarie budgeten för 2010. Det finns 2 900 4H-klubbar och verksamheten når ungefär 70 000 barn och unga. Klubbesöken är omkring 650 000 per år. För den praktiska klubbverksamheten svarar ca 3 500 frivilliga. Utöver dem behövs det avlönad personal bl.a. för företagsamhets- och arbetslivsupplysning och dito rådgivning. 4H-föreningarna har i regel en ombudsman i huvudsyssla. Utöver statsbidrag får 4H-föreningarna också bidrag av kommunerna.

Utskottet anser att 4H-verksamheten förbereder unga för arbetslivet och inplantar hos dem betydelsen av arbetsförmåga och arbetslust och en företagsamhetspositiv livsinställning. Klubbarna ger dem bl.a. interaktiva färdigheter, bättre kommunikationsfärdigheter och många praktiska färdigheter och kunskaper för livet. När medlemmarna blir något äldre kan de delta i förberedande arbetslivsutbildning. Utbildningen kan omsättas i praktiken till exempel genom arbete inom äldreomsorg, barnvård eller plantvård. De lokala föreningarna har kunder bland hushåll, kommuner, företag och sammanslutningar.Verksamheten sker på marknadsvillkor och de unga får kollektivavtalsenlig lön för sina insatser. 4H-föreningarna sysselsätter omkring 8 000 unga varje år.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 020 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Av anslaget är 850 000 euro avsett för rikstäckande utveckling av byaverksamheten. Anslaget är 160 000 miljoner euro mindre än för 2010. I det femte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2009-2013 föreslogs det att statsbidraget till byaverksamhet stegvis höjs med 500 000 euro per år för att det ska ligga i nivå med bidraget till andra motsvarande organisationer med lika omfattande verksamhet och för att anställa regionala byombud på permanent basis. Regeringen har i sin landsbygdspolitiska redogörelse också utfäst sig att stegvis höja statsbidraget.

Utskottet anser att byaverksamheten är ansvarsfull frivilligverksamhet inom ramen för det allmänna och att resurser bör avsättas för det regionala byombudssystemet och för att stärka en systematisk byaverksamhet. Statsbidraget underlättar för byarna att vara med och genomföra kommun- och servicestrukturreformen och omorganisera närservicen. Byaföreningarna är bra på att samla lokala invånare och resurser. Det finns en lång rad projekt för landsbygdsutveckling som i stor utsträckning förlitar sig på privat finansiering och frivilligarbete.

Utskottet ökar momentet med 250 000 euro för att utveckla byaverksamheten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 273 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

46. Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 3 år)

Enligt statsrådets principbeslut om hållbar offentlig upphandling (4/2009) ska ekologiskt odlad mat, vegetarisk mat eller säsongsprodukter serveras i köken och måltidsservicen inom statsförvaltningen minst en gång i veckan fram till 2010 och minst två gånger i veckan fram till 2015. Ambitionen är att höja matens status, förbättra kvaliteten, styra näringsbeteenden och främja ekologiskt producerad och närproducerad mat.

Välkommen draghjälp har lämnats bl.a. av programmet för främjande av finsk matkultur som fört samman olika organisationer inom området mat och som hjälpt till att ta fram nya verksamhetsmodeller. Det har gjort matkulturen till ett vardagsnära och allmänt samtalsämne och gjort den mer prestigfylld. Inom ramen för programmet har en rad skolmatsprojekt genomförts för att bjuda eleverna på mer grönsaker och införa nya metoder för näringsupplysning (som smakskola). Skolmaten och hushållsundervisningen spelar en stor roll för att styra finländarnas matvanor och främja hållbara val i framtiden.

För att förmå kommunala och statliga kök att köpa in och servera mer närproducerad, säsongbetonad och ekologiskt odlad mat måste beslutsfattare, cateringchefer och utbildare på området få mer handfast rådgivning och vägledning. Det är precis vad EkoCentria, som sorterar under Savon ammatti- ja aikuisopisto, har sysslat med via olika slag av nätverk och projekt med finansiering från jord- och skogsbruksministeriet och ett extra årligt anslag från riksdagen. Utskottet konstaterar att om man vill främja hållbara val inom offentlig catering är det viktigt att delta i internationell verksamhet och påverka den vägen och att införa goda förfaranden.

Utskottet ökar momentet med 120 000 euro till EkoCentria för att främja hållbara livsmedelsval och användningen av närproducerad mat.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 781 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

20. Veterinärvård (förslagsanslag)

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av livsmedelslagen och 15 och 23 § i veterinärvårdslagen (RP 293/2010 rd). Utskottet konstaterar att detta moment måste minskas i överensstämmelse med lagförslagen samtidigt som en motsvarande ökning görs under mom. 30.30.01 (Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader)

43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 1 705 000 miljoner euro, alltså 150 000 miljoner mindre än för 2010.

Renbeteslagsföreningen är styr-, rådgivnings- och sakkunnigorganisationen för rennäringen som främjar renskötsel och forskning kring renskötsel, svarar för rennäringens samhällsrelationer, godkänner nya renmärken och upprätthåller ett renmärkesregister. Behovet av rådgivning ökar hela tiden bland dem som bedriver rennäring, bl.a. i fråga om skador som orsakats av stora rovdjur och markanvändning. Föreningens datateknik behöver också uppdateras.

Vidare har Renbeteslagsföreningen ansvar för att resa och underhålla rengärden. Finland har underhållsansvar för sammanlagt 1 200 kilometer rengärden vid gränserna mot Ryssland och Norge.

Utskottet ökar momentet med 60 000 euro till Renbeteslagsföreningen och 40 000 euro till att resa och underhålla rengärden längs riksgränserna enligt rengärdesavtalet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 805 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör numera bara omkring 7 procent av den totala fiskkonsumtionen. Enligt information till utskottet räknar man med att antalet yrkesfiskare klart kommer att minska på 2010-talet och det i sin tur konsumtionen av inhemsk fisk som fångats i kommersiellt syfte ännu mer.

Hängivna företagare är styrkan i vår fiskenäring. Men de upplever att omvärldsvillkoren hela tiden försämras. Sälarna utgör det största problemet för kustfisket. Utöver ersättningar för sälskador behövs det nya metoder att minska skadorna, anser utskottet. De ökade populationerna av storskarv har decimerat bestånden av kommersiellt värdefull fisk på många orter.

Näringen är utsatt för stark press och därför behövs det aktiva utvecklingsinsatser. Det arbete som fiskerinäringen själv utför för att främja fiskeriet är speciellt viktigt. Utifrån budgetmotion BM 47/2010 rd ökar utskottet momentet med 100 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf för utvecklingsarbete.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 303 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

Av anslaget ska 100 000 euro avsättas för understöd till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Nytt)

(Stycke 4 och 5 som stycke 3 och 4 i RP 7/2010 rd)

62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Avfiskning

Eutrofieringen är det största enskilda problemet för Östersjön och många insjöar. Den har resulterat i ökade bestånd av mörtfisk som sänkt vattnens rekreationsvärde och begränsat livsrummet för värdefulla fiskbestånd.

I budgeten för 2010 avdelade utskottet medel till vårdfiske i Pyhäjärvi i Säkylä och Onkamojärvet för att förbättra villkoren för fiskerinäringen. Utskottet erfar att man på båda ställena har lyckats förbättra vattnets status i sjöarna och ta fram nya alternativ för vidareberedning av mört.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har på initiativ av jord- och skogsbruksministeriet i sin tur inlett ett pilotprojekt för att främja användningen av mindre värdefull fisk i norra Skärgårdshavet och Finska viken. Man testar om fisken kan användas för att producera bioenergi, djurfoder och livsmedel. De preliminära resultaten är uppmuntrande och det ser ut som om det fanns en nisch för att utnyttja mörtfisk ekonomiskt i framtiden.

Undersökningar och praktiska erfarenheter visar att man genom avfiskning av mörtfisk kan påverka vattnens status gynnsamt. Med en mörtfiskfångst på tusen ton kan man få bort 7—8 ton fosfor och 27—28 ton kväve av näringsbelastningen i vattendragen. Med en mörtfångst på 10 000 ton minskar Finlands skyldighet enligt Helcoms handlingsplan att minska fosforbelastningen med 150 ton till hälften.

Enligt Helcoms rekommendation är en vattenvårdsåtgärd kostnadseffektiv om priset per ton avlägsnad fosfor ligger under 150 000 euro och åtgärder vidtas omgående. Genom avfiskning av mört blir priset per ton avlägsnad fosfor kring 50 000 euro och därmed kan åtgärden anses mycket kostnadseffektiv.Utöver vattenskyddsrelaterade synpunkter kan det konstateras att avfiskningen ökar utbudet av inhemsk fiskråvara på marknaden och breddar yrkesfiskarnas verksamhetspalett. Både kust- och insjöfiskarna har visat stort intresse för avfiskningen, men de är inte villiga att investera i nya fångstmetoder utan säkerhet om fortsatt avfiskning. Erfarenheten bekräftar också att avfiskning inte är att betrakta som någon iståndsättningsåtgärd av engångsnatur, utan att fortsatt goda resultat kräver fortlöpande underhållsfiske eller åtminstone fiskeberedskap. Startbidraget bör vara långsiktigt och gälla i minst 3—5 år.

Utskottet har presenterats med goda argument för att sätta i gång med storskalig avfiskning både i insjöarna och i havsområdet. På sikt är målet att avfiskningen ska ske på marknadsvillkor utan statliga bidrag. Den hänger i väsentliga delar samman med fortsatt beredning och ekonomiskt utnyttjande av fiskråvaran. Samtidigt måste det ses till att det finns kontinuitet i verksamheten och att resultaten är bestående.

Utskottet ökar momentet med 1 400 000 euro. Av tillägget avdelas 1 000 000 euro för avfiskning i Finska viken och Skärgårdshavet och 400 000 euro för avfiskning i insjöområdet (inkl. konstgjorda bassänger), till exempel i Pyhäjärvi i Säkylä, Onkamonjärvet och Lokka.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 15 778 000 euro.

(Stycke 2—6 som i RP 126/2010 rd)

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 16 158 000 miljoner euro, alltså 3 miljoner mindre än för 2010.

Anslaget är avsett som understöd till vattendragsåtgärder och vatten- och avloppsåtgärder eller åtgärder på uppdrag av staten. Cirka 4 miljoner euro av anslaget beräknas gå till vattendragsprojekt. För regionala matarledningsprojekt för vatten och avlopp disponeras 2,2 miljoner euro och för vatten- och avloppsåtgärder 9,6 miljoner euro. Av detta går 3 miljoner euro extra till bidrag för att bygga ut avloppsnätet i glesbygdsområden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt bidrag. I övrigt disponeras medel under miljöministeriets huvudtitel (mom. 35.10.77) för vatten- och avloppsåtgärder. Statsstödda vattenförsörjningsprojekt främjar framför allt det regionala samarbetet inom vattentjänster, beredskapen för specialsituationer och utvecklingen av vattentjänster på landsbygden, där man inom de närmaste åren kommer att prioritera avloppsprojekt som är nödvändiga av vattenvårdsskäl i glesbygden.

Anslaget är avsett för att fortsätta och slutföra pågående arbeten. För nya projekt föreslås inga medel, trots att det finns ett stort behov av att få i gång sådana. Det finns 55 nya vattendrags- och vatten- och avloppsprojekt som väntar på finansiering.

Utskottet ökar momentet med 4 000 000 euro för att fortsätta pågående projekt och för att starta nya 2011 så långt anslaget medger.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 20 158 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

01. Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 40 816 000 miljoner euro, alltså 2,639 miljoner mindre än för 2010. Den största neddragningen beror på produktivitetsprogrammet, som kräver att totalt 63 årsverken ska bort 2011.

Skogsforskningsinstitutet har inlett samarbetsförhandlingar för att minska antalet årsverken och få ekonomin i balans. Förhandlingarna handlar bl.a. om att lägga ut ekonomi- och personalservice, datatekniska bastjänster, drifttekniska tjänster, fastighets-, underhålls- och vaktmästeritjänster och minska antalet forskningsassistenter. Det kräver uppsägningar motsvarande 40—50 årsverken.

Sakkunniga som utskottet hört hävdar att det inte ger några kostnadsinbesparingar, åtminstone inte i första fasen, att lägga ut verksamheter. De föreslagna anslagen medger inte heller att all utlagd service upphandlas 2011. För att anslagsunderskottet ska kunna täckas in krävs det utöver utläggning och uppsägningar att hela personalen permitteras för en viss tid.

Skogsforskningsinstitutets situation är synnerligen oroväckande. Det har inte gått att åstadkomma de inbesparingar som produktivitetsprogrammet kräver eftersom de politiska beslutsfattarna inte godkänner institutets förslag om att vissa regionala verksamhetsställen läggs ner. Men åt målen i produktivitetsprogrammet har ingenting gjorts.

Kraven i programmet och de minskade anslagen har redan gjort att det är nästan totalt stopp i rekryteringen av ny kompetens. Det försvårar verksamheten under kommande år och hindrar nya prioriteringar inom forskningen och den vägen också en omstrukturering av skogssektorn.

Utskottet konstaterar att Skogsforskningsinstitutet spelar en central roll för att målen för skogsbruket ska nås bl.a. när det gäller att ta fram kunskap för att främja bioekonomi, förbättra skogsbrukets lönsamhet, främja produktionen av skogsenergi och träbyggande och bevara skogarnas biologiska mångfald. Skogsforskningsinstitutets verksamhet måste tryggas och eventuella utläggningar göras med eftertanke för att de faktiskt också ska bidra till ökad produktivitet.

Hösten 2010 publicerades en rapport som gällde inrättande av ett forsknings- och innovationsccenter för bioenergi från skogen. Rapporten föreslår en vision för 2020 enligt vilken Finland

— är en föregångar för och producent av internationella, kundnära och övergripande bioenergilösningar för skog,

— är känt för sin kompetens inom hållbar skogsvård och hållbart utnyttjande vid utvinning av bioenergi från skog,

— är en bioekonomisk expert i det avseendet att naturtillgångarna ger ett möjligast stort mervärde och ingår i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt.

För att främja visionen föreslås att det inrättas ett forsknings- och innovationscenter för bioenergi från skogen (arbetsnamn METTI) som ska profilera sig som en internationell aktör på bioenergi från skog och innovativ i globalt perspektiv.

Utskottet ökar momentet med inalles 1 610 000 euro varav 1 500 000 euro för att trygga Skogsforskningsinstitutets verksamhet och 110 000 euro för inledningsfasen av ett nätverksbygge för ett forsknings- och innovationscenter för bioenergi från skogen..

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 42 316 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Riksdagen har godkänt ändringar i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (544/2007) genom vilka stödet för drivning och flisning av energived avskaffades och lagen om energistöd för klenträd. Lagarna ska sättas i kraft samtidigt genom förordning av statsrådet efter det att också EU-kommissionen har godkänt den nya stödordningen.

För drivning och flisning av energived föreslås således ett anslag 2011 och därtill utifrån den gällande lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk () omkring 13 miljoner euro av anslaget på totalt 76,03 miljoner euro under momentet. På det nya momentet för energistöd till klenträd (30.60.47) föreslås i sin tur 13,5 miljoner euro.

Man räknar med att utbetalningar av stöd som borde ha betalts 2010 flyttas över till 2011 till ett belopp av 19 miljoner euro, vilket motsvarar omkring en fjärdedel av anslaget. Att anslagen var så knappa berodde på fortsatt höga arbetsvolymer inom skogsvård och grundförbättring 2010 och att 19 miljoner euro i utbetalningar flyttades över till 2011. Det behövdes också mer stöd på grund av exceptionellt omfattande sorkskador 2008 som gjorde att också plantstånden behövde förnyas och skogsförnyelsearbeten efter stormskadorna i juli-augusti 2010. Behovet av anslag beräknas vara 100 miljoner euro 2011.

Utskottet noterar att utbetalningen av stöd enligt lagen om finansiering av ett hållbart jordbruk är behäftat med ett strukturellt problem. Varje år måste nästa års anslag användas till utbetalningar och det är inte ändamålsenligt. Anslaget under momentet har varit klart otillräckligt. Att utbetalningarna fördröjs gör det dessutom ytterst svårt att planera skogsvårds- och grundförbättringsarbeten på sikt. De flesta skogscentraler hade till exempel 2010 gjort slut på stöden för drivning av energived redan under sommaren och då är det svårt att nå målen för användningen av förnybar energi.

50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

På momentet föreslås 4 663 000 euro, alltså 1,550 miljoner euro mindre än i årets ordinarie budget.

Den stora minskningen beror på en nivåförskjutning med ca 1,0 miljon euro. Andra minskningar beror på att 0,36 miljoner euro i överenskomna arvoden på grund av saimenvikaren flyttats över till närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Savolax (mom. 30.40.52) och på ett produktivitetsavdrag på 0,1 miljon euro. Verksamheten vid Forststyrelsens enhet för naturtjänster, som har hand om offentliga förvaltningsuppgifter, påverkas också av att anslaget under miljöministeriets förvaltningsområde föreslås bli minskat med omkring 3 miljoner euro. Utskottet tar upp frågan längre fram i samband med mom. 35.10.52.

Merparten av naturtjänsters utgifter är fasta kostnader. Nedskärningar av den här storleksklassen kan inte göras utan att det inkräktar på naturtjänsternas kärnverksamheter. Forststyrelsen har inlett samarbetsförhandlingar på grund av budgetpropositionen. Man räknar med att omkring 60 årsverken måste bort.

Det stora omkostnadsbortfallet gör det också svårt att få projektfinansiering, eftersom någon egenfinansiering inte är tillgänglig. Inte heller sysselsättningsanslag kan användas, om det blir nödvändigt med permitteringar och uppsägningar.

Det kan inte undvikas att man måste gallra i friluftstjänster och andra naturturismtjänster till följd av de skurna anslagen. Om det blir nödvändigt att stänga naturum och sluta underhålla friluftsområden eller begränsa deras användning måste också de turistföretag som stöder sig på Forststyrelsens områden och tjänster gallra i sitt utbud. Forststyrelsen har samarbetsavtal med omkring 300 turistföretag.

Utskottet framhåller att Forststyrelsens naturtjänster spelar en mycket stor roll för medborgarna och att anslagsminskningarna i sammanhang med dem är oskäliga. Utskottet ökar momentet med 1 100 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 763 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget är nästan 900 miljoner euro och är avsett för att finansiera kostnaderna för väghållning och banhållning, men också för farleder. Nominellt sett är anslaget till bastrafikledshållning på samma nivå som 2010, men nästan hälften av beloppet är bundet till långfristiga indexbundna avtal och den reella nivån sjunker därför när kostnadsnivån stiger.

Samtidigt har bastrafikledshållningen fått fler förpliktelser. Klimatförändringarna påverkar också väglaget och ställer till med allt fler problem för underhållet när ökade översvämningar och större regnmängder och exceptionella väderfenomen skadar väg- och bannätets strukturer. Dessutom ökar tekniken i väg-, ban- och farledsnäten och det betyder ökade underhållskostnader när banor, passagekontrollsystem och styrsystem för sjötrafiken elektrifieras. På 00-talet har vägar, banor och farleder reparerats på många ställen, men anslagen till bastrafikledshållning har sjunkit och därmed har under underhållet minskat. Det eftersatta underhållet har så småningom vuxit sig så stort att det inte går att rätta till läget med den nuvarande anslagsutvecklingen. När underhållet eftersätts är risken stor att vi förr eller senare måste satsa stora engångsbelopp på trafiklederna. Dåliga trafikleder försämrar trafiksäkerheten, ger upphov till extra kostnader och försvårar användningen av trafiklederna.

I nästa anslagsram måste fokus sättas på anslagen inom bastrafikledshållningen, framhåller utskottet.

Avsikten är att 533 miljoner euro ska gå till nettoutgifterna för väghållning. I takt med att rutterna för virkestransporter beräknas de dåliga grusvägarna minska med cirka 200 kilometer nästa år. Under flera år har också de dåliga vägarna med beläggning minskat, men nu beräknas de öka igen. Vidare är allt fler broar i dåligt skick, och det finns så gott inga möjligheter att göra regionala investeringar. Det betyder att det allt oftare ligger på kommunernas ansvar att anlägga GCM-vägar.

Banhållningen står för 353 miljoner euro av utgifterna för bastrafikledshållningen och nettoutgifterna är 299 miljoner euro. Trots de knappa resurserna har banätet reparerats de senaste åren. Under den pågående valperioden har exempelvis det snabba bannätet (över 160 km/h) ökat med cirka 200 kilometer (873 km 2011) och bansträckorna för en axelvikt på max. 25 ton med ungefär 400 kilometer (790 km 2011). Dessutom är det nu färre hastighetsbegränsningar på grund av dåliga banor. Men anslagen räcker inte längre till för att förbättra eller underhålla bannätet. Som det är ställt med bannätet nu kräver underhållet 190-200 miljoner euro i årliga reinvesteringar, men nästa år finns det bara 114 miljoner euro. Reparationstakten avtar och bannätet kommer att vara i sämre skick. Det i sin tur gör att person- och godstrafiken inte kan hålla tidtabellerna och att VR får sämre konkurrenskraft. Förra vintern var det hastighetsbegränsningar på nästan 1 000 kilometer på grund av tjälskador. Problemen med bannätet påverkar också servicen inom kollektivtrafiken minskar dess popularitet.

Farledshållningen får 66 miljoner euro som ska gå till att restaurera farleder för handelssjöfarten och förbättra säkerheten inom sjöfarten. Det är viktigt att också farlederna på insjöarna är i gott skick och att de kan användas, anser utskottet. Energiekonomiskt sett är insjötrafiken en fördelaktig transportform. Med hjälp av den kan vi minska vägtransporterna och utsläppen från trafiken.

Utskottet ökar momentet med 9 680 000 euro. Anslaget bör användas med särskild hänsyn till de färdiga planerna för förbindelser dels till och från gruvor och annan näringsverksamhet, dels mellan städerna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 907 577 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

40. Bidrag till Finavia Abp (reservationsanslag 3 år)

del internationell flygtrafik. Terminal 2 är ett av de stora problemen eftersom den har för liten kapacitet. Dessutom är den i dåligt skick och lever inte upp till dagens rese- och servicekrav.

Enligt uppgifter till utskottet går kostnadskalkylen för investeringar i reparationer av terminalen på 3,3 miljoner euro. Tammerfors stadsregion är villig att för en tredjedel och Finavia för lika mycket. Staten får därmed stå för en tredjedel, alltså 1,1 miljon euro. Projektets sysselsättande effekter beräknas vara 50 årsverken under byggtiden. När terminalen får större kapacitet förväntas flygverksamheten växa och arbetstillfällena indirekt bli fler.

På grundval av budgetmotion BM 874/2010 rd lägger utskottet ett mom. och avsätter 1 100 000 euro för ändamålet.

Ett nytt moment införs:

Under momentet beviljas 1 100 000 euro.

Anslaget får användas till bidrag till Finavia Abp för reparationsinvesteringar i terminal 2 på Tammerfors-Birkala flygplats.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet avsätts 23 miljoner euro, varav 10 miljoner ska gå till att reparera enskilda vägar som är viktiga för virkestransporter. De enskilda vägarna behöver betydligt större bidrag än det som ingår i budgetpropositionen. Om det inte finns något akut behov av att reparera vägarna för virkestransporter, bör en större del av anslaget än planerat gå till att reparera enskilda vägar i glesbygden.

Rådgivningen till väglagen har effektiviserats i ett treårigt projekt 2008—2010. Där ingick ett pilotprojekt för en rådgivningstelefon och det togs fram informationsmaterial som visar hur ett reparationsprojekt för enskilda vägar kan genomföras. Enligt uppgifter till utskottet utföll försöket väl och det gav positiva erfarenheter. Försöket tar slut 2010 och det finns inga pengar för det ska få fortsätta eftersom anslaget enligt beslutsdelen i momentet inte längre får användas till rådgivning och handledning för väglagen.

Det är viktigt att verksamheten kan fortsätta, anser utskottet och kompletterar beslutsdelen med denna information. Med vägföreningarnas telefontjänst kan man också minska arbetsbelastningen på personalen vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. När det treåriga rådgivningsprojektet tar slut måste det tas fram en permanent modell för rådgivning och handledning till väglagen.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 126/2010 rd)

Anslaget får användas

1) till statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar i enlighet med lagen (358/1962) och förordningen (1267/2000) om enskilda vägar.

2) till stöd för rådgivning och handledning till väglagen och anknytande material och tjänster. (Ny 2 punkt)

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

Finansieringen av utvecklingsprojekt.

Finansutskottet har i flera sammanhang lyft fram problemen med budgeteringen av trafikprojekt. Utskottet menar att behandlingen av stora investeringsprojekt i ramen måste omprövas och att man måste försöka finna en modell som tillåter att projekten genomförs totalekonomiskt sett mer rationellt än nu. Till exempel den knappa och kortsiktiga finansieringen av banan mellan Seinäjoki och Uleåborg gör att de totala kostnaderna för projektet stiger avsevärt. Den strama utgiftsutvecklingen har dessutom lett till att man i större utsträckning tillämpar förskott vid tidigareläggning av investeringar. Det har å ena sidan gett större flexibilitet i investeringarna, men å andra sidan kringskärs det ekonomiska spelrummet för nästa regering när utgifterna skjuts fram.

Tack vare den trafikpolitiska redogörelsen har planeringen och genomförandet av trafikprojekt blivit mer långsiktiga, men projekten planeras fortfarande kortsiktigt och den årliga volymen för att bygga trafikleder är ojämn. I synnerhet i skarven mellan två valperioder minskar projekten eftersom den nya regeringens projekt vanligen startar tidigast i mitten av valperioden. Byggvolymen bör vara jämn också vid regeringsskifte, framhåller utskottet. Det betyder att vi måste gå in för ett system där regeringen beslutar om projekt som sträcker sig fram till halva påföljande regeringsperiod. Då kan den nya regeringen komma igång med sitt investeringsprogram i mitten av valperioden och det kan pågå fram till mitten av nästa valperiod.

Utskottet påpekar att budgettekniken inte får ge upphov till extra kostnader. Det är en bra reform att anslagen till utvecklingsprojekt (mom. 31.10.77 och 31.10.78) ändras till reservationsanslag för tre år. Då kan den årliga administrationen för bland annat ombudgetering av oanvända anslag reduceras.

Utskottet hänvisar också till vad som sagts i den allmänna motiveringen.

Nya och pågående utvecklingsprojekt.

Nästa år ska sex nya utvecklingsprojekt starta: tre vägprojekt (E 18 Fredrikshamns omfartsväg, Rv 8 Smedsby omfartsväg, Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg), två banprojekt (bättre servicenivå på bansträckan Seinäjoki-Uleåborg, andra etappen, och elektrifiering av banan Rovaniemi-Kemijärvi) och ett farledsprojekt (havsfarleden till Nystad). De totala kostnaderna för projekten beräknas bli 423 miljoner euro och nästa år behövs det 51,7 miljoner euro. Med dessa sex projekt har alla investeringsprojekt i den trafikpolitiska redogörelsen (SRR 3/2008 rd) startat utom strandleden i Tammerfors där planeringen fortfarande pågår.

Det finns 23 pågående projekt. Nästa år behövs det cirka 250 miljoner euro för dem och därefter omkring 647 miljoner euro.

Efter 2011 kommer projekten att ge upphov till ytterligare kostnader på ungefär en miljard euro. Dessutom behövs det efter 2011 cirka 1,9 miljarder euro för fyra livscykelprojekt. Åtaganden för utvecklingsprojekt skjuts alltså fram till ett värde av cirka 3 miljarder euro.

Under den pågående valperioden har det startat exceptionellt många utvecklingsprojekt och kostnaderna för dem ger nästa regering mindre rörelsefrihet med beslut om start för nya projekt och användningen av anslag. Nästa anslagsram innehåller de facto inga utvecklingsprojekt som ska starta. Under nästa utvecklingsperiod måste det, enligt utskottet, finnas en kapacitet att i förekommande fall snabbt starta till exempel trafikledsprojekt för gruvprojekten om de uppenbart förbättrar produktiviteten eller är nödvändiga för att produktiv verksamhet ska kunna komma igång. På grund av det strama ekonomiska läget bör man i övrigt vara restriktiv med att starta helt nya projekt.

Förbättring av Rv 2 på sträckan Högfors—Humppila.

Ombyggnaden av riksväg 2 blev klar våren 2009, men på grund av de knappa resurserna kunde projektet inte genomföras i den planerade omfattningen. Den planskilda korsningen i Ulasori i Björneborg och reparationerna på sträckan Högfors—Humppila återstår fortfarande.

Enligt uppgifter till utskottet beräknas de brådskande reparationerna på sträckan Högfors—Humppila kosta omkring 10 miljoner euro. Reparationerna kan göras i flera etapper.

Riksväg 2 går mellan huvudstadsregionen och Satakunta och den förenar Nyland med sydvästra Finland och Satatunta. Den tunga trafiken står för en betydande andel eftersom vägen har förbindelser till hamnarna i Helsingfors, Björneborg och Raumo. Följaktligen är det viktigt att trafiksäkerheten förbättras.

På grundval av budgetmotionerna BM 64/2010 rd och BM 290/2010 rd ökar utskottet momentet med 3 000 000 miljoner euro för att de allra viktigaste trafiksäkerhetsförbättrande åtgärderna ska kunna göras på sträckan Högfors-Humppila. Utskottet anser att den sista etappen av projektet bör genomföras utan avbrott.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 54 700 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt

Trafikverket bemyndigas att ingå avtal

1) om ett belopp på högst 180,0 miljoner euro för förverkligandet av E18 Fredrikshamn omfartsväg, ett belopp på högst 55,0 miljoner euro för förverkligandet av RV 8 Smedsby omfartsväg, (utesl.) ett belopp på högst 63,0 miljoner euro för förverkligandet av RV 19 Seinäjoki östra omfartsväg och ett belopp på högst 3,0 miljoner euro för att genomföra projektet Högfors—Humppila.

(Punkt 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

78. Vissa trafikledsprojekt (förslagsanslag)

I budgetpropsitionen ingick det ursprungligen ett ombyggnadsprojekt för bansträckan Kemi-Äkäsjoki och ett projekt för en gränsbro över Muonio älv. Projekten stryks dock i budgeten eftersom de malmtransporter som de motiveras med enligt ett beslut av gruvbolaget inte kommer att gå via finländska hamnar.

Utskottet menar att Finland bör ha så långtgående planer på malm- och mineraltransporter att vi i förekommande fall kan reagera snabbt på eventuella transportbehov.

Banprojektet Seinäjoki—Uleåborg inleddes 2007 och det beräknades kosta totalt 800 miljoner euro, varav 550 miljoner euro tillförs genom budgeten. Ursprungligen var det tänkt att projektet skulle bli klart 2014, men det fattas fortfarande omkring 300 miljoner euro. Det svåra ekonomiska läget framgår bland annat av regeringen till en början bara räknade med 5 miljoner euro, men efter omdisponering av anslagen under huvudtiteln kan 40 miljoner euro avsättas för projektet.

Projektet riskerar att dra ut på tiden in på 2020-talet om inte anslagen ökar avsevärt. Om det kan bli klart snabbare får vi en kostnadsbesparing på upp till 200 euro jämfört med att arbetet drar ut på tiden till 2020-talet. Projektfinansieringen måste bli effektivare och genomföras rationellt i ett totalekonomiskt perspektiv, understryker utskottet.

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

I både regeringsprogrammet och den trafikpolitiska redogörelsen understryker regeringen vikten av att utveckla kollektivtrafiken, men den strama anslagsramen gör att kollektivtrafiken släpar efter i utvecklingen. Anslagen minskar fortfarande och det föreslagna anslaget (62,7 miljoner euro) är en miljon mindre än i budgeten för i år.

Som det redan tidigare har planerats stiger kollektivtrafikstödet till de stora städerna från 7,7 till 10 miljoner euro. Det är dock ett mycket litet anslag om man ser till hur mycket de stora städerna själva satsar på kollektivtrafiken, cirka 240 miljoner euro. Dessutom får nu också Uleåborgs stad och kranskommunerna till alla stödberättigade städer kollektivtrafikstöd.

Regeringen föreslår att anslaget till köp av regional och lokal trafik ska minska med upp till 800 000 euro. Därmed kommer cirka 10 av bussturerna att försvinna.

På grund av det lilla befolkningsunderlaget är det svårt att ordna lönande trafik i glesbygden. Men till exempel äldre och studerande är oftare än andra beroende av kollektivtrafik och de har därför ett stort behov. Följaktligen är det viktigt att genom kollektivtrafikstödet se till att människor kan resa till och från arbetet eller studierna mellan centralorterna och andra stora tätorter. I fortsättningen är det viktigt att vara uppmärksam på att kommunsammanslagningarna inte försämrar kollektivtrafiken och regionernas tillgång till kolletivtrafik.

Det måste tas fram andra sätt att ordna nödvändig trafik om det inte går att ordna kollektivtrafik ens med subventioner. Utskottet understryker vikten av att sätta in åtgärder för att göra de samhällsfinansierade transporterna mer flexibla och möjliggöra samordnade transporter. I det strama anslagsläget krävs det framför allt att alla aktörer och förvaltningsområden samarbetar, att vi satsar mer på att höja servicestandarden och att strukturella brister rättas till. Annars kan inte servicenivån höjas.

Under momentet föreslår regeringen en anslagsminskning på 1,5 miljoner euro för närtrafik i tågtrafiken. Det är tågturer på kustbanan eller direktbanan som drabbas. Det vore beklagligt om tågturer dras in eftersom man på direktbanan har lyckats bygga upp kundorienterad trafik med avgångar varje hel timme från morgon till sena kvällen.

Utskottet ökar momentet med 1 800 000 euro för att säkerställa den nuvarande servicenivån i region- och lokaltrafiken och närtrafiken på järnvägarna. Av ökningen ska 1 000 000 euro gå till köp av region- och lokaltrafik och 800 000 euro till köp av närtrafik på järnvägarna.

Anslaget till köp av flygtrafik föreslås vara en miljon euro och ska gå till stöd till reguljär flygtrafik till Nyslott och Varkaus.

Principen för flytrafiken är att förbindelserna ska ordnas på kommersiella villkor utan subventioner. Flygtrafiken till Nyslott och Varkaus är inte lönsam, men den är nödvändig för den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Följaktligen har kommunikationsministeriet infört allmän trafikplikt för reguljär trafik till Nyskott och Varkaus.

I avtalet om flygtrafik till Nyskott och Varkaus är principen att staten under avtalsperioden till och med 2013 står för högst 50 procent.

Staten och kommunerna måste omförhandla avtalet och taket för statens andel höjas till 70 procent om kommunernas andel riskerar att bli orimligt stor, påpekar utskottet.

Det är angeläget att flygplatserna får behålla sin servicestandard och att villkoren flygtrafiken säkerställs heltäckande för alla regioner, framhåller utskottet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 64 675 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 7 867 000 miljoner euro, vilket är 800 000 miljoner euro mindre än i budgeten för år. Enligt utredning till utskottet behövs det större anslag 2011, cirka 9,5 miljoner euro. Utgiftsökningen beror bland annat på att den allmänna kostnadsnivån har ökat och att förbindelsefartygen inte längre ger några biljettintäkter. Dessutom ökar kostnaderna av att det införs en ny typ av avtal som är dyrare än de tidigare tidsfraktavtalen och är momspliktiga. Bara momsen kommer att kosta omkring 200 000 euro.

Förbindelsefartygen spelar en stor roll för att skärgården ska förbli bebodd och vital eftersom de boende är beroende av fartygen för en rad myndighetstjänster, sina dagliga besök och sin säkerhet. Underbudgeteringen av anslagen till skärgårdstrafiken skapar osäkerhet bland företagen i skärgården och är till skada för utvecklingen där.

Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 367 000 euro.

(Stycke 3 och 3 som i RP 126/2010 rd)

65. Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag)

Under momentet föreslår regeringen 31,5 miljoner euro till fjärrtrafik med tåg och det är 100 000 euro mer än i budgeten för i år. Kostnaderna inom tågtrafiken har stigit och med trafik i nuvarande omfattning går VR med cirka 4 miljoner euro på förlust 2011. Följaktligen har bolaget planer på att dra in en del tågturer. För att säkerställa servicenivån inom fjärrtrafiken ökar utskottet momentet med 2 200 000 euro för att i synnerhet säkerställa de tågturer som behövs för resor till och från arbete och studier.

Det är dock risk för att köpen av fjärrtrafik minskar avsevärt eftersom regeringen i rambeslutet för 2011—2014 från och med 2012 kalkylmässigt har avsatt 20 miljoner årligen, när anslaget för närvarande är 31,5 miljoner euro. Det innebär att köpen av trafik minskar med ungefär en tredjedel, vilket motsvarar indragning av tiotals tågturer och hela tågrutter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 33 700 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt

Kommunikationsministeriet har rätt att ingå avtal med VR Aktiebolag om köp av tågtrafikens fjärrtågstjänster åren 2006—2011 till ett belopp av högst 158 300 000 euro i stället för till det belopp om 156 100 000 euro som beviljades i 2007 års budget.

66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag)

I den första tilläggsbudgeten för detta år ingick en fullmakt enligt vilken det under 2010 får ingås tioåriga fullserviceavtal om köp av förbindelsefartygstrafiktjänster i skärgården till ett belopp av sammanlagt högst 42,6 miljoner euro.

Enligt utredning till utskottet har förbindelsefartygstrafiken konkurrensutsatts under 2010. De offerter som lämnats visar emellertid att fullmakten inte är tillräcklig utan borde höjas till 52,6 miljoner euro.

Avsikten är att inleda planeringen och byggandet av fartygen åren 2011—2012 medan fullservicen skulle gälla 2013—2022.

Utskottet lägger till momentet i nästa års budget och höjer fullmakten till 52,6 miljoner euro.

Ett nytt moment införs:

66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)

Fullmakt . Den fullmakt som beviljades i en tilläggsbudget för att ingå tioåriga fullserviceavtal om köp av förbindelsefartygstrafiktjänster i skärgården till ett belopp av sammanlagt högst 42,6 miljoner euro justeras till 52,6 miljoner euro.

01. Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I år har Kommunikationsverket fått en ny myndighet för informationssäkerhet, NCSA (National Communications Security Authority), som ska ha hand om Finlands internationella förpliktelser inom informationssäkerhet och stötta finländska företag i den internationella konkurrensen. Enligt uppgifter till utskottet behövs det ny personal och en anslagsökning på 450 000 euro.

Anslagsökningen ingår inte i budgeten för Kommunikationsverket. I egenskap av nettobudgeterat ämbetsverk kan Kommunikationsverket inte använda exempelvis inkomster från avgifter för att finansiera det nya uppdraget. Det är angeläget att Kommunikationsverket kan ta hand om sina nya uppgifter och uppfylla våra internationella förpliktelser inom området informationssäkerhet. Utskottet ökar därför momentet med 300 000 euro. Kommunikationsverket måste få de resurser som krävs för de nya uppgifterna, i förekommande fall i nästa tilläggsbudget, framhåller utskottet.

Kommunikationsverket administrerar statens televisions- och radiofond. Den beräknas få in cirka 462 miljoner euro och cirka 451 miljoner euro avsätts för Rundradion Ab:s verksamhet i allmänhetens tjänst.

Det är enligt utskottet viktigt att Rundradion Ab får anslag på rättvisa grunder för att kunna fullfölja sitt uppdrag i allmänhetens tjänst och för att fortsatt verksamhet i hela landet och regionalt ska kunna garanteras.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 806 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

Enligt statsrådets principbeslut från den 4 december 2008 är målet att så gott som alla finländare på högst två kilometers avstånd ska ha ett kommunikationsnät som tillåter en 100 MB uppkoppling senast 2015. I anslagsramen har regeringen avsatt 66 miljoner euro för fiberuppkopplingar i de mest glest bebyggda områdena 2009-2015. Regeringen har avsatt 9,8 miljoner euro för projektet i budgeten för 2011.

Trots det svåra ekonomiska läget har många kommuner avsatt medel för projektet i sina budgetar, men det finns också kommuner som inte har några möjligheter att delta i projektet som det var planerat. Uppkopplingsavgifterna kan bli mycket höga för slutkonsumenterna trots stödet och det minskar intresset för projektet. Anbuden har i vissa fall varit större än beräknat, men det har också förekommit att tjänsteleverantörerna på vissa orter inte alls har deltagit i den första anbudsomgången.

Anslagsbehovet för nästa år beror på hur många projektområden blir klara och ska betalas, men också på vad det i verkligheten kostar att genomföra projekten. Enligt uppgifter till utskottet är de 66 miljoner euro som ingår i ramen för lite i relation till behovet.

Snabba och pålitliga bredbandsförbindelser är ett måste till exempel för den regionala jämlikheten och vär livskraft och konkurrenskraft. I fortsättningen är det således viktigt att följa upp hur de totala kostnaderna utvecklas och vilka möjligheter kommunerna har att fullfölja sina bredbandsförpliktelser.

01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Riksdagen ökade årets budget med 100 000 euro för priset Företagargärning till unga. Anslaget användes för att starta tävlingen Timangi 2010 som riktar sig till unga företagare och företagarteam som med innovativa och orädda grepp fått sina företag att växa. Ungefär 90 företag anmälde sig till tävlingen inom utsatt tid.

Av det stora deltagarantalet och även med hänsyn till de ytterst högklassiga exemplen att döma kommer tävlingar av det här slaget att behövas och efterfrågas också i framtiden. Dessutom tappar tävlingen sin sporrande effekt om den förblir en engångsföreteelse eller upprepas med långa intervaller.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för att tävlingen Timangi ska arrangeras även 2011.

Enligt information till utskottet har den internationella organisationen EISCAT redan i 30 år studerat den övre atmosfären med radar i Finland, Sverige och Norge. Projektet EISCAT 3D har inlemmats i vägvisaren för europeiska forskningsinfrastrukturer, och EU har till dags dato stött projektet med 2 miljoner euro och kommer att bidra med ytterligare 4,5 miljoner euro 2010-2014.

Också i den nationella medfinansieringen har man kommit en bit på vägen; Uleåborgs universitet/Sodankylä geofysiska observatorium har nämligen fått pengar för att bygga en liten mottagarstation. Enligt uppgift kan det i slutändan handla om ett europeiskt projekt som går lös på hundratals miljoner euro, men för att framskrida kräver det mer pengar.

Utskottet anser att arbets- och näringsministeriet tillsammans med Meteorologiska institutet och Uleåborgs universitets observatorium i Sodankylä närmare bör ta reda på vilka fördelar Finland har att hämta av projektet avseende forskning och teknisk utveckling för att kunna avgöra i vilken utsträckning vi i fortsättningen kan bidra med finansiering.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 51 182 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Geologiska forskningscentralens potentiella verksamhetsfält är stort och utvinningssektorn väntas få en stor betydelse i framtiden. Centralen spelar en stor roll i framtagningen av geologiska basfakta, men ser sin verksamhet hotad av personalminskningar. Centralens årsverken uppges minska med ca 230 under perioden 2005—2015.

Utskottet menar att hänsyn måste tas till centralens viktiga roll som producent av geologiska basfakta och att dess verksamhetsförutsättningar måste tryggas.

07. Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år)

Centralen för turistfrämjande (CTF) har genomgått en radikal omstrukturering med indragna utlandskontor och även inskränkningar av verksamheten på hemmaplan.

På finansutskottets begäran sammanställde arbets- och näringsministeriet i våras en rapport om vilka konsekvenser omläggningen av centralens verksamhet haft. Enligt rapporten tyckte 88 procent av de utfrågade att det var illa att CTF:s budget krympt. De svarande gav centralen skolbetyget 6,53, då samarbetspartnerna i den föregående mätningen hade gett den betyget 8,2. De stora kunderna var mest kritiska och gav inte mer än 6,0.

Finansutskottet menar att också vår turistnäring måste vara aktivare med marknadsföringen utomlands. Men CTF måste ges realistiska möjligheter att marknadsföra Finland utomlands. Utskottet menar att anslagen för CTF är alltför knappa för att centralen ska kunna konkurrera på jämbördiga villkor med exempelvis Sverige och Norge på de internationella arenorna.

För att dra största möjliga fördelar av de knappa resurserna, måste verksamheten göras effektivitetsinriktad och koncentreras på projekt som är av betydelse i riks- eller landskapshänseende. Också den marknadsföring som Finpro har hand om måste bli effektivare och metoderna förbättras.

Utskottet anser det vara bra att staten är beredd att bidra med pengar till projektet World Design Capital. Publiciteten kring projektet främjar turismen också inom landet.

41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Teknisk kultur. Utskottet lyfter fram teknisk kultur som en funktion som förbättrar kunskapsbasen och stärker entreprenörskapet.

Utskottet har tidigare (FiUB 25/2007 rd) ökat momentet med 150 000 euro som avsattes för den teknikkultur som sprids via Uppfinningsstiftelsen. Det är viktigt, menar utskottet, att Uppfinningsstiftelsen fokuserar på insatser som främjar teknikkultur och avsätter pengar för dem också nästa år.

Företagsfaddrar. Särskilt unga och nyetablerade företag behöver hjälp inte bara av de officiella stödorganisationerna utan också av utomstående, oberoende aktörer bl.a. med praktiska affärsfrågor. Företagsfadderverksamheten sker än så länge i liten skala hos oss, men erfarenheterna av den har varit goda. Inte minst i det rådande ekonomiska läget är det viktigt att få råd av erfarna företagare.

Staten har inte stött verksamheten men däremot har bl.a. kommuner, regionala näringslivsföretag och enskilda företag bidragit med pengar. Det är viktigt att utveckla företagsfadderverksamheten och göra den rikstäckande, menar utskottet.

På grundval av budgetmotion BM 148/2010 rd ökar utskottet momentet med 200 000 euro för företagsfadderverksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 40 052 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 228/2010 rd)

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Efterfrågan på internationaliseringsunderstöd är konstant stort och de har visat sig vara ett effektivt instrument att hjälpa i synnerheet nyetablerade företag att komma ut på den internationella marknaden. Utskottet hänvisar till sitt resonemang i kapitelmotiven och ser det som angeläget att särskilt unga företagare stöds i sina internationaliseringssträvanden och också i innovativa försök av ny typ.

Träbyggande har diskuterats mycket på senaste tid, men i praktiken har Finland inte lyckats nå den nivå vi skulle ha förutsättningar till. Vi besitter ett gediget kunnande och har tillräcklig tillgång till råvaror av hög kvalitet men har försuttit de många möjligheter träbyggande och trävarubranschen erbjuder.

Utskottet understryker att träbyggande i många fall ger redskap att möta energi-, klimat- och miljöutmaningarna. Genom att öka användningen av trä kan vi minska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser, koldioxidutsläppen från byggande och tillverkningen av byggmaterial samt energiförbrukningen. Trä kunde användas mer varierat i hus av olika slag och utnyttjas i större skala vid ombyggnad.

Kunnandet på träbyggnadsområdet behöver förbättras, menar utskottet. Inte heller får brandbestämmelserna och andra föreskrifter gällande byggande i trä lägga onödiga hinder i vägen för träbyggande.

Finland har alla chanser att bli ett föregångsland inom träbyggande och trävaruindustri. Men det kräver att hela skogsklustret tydligt och målmedvetet går in för att utveckla och utöka byggandet i trä.

Utskottet ökar momentet med 1 300 000 euro och då stiger bevillningsfullmakten med två miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 27 710 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt. År 2011 får nya bidrag beviljas till ett belopp av sammanlagt 25 628 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2010 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas ännu år 2011. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Anslaget för åtgärder i fall av plötsliga omstruktureringar får framöver också användas för branscher, inte bara för namngivna geografiska områden. Under momentet görs en precisering av anslagets ändamål.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP 228/2010 rd)

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt

(Stycke 1 som i RP 126/2010 rd)

Av fullmakten reserveras

1) 12 000 000 euro för användning inom de områden eller branscher med plötsliga omstruktureringar som statsrådet valt ut

(Punkt 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

(Stycke 3 och 4 som i RP 126/2010 rd)

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Under momentet föreslås ett anslag på ca 535 miljoner euro. Det bygger på bedömningar om hur arbetslösheten kommer att utvecklas och är ungefär 17 miljoner euro mindre än i årets budget.

Den ekonomiska recessionen var oväntat kraftig, men arbetslöshetssiffrorna sköt trots det inte i höjden tack vare företagen som genom permitteringar och andra flexibla arbetstidsarrangemang lyckades ta sig genom den värsta tiden. I början av året var arbetslösheten redan uppe i över 9 procent men har därefter minskat, och i oktober var siffran nere i 7,4 procent. Också antalet lediga arbetsplatser har i år varit ca 26 procent fler än för ett år sedan. Arbetslösheten tros nästa år vara mindre än åtta procent.

Konjunkturnedgången slog hårdast mot de unga. Ungdomsarbetslösheten sköt i höjden så fort den ekonomiska krisen var ett faktum hösten 2008 och fortsatte att öka kraftfullt i nästan två års tid. Men för att hjälpa unga att få jobb avsattes rejält med extra resurser för bl.a. fler utbildningsplatser, handledning och rådgivning, lönesubventionerat arbete och verkstadsverksamhet. I början av sommaren 2010 vände arbetslösheten ned och i oktober fanns det över 5 000, dvs. 15 procent, färre arbetslösa arbetssökande än året innan. Nu har man tänkt att hjälpa särskilt unga och nyutexaminerade att snabbt få jobb och främja ungt entreprenörskap.

Alla insatser har varit bra, menar utskottet, men man får inte glömma bort att det ännu i slutet av oktober fanns mer än 28 000 arbetslösa arbetssökande under 25 år trots att sysselsättningsläget blivit bättre. Det är ytterst angeläget att målmedvetet fortsätta försöka förbättra sysselsättningen bland de unga och bereda sig på att senare skjuta till mer pengar för att unga ska få jobb.

Observeras bör också att det sannolikt finns tusentals unga som faller utanför servicesystemet och som saknar en arbets- eller utbildningsplats. Det är uttryckligen de som löper risk att bli långtidsarbetslösa och utslagna. Det behövs allsidiga, heltäckande och förvaltningsövergripande insatser för att rädda unga från att marginaliseras.

Efter flera års nedgång började långtidsarbetslösheten öka i oktober 2009, då antalet långtidsarbetslösa var uppe i närapå 57 000. Av de arbetslösa är nästan var fjärde (23 %) långtidsarbetslösa och bland de långtidsarbetslösa finns det också allt fler utbildade. Man räknar med att långtidsarbetslösheten ska öka i långsammare takt men det oaktat fortsätta under flera månader framåt.

Utan effektiva, adekvata åtgärder går det bara inte att minska långtidsarbetslösheten . Särskilt stödsysselsättning och lönesubvention hör till de åtgärder som det måste finnas tillräckligt av. Det är också angeläget att kunna hänvisa arbetssökande som inte på länge varit arbetsmarknadsaktiva till sådana åtgärder som bevarar och förbättrar deras yrkesskicklighet.

Även allt fler högutbildade har blivit arbetslösa. Det beror på den ekonomiska nedgången men även på universitetens examensreform, som innebar att de som studerade enligt den gamla examensformen var tvungna att avlägga examen före utgången av 2008.

Det krävs nya handlingsmodeller för att den kompetens som högutbildade besitter ska kunna utnyttjas bättre för att utveckla såväl offentlig som privat sektor. Även akademiskt entreprenörskap bör stimuleras.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Utskottet ökar momentet med 700 000 euro och då stiger fullmakten med 2,5miljoner euro.

Utskottet hänvisar till sitt resonemang under mom. 32.30.45 och konstaterar att det i momentet görs en ändring avseende användningsändamålet för anslaget för åtgärder i fall av plötsliga omstruktureringar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 17 700 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

Fullmakt. År 2011 får nya förbindelser ingås för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte till ett värde av högst 15 500 000 euro, med undantag för det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland. För den del av 2010 års fullmakt som blir oanvänd får förbindelser ingås 2011.

Av fullmakten reserveras 5 000 000 euro för användning inom de områden och branscher med plötsliga omstruktureringar som statsrådet har valt ut.

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 4,5 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner mindre än i år. Men i årets fjärde tilläggsbudget ökades anslaget med en miljon euro som gör det möjligt att fortsätta anställa extrapersonal.

Behovet av skuldrådgivning växer, eftersom den ekonomiska krisen inte gått spårlöst förbi utan t.ex. lämnat efter sig allt fler med betalningssvårigheter. Kundantalet har ökat klart, väntetiderna har förlängts och också problemen har förvärrats. Dessutom är serviceutbudet ojämnt regionalt sett, eftersom det förekommer stora variationer i kommunernas finansieringsandel.

En av de största orsakerna till att skuldrådgivningen växer i omfattning är snabblånen som ökat behovet av rådgivning inte minst bland unga.

Det är angeläget att försöka komma åt orsakerna till skuldsättningen, göra det svårare att få snabblån och förbättra övervakningen av snabblånen, understryker utskottet. Det är också viktigt att anlita privata tjänsteleverantörer i större utsträckning.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 711 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det finns inga officiella svenska översättningar av allmänbindande kollektivavtal, eftersom inget ministerium enligt gällande bestämmelser är skyldigt att översätta dem, inte heller nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan, som arbetar i anknytning till social- och hälsovårdsministeriet.

En arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatt för att utreda frågan föreslog i en promemoria den 17 augusti 2010 att bestämmelser utfärdas om att det är nämndens uppgift att översätta och publicera allmänbindande kollektivavtal och att behövliga ändringar görs i språklagen och lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Arbetsgruppen beräknade att det kommer att kosta ungefär 230 000 euro per år i tre års tid att översätta de avtal som redan finns och att uppdateringen av översättningarna därefter kommer att kosta ca 100 000 euro om året. De lagändringar som behövs har ändå inte förelagts riksdagen, för översättningskos

tnaderna finns inte med i anslagsramarna.Utskottet hänvisar till arbetsgruppens promemoria där det står att grundlagen, språklagen, självstyrelselagen för Åland och de allmänbindande kollektivavtalens allmänt förpliktande karaktär kräver att allmänbindande kollektivavtal ska finnas på svenska. Enligt utredning har bara ca 30 av de ungefär 160 allmänbindande kollektivavtalen översatts till svenska.

På grundval av budgetmotionerna BM 37/2010 rd och BM 556/2010 rd ökar utskottet momentet med 230BM 556/2010 rd000 euro. Regeringen måste också vidta åtgärder för att lämna riksdagen ett förslag till ändring av lagstiftningen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 39 261 000 euro.

Anslaget får även användas

(Punkt 1—4 som i RP 126/2010 rd)

5) till kostnader för att inrätta en informationstjänst för jämställdhet (utesl.)

6) för att översätta allmänbindande kollektivavtal till svenska. (Ny punkt)

(Stycke 3 som i RP 126/2010 rd)

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Nämnden har allt sedan början haft stor ärendebalans och långa behandlingstider. Enligt utredning har den genomsnittliga behandlingstiden nu kortats ner: i januari i år var den fortfarande 17 månader men i september var den redan nere i 14 månader. Behandlingstiderna väntas före utgången av året ytterligare kortas ner till 12 månader och målet om en behandlingstid på sex månader beräknas kunna nås 2011—2012.

Nämndens verksamhet har stärkts med 0,7 miljoner euro i extra anslag som ingick i den fjärde tilläggsbudgeten för 2010, vilket ger möjlighet att anställa personal för att avarbeta ärendebalansen.

Utskottet ser det som viktigt att läget i nämnden bevakas och att nämnden tilldelas de resurser den behöver för att nå målen. Besvären gäller viktiga grundtrygghetsfrågor och behandlingen tar fortfarande för lång tid med hänsyn till rättssäkerheten för medborgarna.

20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag)

Enligt utredning finns det allvarliga problem i den rättsmedicinska myndighetsverksamheten. Det rör sig om ett stort antal rättsmedicinska obduktioner och pensioneringar bland rättsläkarna.

I genomsnitt utför varje rättsläkare ca 650 rättsmedicinska obduktioner om året, medan den internationella rekommendationen är 300—350 obduktioner. Till följd av den stora arbetsbördan har utlåtanden och dödsattester inte kunnat skrivas inom den utsatta tiden, tre månader. Dessutom finns det för få rättsmedicinska specialisttjänster och därför är det svårt att tillsätta tjänster när rättsläkarna går i pension. Rättsmedicinska utredningar av dödsorsak och obduktioner måste redan nu utföras på övertid och i form av köpta tjänster, vilket gör att de totala kostnaderna stiger kännbart.

Utskottet ser det som nödvändigt att möjligheterna att minska antalet rättsmedicinska obduktioner och öka utbildningen av specialister i rättsmedicin undersöks och att en lämplig organisering av den rättsmedicinska verksamheten också i övrigt uppmärksammas.

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Organisering av vård för mammor med missbruksproblem.

Penningautomatföreningen har sedan 1998 finansierat behandlingssystemet Pidä Kiinni, som är ett rikstäckande behandlingssystem på specialnivå för väntande mammor med missbruksproblem och deras familjer. Men kommunerna avses småningom ta över hela finansieringen av rehabilitering för mammor med missbruksproblem. Penningautomatföreningen minskade redan i år bidraget för rehabiliteringen med 400 000 euro, men efter att riksdagen lade till ett lika stort anslag i budgeten för innevarande år har verksamhetsvolymen hittills varit oförändrad.

Nästa år kommer Penningautomatföreningens bidrag att krympa ytterligare. Enligt utredning kommer föreningen att stödja verksamheten med 1,5 miljoner euro nästa år, medan stödet i år ännu var uppe i ungefär 3,8 miljoner euro. År 2012 kommer stödbeloppet enligt planerna att vara 750 000 euro och därefter övertas ansvaret för finansieringen helt och hållet av kommunerna.

Den fortsatta verksamheten säkerställs så gott det går genom att statsandelarna till kommunerna (mom. 28.90.30) ökas med 3 miljoner euro. Men enligt utredning kommer rehabiliteringen inte att kunna fortsätta utan permanent basfinansiering och därför kommer verksamheten att skäras ner redan nästa år. Platserna på mödrahem för mammor med missbruksproblem minskar med hälften, så ungefär hundra mammor och barn beräknas bli utan behandling.Utskottet ökar momentet med 1 500 000 euro för en fortsättning på behandlingssystemet Pidä Kiinni.

Hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande.

Det är studieorten som ansvarar för hälso- och sjukvården för yrkeshögskolestuderande. Däremot har hälso- och sjukvården för universitetsstuderande utifrån avtal övertagits av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Men kommunerna har inte kapacitet att ta hand om hälso- och sjukvården för yrkeshögskolestuderande i tillräcklig omfattning.

Organiseringen av hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande har undersökts bl.a. av en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet. Den föreslog att hälsovårdsstiftelsen också ska ha hand om hälso- och sjukvården för yrkeshögskolestuderande (SHM:s rapporter 2009:49). För att genomföra reformen har ett treårigt försök planerats, där tjänsterna som tillhandahålls enligt stiftelsens modell utvidgas så att de också gäller yrkeshögskolestuderande, till en början på två orter.

Utskottet ser det som motiverat med ett försök och lägger till totalt 750 000 euro för ändamålet i budgeten utifrån budgetmotion BM 915/2010 rd.

Momentet ökas med 570 000 euro för kostnaderna för det treåriga pilotprojektet som gäller att organisera hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande på två orter. Anslaget är avsett att täcka in utgifterna för lokaler och annat som behövs för att projektet ska kunna starta.

Folkpensionsanstaltens andel i projektet finansieras med medel från sjukvårdsförsäkringen, som till hälften finansieras av staten och till hälften av de försäkrade. Statens andel beräknas bli 180 000 euro nästa år och därefter 330 000 euro på årsnivå. De här utgifterna betalas under sjukvårdsförsäkringsmomentet 33.30.60, som ökas med 180 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 100 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till det som sägs ovan under mom. 33.03.63 och ökar momentet med 180 000 euro för kostnader enligt sjukförsäkringslagen för ett försök som gäller att organisera hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 252 780 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

För särskilda förmåner till krigsinvalider och veteraner föreslås totalt 350,8 miljoner euro i anslag för nästa år. Det är knappt 20 miljoner euro mindre än i år, eftersom antalet veteraner minskar. Anslagen för rehabilitering av frontveteraner minskar till 30,6 miljoner euro, vilket är ca 3,5 miljoner mindre än i år.

Per veteran finns det ändå lite mer pengar att använda än tidigare. De senaste tio åren har budgetanslaget för rehabilitering av frontveteraner tredubblats räknat per veteran och därför har tjänsterna kunnat utökas.

Nästa år kommer tjänsterna att förbättras med hjälp av en ny hemvårdsmodell. För genomförandet av den föreslås 2,3 miljoner euro. Vårdmodellen ska finnas till stöd för veteranerna så att de kan bo självständigt och klara sig i hemmet. Den möjliggör också skräddarsydd och mer individuell rehabilitering. Tjänsterna kan gälla behov av bl.a. måltidstjänster, transport eller hemsjukvård.

Utskottet välkomnar den nya modellen, för effektiva hemtjänster kan förbättra funktionsförmågan och minska behovet av institutionsvård. Den kommunala basservicen ligger till grund för veterantjänsterna också. Med hjälp av den nya vårdmodellen bör man få fram ett fungerande stöd- och servicepaket som hjälper veteranerna att klara sig i hemmet. Det är också viktigt att gå ut med information om reformen till hela kommunsektorn.

Målet för rehabiliteringen av veteraner är att veteranerna varje år har möjlighet att få rehabilitering. För att anslagen för ändamålet säkert ska räcka till är det nödvändigt att kommunerna följer anvisningarna och att minst hälften av rehabiliteringsperioderna genomförs som öppen rehabilitering och dagrehabilitering.

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro så att rehabiliteringsanslagen räcker till.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 008 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)

Enligt budgetpropositionen och resultatavtalen för sektorn har regionförvaltningen av arbetarskyddet 456 årsverken. Utifrån det har resultatmålen ställts upp. Men enligt utredning kommer personalen på grund av produktivitetsprogrammet att skäras ner med 25 årsverken fram till utgången av 2015, alltså till 431 årsverken.

Enligt uppgift kommer anslagen för 2011 (ca 25 miljoner euro) på grund av anslagsramarna inte att räcka till löneutgifterna enligt resultatavtalen. Därför har man varit tvungen att dra ner antalet årsverken mer än vad produktivitetsprogrammet kräver, så att antalet beräknas vara 413 nästa år. Redan i år minskade det till 423.

Läget är svårt och oroväckande. Tillsynsuppgifterna för arbetarskyddets ansvarsområden är mycket omfattande och varierande. Arbetarskyddsuppgifterna har utvidgats och blivit mer krävande på senare år. Den nya utmaningen för arbetarskyddsmyndigheterna är alla de otaliga uppgifter som har med kampen mot svart ekonomi att göra. De krympande resurserna minskar just den myndighetsinitierade tillsynen, fastän den ger resultat i samhället. För kompetensens skull är det nödvändigt att i tid anställa ny personal i stället för den som går i pension.

Utskottet ökar momentet med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 25 648 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget på momentet är 5,2 miljoner euro, men hälsofrämjande insatser finansieras också med medel ur budgeten för Institutet för hälsa och välfärd och med medel från Penningautomatföreningen. Hälsofrämjandet har också förbättrats genom ett explicit politikprogram för hälsofrämjande den här regeringsperioden. Den strategiska prioriteringen har varit att bidra till starkare strukturer inom hälsofrämjandet och att få den regionala och lokala förvaltningen att se över sina handlingsmodeller enligt principen "hälsa i all politik".

Utskottet anser att de här målen är centrala, för i synnerhet kommunerna är viktiga aktörer när det gäller att främja hälsa. Det är kommunalekonomiskt lönsamt att främja hälsa och den nytta det ger senare är enorm.

Även den nya hälso- och sjukvårdslagen lägger vikt vid arbete som stärker hälsa och välfärd. Det är betydelsefullt att lagen innehåller en skyldighet att ordna hälsokontroller för invånarna, vilket förbättrar bl.a. de arbetslösas tillträde till regelbundna hälsokontroller. Med tanke på hälsofrämjandet är det också viktigt att arbetet vägs in i all verksamhet och alla beslut över förvaltningsgränserna.

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås 316,8 miljoner euro och i omkostnadsanslag 74,9 miljoner euro för 2011. Anslagen är 3 procent mindre än 2010. Budgeten är mindre än för övriga förvaltningsområden och därmed ger nedskärningarna också upphov till relativt sett större problem. Observera också att trycket samtidigt ökar på att utvidga uppgifterna, inte minst de som har med klimat- och energipolitik att göra.

Hittills har miljöministeriet, Finlands miljöcentral och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet klarat av minskningsmålen i produktivitetsprogrammet. Men 2011 blir det svårare att nå målen på grund av att pensioneringen skjuts fram, vilket i och för sig är en positiv sak. En annan konsekvens av produktivitetsprogrammet är att 15 procent av de anställda i miljöuppgifter inom regionalförvaltningen kommer att försvinna fram till 2015. Det betyder att kompetensen på centrala uppgifter måste värnas och att det behövs extra resurser för köp av utomstående tjänster.

Enligt utskottet är det dessutom av största vikt att det finns resurser för utveckling och planering för att man aktivt ska kunna påverka internationella klimatpolitiska och miljöpolitiska beslut och bestämma sig för genomslagskraftiga och kostnadseffektiva insatser. Rättidiga analyser kan ge upp till tiodubbla kostnadsinbesparingar.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

På momentet föreslås 2 000 000 euro, alltså 50 000 euro mindre än det tillägg riksdagen gjorde 2010. Anslaget är avsett som understöd närmast till nationella naturskydds- och miljöorganisationer och delvis också till riksomfattande organisationer inom bostads- och byggbranschen för information och upplysning.

Under de senaste åren har merparten av stödet till avfallshanteringen i skärgårds- och fjällområden varit vikt för Håll Skärgården Ren rf. Genom avfallshanteringstjänster och aktiv information till båtfolket har föreningen lyckats minska belastningen på havs- och insjönaturen i betydande grad. Utskottet noterar här att föreningen nödvändigt behöver ett nytt servicefartyg och att man måste anlägga ett brett perspektiv på alternativa sätt att finansiera fartyget. Det gäller också att se på möjligheterna att utnyttja Oljeskyddsfonden, eventuellt i större skala.

I fjällområdet främjas avfallshanteringen av Håll Lappland Rent rf, bl.a. genom att rusta upp fjällstugor och vindskydd och bygga avfallsuppsamlingsställen och torrklosetter. Föreningens verksamhet är nyttig och det finns ett uppenbart behov av att utvidga den.

Utskottet anser att frivilligorganisationerna gör en viktig insats. Med ett aldrig så litet väldisponerat bidrag klarar organisationerna samhällsviktiga uppgifter galant.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro till stöd för miljöorganisationerna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 050 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 126/2010 rd)

20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)

Den ökade sjöfarten med eventuella oljekatastrofer och fartygsutsläpp i sitt kölvatten ökar risken för miljöskador i Östersjön. I statsrådets Östersjöredogörelse (2009) och i den föregående samlade utredningen om utveckling av beredskapen för bekämpning av oljeskador 2009—2018 anges hur beredskapen för att bekämpa miljöskador, framför allt oljeskador, ska utvecklas.

Staten beräknas behöva ca 200 miljoner euro för nödvändiga investeringar i bekämpningsberedskapen och räddningsverken omkring 100 miljoner euro. Statliga investeringar har redan gjorts eller beslutats för mer än 100 miljoner euro och räddningsverkens materiella beredskap har börjat åtgärdas. Det behövs nya bekämpningsfartyg, men också annan materiel som används vid högsjöbekämpning behöver utvecklas och upphandlas i motsvarighet till hotbilden. Utskottet har informerats om att behovet av högsjöbommar är störst.

Finland sköter sina bekämpningsfartyg kostnadseffektivt enligt multifunktionalitetsprincipen. Statens marina aktörer, alltså Marinen, Gränsbevakningsväsendet och det statliga bolaget Meritaito Oy, är med om att upprätthålla bekämpningsberedskapen vid sidan av sina övriga aktiviteter. Finland måste förbättra beredskapen för oljebekämpning och för bekämpning av kemikaliefartygsolyckor. Utskottet lägger dessutom mycket stor vikt vid att EU:s och Östersjöstaternas marina myndigheter intensifierar sitt samarbete och sparar på kostnader den vägen.

Den mänskliga faktorn bedöms som den största enskilda orsaken till sjöolyckor. Det är positivt att Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i juni 2010 kunde presentera en konvention om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning. Kompetens och ett tillräckligt stort manskap är nyckelfaktorer i Finlands trånga skärgårdsfarleder.

Utskottet ökar momentet med 800 000 euro för upphandling av högsjöbommar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 000 000 euro.

Anslaget får användas

(Punkt 1 som i RP 228/2010 rd)

(Punkt 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

(Stycke 3 som i RP 126/2010 rd)

23. Skydd av Östersjön (reservationsanslag 3 år)

Östersjökommissionen (Helcom) ställer i sin handlingsplan 2007 som mål att uppnå god status för Östersjön fram till 2021. För Finlands vidkommande är skyddsprogrammet för Östersjön, riktlinjerna för vattenvården fram till 2015, statsrådets redogörelse om skyddet av Östersjön (2009)och strategin och handlingsplanen för biologisk mångfald och hållbar användning de viktigaste instrumenten för att nå målen. Vid toppmötet Baltic Sea Action i våras åtog sig Finland dessutom åtgärder för att förbättra framför allt Skärgårdshavets status.

Under 1990—2006 har man lyckats reducera näringsutsläppen i Östersjön med ca 45 procent för fosfor och ca 35 procent för kväve. Enligt en lägesrapport som Finland låtit utföra om genomförandet av Helcoms handlingsplan har man lyckats mycket bra med att reducera de eutrofierande utsläppen från punktbelastningskällor (samhällsavloppsvatten, industri). Däremot har det visat sig svårt att reducera diffusa utsläpp (jord- och skogsbruk, glesbygd, luftburet nedfall), inte minst fosfor.

Skyddsinsatserna till trots är Östersjöns status fortfarande svag. Det största hotet är eutrofieringen, som också påverkar den biologiska mångfalden, till exempel så att ekonomiskt viktiga fiskbestånd reduceras. I kampen mot eutrofieringen är den viktigaste åtgärden fortfarande att reducera näringsutsläppen. Utskottet hänvisar här till avfiskningen av mörtfiskar som togs upp i samband med behandlingen av jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (mom. 30.40.62). Det kan ses som en metod att avlägsna fosfor och kväve ur näringsomloppet i vatten.

Problemen i Östersjön är av många olika slag och alla stater kring Östersjön arbetar för att råda bot på dem. För att få ner den totala belastningen måste det en mycket bred metodarsenal och nya kostnadseffektiva åtgärder till.

Det nya momentet kan anses motiverat och anslaget på 3 miljoner euro mer än välkommet, även om det är mycket anspråkslöst med hänsyn till behoven. Anslaget kommer att disponeras framför allt för ett projekt för effektivare vattenvård inom jordbruket (Teho Plus), effektivare vattenvård inom torvproduktion och skogsbruk (pilotprojektet Taso) och inventering av den biologiska mångfalden i den marina undervattensmiljön (Velmu). Samtidigt måste man konstatera att det är ytterst svårt att bedöma exakt hur mycket budgetmedel som årligen står till buds för skyddet av Östersjön, eftersom många åtgärder har indirekta effekter för Östersjöns status. Utgångspunkten för skyddsprogrammen för Östersjön har varit att varje förvaltning väger in mål och åtgärder i enlighet med sitt ansvarsområde. Det är viktigt att förvaltningarna samordnar sina insatser och bedömer vilket genomslag olika insatser och bidrag får mot den största möjliga totala nyttan.

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

På momentet föreslås 23 367 000 euro, alltså 2 924 000 euro mindre än i årets ordinarie budget.

Forststyrelsens naturtjänster svarar för styrelsens offentliga förvaltningsuppgifter. Den årliga finansieringen har legat kring 50 miljoner euro, som till 60 procent tagits från olika mom. under miljöministeriet och till 15 procent från jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Ur de här primära finansiella källorna föreslås totalt 4,5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2010. Om årets tilläggsbudgetar också vägs in är skillnaden 6,7 miljoner euro.

Inom naturtjänster arbetade 397 fast anställda och 470 visstidsanställda 2009. Det totala antalet årsverken var 513. De visstidsanställda består framför allt av studerande och unga arbetslösa som anställts med sysselsättningsmedel. De anställda är spridda över hela Finland, bara 5 procent arbetar inom styrenheten i Vanda.

Nedskärningar av den här storleksklassen kan inte göras utan att det inkräktar på naturtjänsternas kärnverksamheter. Forststyrelsen har inlett samarbetsförhandlingar för att få bort högst 60 årsverken. Om det blir nödvändigt att permittera eller säga upp fast anställda är det klart att inte heller sysselsättningspengar kan användas för att ge unga och långtidsarbetslösa jobb.

Det går inte att undvika att nedskärningarna tvingar Forststyrelsen att gallra i friluftstjänster och andra naturrekreationstjänster och det försämrar i sin tur de lokala företagens verksamhetsbetingelser och sysselsättning. Utskottet påpekar att också nationalparkernas basfinansiering måste tryggas. Det behövs permanent statlig basfinansiering om 300 000 euro per år till exempel för att underhålla besöksställena och vägvisningen i Kvarkens skärgård som togs upp på Unescos världsarvslista 2006.

År 2009 var antalet besök i våra nationalparker inemot 2 miljoner och sammanlagt 4,7 miljoner i alla rekreationsområden som förvaltas av Forststyrelsen. Antalet besökare pekar rakt uppåt. Skogsforskningsinstitutet och Forststyrelsen har i sin utredning kommit fram till att de pengar som investerats i tjänster i nationalparker och friluftsområden kommer tjugofalt den lokala ekonomin till nytta.

Det är viktigt för den regionala ekonomin och hela landets attraktionskraft att servicestrukturerna i nationalparker och friluftsområden hålls i skick och att personalen inom naturtjänsterna inte ska behöva sägas upp eller permitteras för att anslagen minskar.

Utskottet ökar följaktligen momentet med 2 500 000 euro för att trygga naturtjänsterna. Det vill samtidigt att man ser på olika alternativ för att införa frivilliga avgifter i nationalparker och friluftsområden.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 25 867 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 126/2010 rd)

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

På momentet föreslås utifrån rambeslutet 10 000 000 euro, alltså mer än en tredjedel mindre än för i år. I propositionen nämns inte ett enda nytt projekt för matarledningar för avlopp, utan anslagen går till att slutföra pågående projekt.

Utskottet har i många tidigare sammanhang (FiUB 33/2008 rd, FiUB 45/2009 rd) påpekat att det behövs fler matarledningar för avlopp. I många små och medelstora kommuner uppfyller de nuvarande avloppsreningsverken inte längre de nya kraven. Det är bäst för vattenvården och ekonomin om behandlingen av avloppsvatten i tätorter koncentreras till större, effektivare och mera funktionssäkra enheter. Om kommunerna får tillgång till statligt bidrag för matarledningar för avlopp behöver de inte längre ty sig till olämpliga och kortsiktiga lösningar. Tack vare matarledningarna kommer i regel en stor del av glesbebyggelsen på vägen att omfattas av effektiv avloppsvattenshantering.

Enligt NTM-centralernas förslag och genomförandeplanerna för landskapsprogrammen bör drygt 30 nya projekt för matarledningar för avlopp och drygt 20 andra projekt för miljöarbeten startas 2011-2015, främst projekt för att iståndsätta förstörda markområden för att skydda grundvattnet.

Utskottet ökar momentet med 3 000 000 euro för att fortsätta med pågående projekt och för att starta nya 2011 så långt anslaget medger.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 13 000 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 126/2010 rd)

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska från början av 2011 övervaka bruksvederlagen i hus med bostadsrättsbostäder och de uppgifter som lämnas om dem (RP 120/2010 rd).

Utskottet ökar momentet med 60 000 euro för att anställa en person för uppgiften.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 634 000 euro.

60. Överföring till statens bostadsfond

Stöd för bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov

Fullmakten för investeringar i boende för grupper med särskilda behov föreslås vara 110 miljoner euro. Utskottet ser positivt på att de fullmakter som riksdagen lagt till för 2009 och 2010 har beaktats i propositionen.

Enligt en preliminär kalkyl har omkring 250 miljoner euro i investeringsbidrag för bostäder för grupper med särskilda behov sökts för 2011, alltså mer än 40 miljoner euro mer än för 2010. Merparten av ansökningarna gäller äldreprojekt. Det är möjligt att få investeringsbidrag också för projekt som gäller bostadslösa och utvecklingsstörda och för bostadsprojekt som gäller studerande och de som får rehabilitering för mentala problem och missbruk.

Statsrådet fattade den 21 januari 2010 ett principbeslut om ett program för ordnande av boende och anslutande tjänster för utvecklingsstörda 2010-2015. Enligt programmet ska i snitt 600 nya bostäder byggas varje år. Det är glädjande att principbeslutet också kräver att de utvecklingsstördas personliga behov ska beaktas och mer individuella lösningar tas fram för deras boende. Utskottet har erfarit att det varit svårt att sammanjämka de utvecklingsstördas intressen t.ex. med kraven i upphandlingslagen. Det behövs nytänkande om hur individer verkligen ska få medinflytande över val som påverkar deras eget liv. I Storbritannien har man till exempel infört en modell med personlig budget som har betytt en högre grad av egenkontroll och individcentrerad livsplanering. Sakkunniga som utskottet hört hävdar att modellen inte har höjt kostnaderna jämfört med traditionella metoder.

De långvarigt bostadslösa är den mest marginaliserade gruppen när det gäller boende. Det ser ut som om det kvantitativa bostadsmålet i regeringens program 2008-2011 för att minska långtidsbostadslösheten skulle uppnås. Målet att halvera bostadslösheten råder det däremot osäkerhet om, eftersom antalet nya långvarigt bostadslösa samtidigt har gått upp. Lågkonjunkturen ökade framför allt ungdomsarbetslösheten, som i sin tur ökar bostadslösheten bland unga. Det finns ofta risk för att en kortvarig bostadslöshet förlängs och sannolikheten för långvarig bostadslöshet är störst bland unga. Också därför är det nödvändigt att programmet för att minska långtidsbostadslösheten och det anknytande projektet för att förebygga bostadslöshet bland unga får fortsätta även under nästa regeringsperiod.

Under de kommande åren ökar behovet av investeringsbidrag speciellt för att antalet demenssjuka äldre ökar. Fram till 2025 kommer det att behövas 9 000-24 000 nya boendeplatser med effektiverad service för personer som fyllt 75 år. Det finns ett visst behov också bland yngre personer än så och därför bör omkring 600—1 600 nya servicebostäder per år byggas för ändamålet.

Det är viktigt att tillgodose boendebehoven hos grupper med särskilda behov och därför menar utskottet att fullmakten för investeringsbidrag i förekommande fall bör höjas genom en tilläggsbudget.